Mat och sån't

måndag, juli 29, 2019

Eftertankens dag

Jag tänkte inte vara särskilt positiv idag. Jo, i umgänget och det sociala tänker jag försöka.

Men jag tänker också förstöra stämningen en smula.

I oktober 2006 skrev jag detta.
Idag, i slutet på juli månad tretton år senare läser jag det här.

Trevlig måndag!

*****

8 kommentarer:

  1. Ja, vad avstår du? Under tiden ska jag försöka tänka på vad jag medvetet avstår för klimatets bästa. Eller jordens.

    SvaraRadera
  2. @Elisabet

    Nej - jag är inget dygdemönster direkt. Men jag tänker åtminstone på det och lever med små åtgärder åt "rätt" håll. Konsumerar (shoppar) inte för nöjes skull vilket många gör, återanvänder i rätt stor utsträckning istället för att köpa nytt. Tar vara på, och använder matrester. Vi har ett oerhört litet matsvinn i det här hushållet. Kör måttligt med bil. 8000 mil på 9 år.

    Som sagt; små steg mot en snålare vardag. Och det har jag hållt på med i många år.

    SvaraRadera
  3. Jag avstår att bo där jag jobbar. Det är för att hålla själv.

    Jag kör en rätt så stor bil. Det är för att ha en större chans att hålla om jag skulle krocka med någon av timmerbilarna som delar väg med mig.

    Jag äter kött som är uppvuxet i skogen. Just det köttet korsar kanske inte min väg, men andras. Annat kött håller hagmark och vall öppna i de trakter jag jobbar innan det blir kött.

    Jag har kläder ”skamligt länge” om de bara håller.
    Jag har ingen större lust till att resa bort.
    Jag byter inte ut möbler bara för att. Senaste soffan som for till loppis köpte mina föräldrar 1962. Den ersattes av en annan begagnad som blev över när mamma flyttade till mindre. (Soffan vi hade före det köpte vi på auktion, men några år senare kräktes ett av barnen i den.)

    SvaraRadera
  4. Bert: jag menade inte att vara ironisk, jag bara undrade.
    Och jag själv då? Lever man med pv kommer man inte undan .., han är extremt åt det hållet och det kan ibland irritera mig; att det liksom inte finns några gränser. Men jag skriver i vi-form. Vi har ingen sophämtning utan sopsporterar allt och har kompost till ev. matrester och sånt som går att kompostera.
    Kör en liten bil (tyvärr, jag hade velat ha en större). Vore det inte för min skull, skulle vi inte ha någon bensinförbrukning att prata om. Han cyklar nästan överallt och ska han ha tunga grejer till båten, tar han cykelkärran.
    Jag är definitivt ingen storkonsument av prylar och han ännu mindre.
    Det låter ju väldigt präktigt det här, men jag tycker om att köra bil och det är ett ju ett elände. Tar hellre bilen till Skåne än tåget.
    Segelbåten är ju rätt miljönvänlig. Eller mycket. Vi spolar inte ut skit i havet som somliga tycks göra, utan använder toaletter i hamn. Men vi tar flyget till Liverpool i höst. Ja, det är inte helt enkelt att göra rätt. Mest påverkad är jag av pv. Han hittade en glasbit, botten till en flaska, på stranden igår. Jag hade slängt den i papperskorgen som finns på stranden, men han tog hem den .., och när vi svängde in på Coop slängde han den bland ofärgat glas .Jag höll på att svimma. Ja, ja. Mycket återstår att göra och det är nog bra det man kan åstadkomma, men det är väl ändå i det stora som det verkligen ska åtgärdas. Såg ett program på tv härom kvällen, där man får se hur tillverkning av vissa varor går till. Vilket oerhört slöseri med vatten enbart för att göra underlägg till t.ex. ölglas!!! Sånt.

    SvaraRadera
  5. @Cecilia N

    Låter som bra principer.

    SvaraRadera
  6. @Elisabet
    Jag tog det absolut inte som ironi.

    Jag tror att många, många, många behöver tänka till lite extra, bara. Det går att göra en del om man vill.

    SvaraRadera
  7. Jag blir ibland så ambivalent i frågan och samtidigt lite arg på mig själv
    Här gnetar vi och tänker på att sopsortera, ta tåget och köpa begagnat. Alla såna saker är så bra! Men sen tänker jag på tex alla kolkraftverk, stålindustrier eller andra fabriker som spyr ut skit i världen. Eller alla bilar de har i USA.
    Hur mycket jag än gnetar så lindrar det aldrig all sån skit. Men självklart ska man sopa framför egen dörr. Men visst är det en konflikt detta men jag sällar mig till sopsorterings och flyga mindre gänget. Men jag är också en sån som misströstar effekten av mitt gnetande så länge som lyxkryssarna ligger med motorerna igång timme efter timme i hamnarna.

    Men jag räds framtiden och tänker hur ska det bli? Går det att stoppa utvecklingen?

    Tänker sopa så mycket jag kan men önskar att fler gör det där det verkligen ger effekt än mitt vardagliga sopande.

    SvaraRadera
  8. @Turtlan

    Men du är i varje fall medveten. Ett gott tecken. 😉

    Vi små kanske måste "gå före" och se till att de stora syndarna får smaka på kvasten.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.