Mat och sån't

torsdag, september 12, 2019

Skön kväll

Nej - det där första verket var inte i min smak. Andrea Tarrodis Zephyros for Orchestra gav mig inget. Du vet ett sådant där modernt stycke, atonalt, som låter ungefär likadant som när orkestern stämmer sina instrument före konserten. Hade någon spelat fel hade ingen märkt det.

Jag har alltså varit på konsert ikväll. Norrbottens 35-hövdade kammarorkester under ledning av Okko
Kamu, och med cellosolist Amalie Stalheim i ett av numren. Båda två prisbelönta kändisar i musikvärlden, får jag lära mig.

Pjotr Tjajkovskis rokokovariation opus 33, och Felix Mendelssohns Symfoni nr 1, opus 11 blev kvällens räddning. Vackert och imponerande. Jag är rätt bred i min musiksmak. Klassiskt har intresserat mig sedan ungdomen, parallellt med Beatles på den tiden. Och sedan har det bara fortsatt. Gillar det mesta som spelas i radions olika kanaler. P2 på lördagseftermiddagarna med världsmusik man inte hör någon annanstans. Fräsch pop i t.ex. Mix Megapol går också bra. Man måste vara öppen för nya ut- och intryck. Och som omväxling till ovanstående stycken tycker jag du ska lyssna till detta isländska stycke.

*****

5 kommentarer:

  1. Precis som när folk hopar ord intill varann och kallar det dikter.

    Diskbänk
    Grå fåglar under täcket
    morgonhutter
    tiden grabbar mig i nyllet
    gaaah

    SvaraRadera
  2. @Annika B

    Men vilket mästerverk! Har du skrivit det där??? Jag häpnar.

    SvaraRadera
  3. Häpnar är ordet... ;)

    SvaraRadera
  4. Okko Kamu!
    Honom minns jag från 70-talet när han brukade dirigera SymfoniOrkestern i Norrköping, SON.

    Så han kör fortfarande alltså? Kul!

    SvaraRadera
  5. @Cecilia N

    Jaså. Du kände till honom. Har också du bott i Norrköping?

    Jag jobbade där en tid i min ungdom.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.