Brottsplats Rånlandet

Äntligen en helg ute i fritidshuset. Det har ju varit lite sparsamt med dem den senaste tiden. En fråga på FB i vår samfällighets grupp om vägstatusen, besvarades snabbt med ett "välkommen".

Det var väldigt fina vägar. De två föregående helgernas isgator var borta. Nu fin och lagom skrovlig snöyta. Perfekt.

Vi kommer ut vid halvtolvtiden. Det är mulet och lite snö i luften. Men vndstilla. Bara några grader under noll. Det känns skönt. Inne i huset är det som planerat, dvs. åtta grader.

Benke tar hand om insidan av huset. Jag går ut och fixar med utsidan. Lite skottning. Den gammaldags tekniken att lägga trasmatta över vindrutan på bilen tillämpas här på landet. Kopplar också in sladdarna till motorvärmaren, så nu har vi bara att slå på strömmen, när det är dags. Vi har det så fiffigt att vi kan göra den inifrån huset.

Sedan är det dags för djurutfodring. Tack och lov har det inte tagit helt slut i fröautomat och talggaller. Då har vår frånvaro inte inneburit någon katastrof för småfåglarna.

Då upptäckte jag brottsplatsen. I den lilla rönnen hade jag en gång hängt upp en pinjekotte späckad med någon fröblandning. Den blev väldigt eftertraktad och när vi senast var här var den fullständigt tömd.

Därför fixade jag då en egen fröblandning på osaltat smör och hampfrön och späckade kotten på nytt. Den blev återigen ett eftertraktat matställe.

Men idag var hela kotten borta. Spårlöst. Bodins forensiska enhet försökte göra ordentliga undersökningar. Men lönlöst. Inga spår kunde säkras i den nyfallna snön. Kotten var borta. En närmare okulärbesiktning gav vid handen att kotten förmodligen slitits ner med kraft. Se den högra bilden. Kraftiga "klammer" har inte hjälpt, och slutsatsen blev att den i vilket fall inte bara ramlat från fästet.

Utredningen lades ner.

*****