Lätt fixat

Såhär när sommaren mognar saknar jag fåglarna. Det blir rätt tyst när hannarna slutat jaga honor med sin sång. Men vi hade en idog koltrast som höll igång till mitten av juli.

Men i övrigt är det tyst. Någon ungfågel kan försöka locka mamma eller pappa att komma med mat; gnissla lite, men ofta utan framgång.

Inte ser vi några fåglar heller. Jo, en och annan flyger förbi. Men ingen stannar till här nu, som trastarna gjorde när de sökte föda på våra "gräsmattor".

Jag chansar och fyller vår lilla fågelmatare innan vi går ut för att samla steg. Kvoten ska ju nås. 10000 steg minst.

Det första jag ser, när jag tittar ut genom fönstren, när vi kommer hem igen är ... fåglar. Runt i träden. I fröautomaten. Någon tittar in genom fönstret. En sitter på bron. En annan på bastutaket. Det är talltitor, talgoxar, blåmesar, flugsnappare, gulsparvar, lövsångare och bofinkar. Tjo vad det blev livat i holken, om man säger så.

I fågelbadet skvättas det. Två fåglar samsas i böljorna. Där har jag inte sett liv sedan i våras.

Och jag undrar: Hur sprider sig informationen bland fåglarna, att nu finns det finfina frön att käka borta hos Bodin-Niemis.

Har dom Birdbook, eller Kvittragram?

*****