Vampyrkväll

Idag delade jag gymmet med BC Luleå. Du vet; Sveriges bästa basketlag. Det var 2,10 metersherrar överallt.

En av deras "coacher" känner jag genom jobbet. Jag har en gång i tiden ansvarat för att laget skulle hamna på rätt plats i landet under tävlingssäsongerna. Ett rätt styvt jobb, måste jag säga. Han kom fram till mig där jag satt och gjorde magövningar.
 - Du ser pigg ut, sa han.
 - Jo, jag har just sprungit i 20 minuter på bandet, sa jag.
 - Bra!
 - Du ser inte så trött ut själv, sa jag.
 - Nej, jag har sovit så bra i natt. Jag brukar inte göra det när det är fullmåne.
 - Men det har ju inte varit fullmåne sedan i måndags.
 - Jo, den var rätt full igår också.
 - Jaha - är du varulv?
 - Nej, vampyr, sa han och skrattade.

Sedan berättade han att han häromdagen träffade en kille på bussen och som jobbar på Bishops Arms, puben uppe i stan.
 - Och det är så märkligt, hade han berättat. Men när det är fullmåne är det helt andra människor som kommer till puben. Folk, som aldrig annars är där.
 - Åhå, sa jag. Vad serverar de då?
 - Jag vet inte, sa baskettränaren. Men man kanske ska titta i kalendern innan man går dit nästa gång.

*****