.. i tur och ordning en för mig hittills obekant getingart, nämligen en rödbandad geting. Snygg och betydligt lugnare och mer vänlig till sinnet än den vanliga sorten. Den hade inga invändningar mot mina försök att få den i en bra fotopose.
På långa rundan mötte vi en liten renhjord. Den var däremot inte särskilt förtjust i att posera. Fem vajor med kalvar föredrog istället att bara korsa vår väg och göra sig osynliga i skogen.
- Slipp då, tänkte jag.
- Slipp då, tänkte jag.
Sista mötet blev nattviolen, som nu går i blom i vägkanten. Fridlyst som alla orkidéer. Väldoftande som få. Men bara nattetid. Namnet förpliktar.
Jag får se om jag smyger dit när det mörknar. Nejvisstnej ... Det gör det ju inte.
Hm!?
Men den har koll på att det är (borde vara) natt då? Så den doftar alltså.
SvaraRadera@Cecilia N
SvaraRaderaJo. Den vet. Vi norrbottningar känner ju till att det är natt även om solen skiner. 😉