På COOP fick jag plötsligt ett nej på mitt kortköp. "Köpet medges ej", stod det på skärmen. Så jag tryckte på knappen för att tillkalla personal. Köerna till de betjänade kassorna var långa.
Inom någon minut blev det stopp överallt. Och köerna växte ännu mer förstås. Inte ett enda kortköp gick att få igenom. Där stod alla. Villrådiga med sina korgar.
- Det tar nog inte så länge, sa någon i personalen.
Men det gjorde det. In genom dörren strömmade lunchfolk, som skulle in. Men ingen kom ut. Jo, det fanns någon som hade kontanter. De fick handla. Men inte vi andra.
Det var då jag upptäckte att jag hade en tvåhundring i plånboken. Jag som aldrig har kontanter! Så jag krånglade mig förbi kön och fick betala det jag köpt. Det kostade 174 kronor, så pengarna räckte.
Tänk så lätt hänt, att man kan bli helt ställd om någon hackare går in och fixar lite med systemen. Jag har inget emot kortköp. Det är mitt helt dominerande sätt att betala, stora som små summor. Mig skulle vem som helst kunna erbjuda en sedelbunt och jag skulle inte veta om det var äkta eller falska sedlar. Har aldrig sett alla de nya.
Så nu tycker jag att de gånger som kortbetalning inte fungerar, skulle man bara få ett "kvitto" från affären och så skulle bankerna stå för fiolerna. Är inte det ett berättigat krav?
Jag menar, det är ju så att de inte vill ha med kontanter att göra.
Med vinsterna som de rapporterar kvartal för kvartal, har det full möjlighet att försörja oss vid enstaka tillfällen.
Strålande idé.
Eller hur?
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.