- Den där borde väl hålla sig hemma. Har han inget omdöme?
Nej - jag skojar. Men visst sitter jag här, vid min vanliga gamla dator. Den som är så bekväm att skriva på. Där fingersättningen sitter som den ska - inlärd sedan minst 55 år, eftersom man gick en bra linje i gymnasiet. Föga kunde man väl då ana vilken användning man skulle få av de kunskaperna. Jobbat med dator har jag ju gjort i en eller annan form sedan 1971. När började du?
Kanske skulle man ta upp sina stenografikunskaper också. De finns nog där någonstans i en hjärnvindling. Jag har ju till och med undervisat i "konsten", när jag jobbade som lärare.
Jo, jag tillhörde ju den så kallade räddningskåren ett tag. Det var mellan lumpartiden och min resebyråkarriär. Räddningskåren var alltså den inofficiella benämningen på lärarvikarierna. Jag hann med en hel del på den ganska korta tiden. Lärare i kontorsteknik på yrkesskola. Det var där jag undervisade i maskinskrivning, stenografi och redovisning och lite annat.
Eller på högstadiet i Råneå. Engelska, tyska och franska blev min uppgift där. Det var kul, men av någon anledning beslöt jag mig för att inte fortsätta min karriär i det spåret. Jag har en aning om att jag tyckte mig ana att det skulle bli rätt enformigt. Såg mig själv i rollen av en nära-pensionen-lärare. Hur jag skulle sitta där bakom katedern och för sjuttielfte gången tuta i eleverna samma kunskaper en gång till. Börja om med nya elever vart tredje år. Nej - det kändes inte lockande.
Så nu sitter jag här, alltså. Och ondgör mig över sakernas tillstånd. Virushot och skitvinter. Ständiga rapporter i radion. Det är nästan så att man börjar bli lite nonchalant. Men tyvärr lockar ju inte skitvintern därute heller.Varför denna brådska? Innan vi åkte in till stan idag hann termometern svinga sig upp till nivåer, som ibland inträffar på midsommarafton. Den snö som finns blir till sjö. Massor av sjöar. Den snabba avsmältningen gör att gatubrunnar och diken inte hinner med att "ta hand" om vattnet. Det får istället ligga kvar på vägbanor och gator.
Vi som är vana vid vinter åtminstone över påsken, med härlig skidåkning i både backe och på platten. Det blir inte mycket av det i år.
Som sagt; skitvinter.
*****
Jag gick också en kontorsutbildning i min tidiga ungdom och oj, vad jag har haft nytta av ..., i alla fall maskinskrivningen! Jag minns att läraren Rolf sa att för att träna, kunde vi liksom skriva i byxfickorna .., och det gjorde jag ofta. Fortfarande skriver jag riktigt snabbt, kanske alltför snabbt ibland :-)
SvaraRadera@Elisabet
SvaraRaderaIbland ser jag hur folk sitter och skriver med pekfingrarna, visserligen väldigt snabbt, men det ser jobbigt ut.
Tacka vet jag att kunna skriva ännu snabbare, men avslappnat. Man kan t.o.m. kolla in omgivningen medzn fingrarna dansar över tangenterna.
Det är skillnad, det.
Se där! Nu blev det fel, eftersom jag använde pekfingret bara, på mobilen. Hm!
SvaraRaderaÄven jag har gått den här utbildningen. Fint nog - utlandskorrespondent hette det då och med maskinskrivning förstås men också stenografi i både tyska, engelska och franska. Det passade märkligt nog min annars konstnärliga personlighet så med stort A i maskinskrivning har det (liksom latinet) varit otroligt nyttigt livet igenom. Det är nog därför det blir så långa inlägg - tankarna rinner ju rätt igenom till tangentbordet utan att man ens behöver titta på det. Och stenografin sitter som en smäck fortfarande på alla tre språken märkligt nog!
SvaraRadera@Monet
SvaraRaderaPrecis så känns det. Från hjärnan till färdig text på skärmen utan mellanstation. Kanske är det samma sak för t.ex. skickliga pianister.
Stenografin är lite rostig hos mig, dock.