Sista dagen i Bath

Eftermiddagen ägnades åt strosande på stan, efter att vi kommit tillbaka från Cheddar. Stan passar väldigt bra för just det ändamålet. Överallt finns något att se. Dessutom försiggår något som kallas Bath Festival den här helgen. Så det är lite mer än vanligt att se och lyssna på. En körkonsert på ett av torgen, eller en akrobatisk poledans på hög nivå, som såg så livsfarlig ut att jag helt kom av mig, när det gällde att ta bilder.

Men snart går vi mot hotellet för att ta igen oss , ta en snabb dusch och en slummer, innan det är dags för middag med hela gänget.

Vi promenerar iväg i samlad tropp till Baths äldsta näringsställe. Jag kallar det så, eftersom det, när det etablerades år 1680 knappast kunde kallas restaurang. Numera fungerar det förstås som en sådan. Den heter Sally Lunn's och ligger i en mysig gränd i absoluta centrum. Tre våningar högt förutom bottenvåningen. Och vi hade plats på två knarriga trappors höjd i det gamla huset. God mat. Trerätters middag.

En grupp japaner stod nedanför vårt fönster och väntade tålmodigt på att få ta våningen under vår i besittning.

Slaget vid Bath. När vi hade lämnat etablissemanget fick någon annan äran av att ta hand om disken.

Promenad en vacker väg mot vårt hotell. Kvällen är ljum.

*****