Vi åker ut och möts av isiga skogsvägar. Inte underligt. Någon gång den senaste tiden har tempen nosat på 7-gradersnivån. Plus, alltså. Och då blir ju väglaget som det blir när det sedan blir kallt. Särskilt när det också har regnat. Men allt går bra och vår nerfart, som bara används av oss, är inte alls isig och polerad. Skönt.
Våra nyaste grannar känner sig osäkra på vattnet i samfällighetens pumphus. De har bara varit här en sommar, men gör ett helgbesök. De tycker att vattnet är gulfärgat. Det kan bero på att det använts för lite. De lägger ut en fråga om det i vår Facebookgrupp.
- Jag tror inte det är någon fara. Men känner ni er osäkra så får ni hämta vatten hos oss, säger jag.
De nappar på erbjudandet och kommer med en vattendunk.
Under tiden har en annan stugägare hunnit lägga en kommentar i FB-gruppen, där han säger att vattnet är fullt drickbart trots färgen.
Vi går långa rundan. Det är broddar som gäller. Längtar efter snö.
Finns mycket med Facebook man inte gillar och dess kontroll på mycket.
SvaraRaderaMen ibland är det väldigt bra. Som i exemplet här där ni grannar lätt kan ”prata” med varandra.
@Turtlan
RaderaDet har jag alltid sagt: Man gör Facebook till vad man vill att det ska vara.
Det är det tyvärr inte många som gör.
Ja, jag tycker att man kan hitta många intressanta grupper på Facebook! Fågel,- och trädgårdssidor .., en grupp för knäprotesopererade .., en för människor som vill åka tåg på semester med massor av tips! Värst är väl alla uppmaningar att skriva nånting - göra ett hjärta - för att visa att man haft någon sjukdom. Helst ska man inte berätta varför heller. Eller som nu, när julkramarna kommer svischande och man ska vidarebefordra dem. (Men tanken är ju god).
SvaraRadera@Elisabet
SvaraRaderaPrecis. Man kan hålla sig ifrån den allmänna "flödet" och göra FB till en kunskapskälla, faktiskt.