Vernissage VI - Nu extranummer med spök

Nog finns det ett och annat som inte kan förklaras. I alla fall kan jag inte förklara vissa fenomen, som jag trots allt råkar ut för i vardagen. Då och då.

• I förrgår kom jag att tänka på en f.d. kollega, som jag inte sett på ... ja, det är minst två år sedan. Undrar vad hon gör nuförtiden.
• Igår springer jag ihop med henne på ICA. Vi höll på att krocka på kortsidan av ett skepp.

Naturligtvis fick vi en pratstund och jag nämnde då att jag tänkt på henne dagen innan.

Under gårdagen satt jag också och funderade på hur jag skulle presentera den tavla som här nu dyker upp som  bonus, eftersom jag redan presenterat ett alster tidigare idag. Den här tavlan sitter i vårt kök - och visar ett kök i Tornedalen. Ett kök som Benke är lite bekant med, eftersom det låg eller ligger i närheten av hans barndomshem.
 - Men var är hon nuförtiden, tänkte jag.
Jag vet ju att hon bor här i Luleå och att vi brukar träffa på varandra och pratas vid då och då. Men nu var det åratal sedan. Känns det som, i alla fall.

När jag idag gick ut på min ispromenad, går jag runt ett hörn. Från andra hållet kommer hon: Elisabet Englund, dvs hon som gjort denna tavla. Hon hälsade glatt, men såg ut att ha bråttom, så det blev inte mer än det korta mötet.

Nog finns det något. Hm!?

*****
Här finns fler vernissager.