Skärpning

Vi närmar oss ett val. Igen. Svenskt val i höstas och nu ett EU-val. Enligt uppgifter idag är det i stort sett bara varannan svensk som känner till det. Och jag undrar vilken bubbla man då lever i.

Åsikterna om EU:s förträfflighet, eller om det är något som katten släpat in verkar vara ungefär lika vanligt förekommande. Oavsett det, så är EU något vi måste förhålla oss till, på ett eller annat sätt.

 - Jag är inte insatt.
Det är den mest irriterande kommentar jag hör, när folk intervjuas "på gatan". Det är när de blir tillfrågade om hur de ska rösta. Eller om de överhuvudtaget ska rösta. Jag finner det anmärkningsvärt att så många verkar strunta i att försöka påverka organisationen. Tyvärr tror jag att det ofta är de där "inte insatta", som inte bryr sig om att lägga sin röst. Min fråga är då: Vad har du att klaga på. Och framförallt - gör inte det då.

Att det finns en hel del fördelar med medlemsskapet inser tydligen exempelvis britterna, som nu börjar inse vad de missar. Desperat försöker de förhandla sig till så många kakbitar som möjligt, utan att vilja vara medlemmar. Samma sak skulle säkert gälla oss svenskar, om vi nu skulle få för oss att swexa, vilket jag innerligt hoppas att vi inte hittar på.

Så kära medborgare. Styrsla till dig. Bestäm dig för hur du ska rösta. Om du inte är "insatt", hur röstar du då vid Riksdagsvalen? Kanske kan du tänka dig att åtminstone lägga en röst på samma parti i EU-valet. Någon sorts ideologi har du väl där i din bubbla.

Vill du inte, så låt bli.
Låt då oss andra bestämma, så får det bli som det blir.

Och några klagomål vill jag inte höra!

PS. Sedan kanske du skulle anlita en terapeut, som kan hjälpa dig att stärka ditt självförtroende. Göra dig betydelsefull. För det är du.

*****