Mat och sån't

▼

torsdag, juni 04, 2020

Ett minne blott

Jag passerar Stadsparken ... eeh, menar grustaget, eller katastrofområdet, som enligt planerna ska bli sååå fint så fint, till nästa år då stan firar 400-årsjubileum.

Jag undrar vad grundaren, Gustaf II, tycker där han blickar ut från sin piedistal.

Jag har inga större förväntningar med tanke på vad så kallade omvandlingar brukar resultera i nuförtiden. Kalla mig gammelmodig, men mycket i dagens arkitektur får mig inte speciellt glad.

Visst behöver Stadsparken ett ansiktslyft. Men  detta liknar mera en obduktion. Och frågan är om liket överlever.


*****
Här ett annat exempel som avskräcker.
kl.

4 kommentarer:

  1. Elisabet.12:34

    Följde länken och tog mig en titt tillbaka. Hur blev det sen? Några nya träd?
    Så vackert där var med lindarna!

    SvaraRadera
  2. Bert Bodin12:40

    @ Elisabet

    Ett träd (1) står där nu.

    SvaraRadera
  3. Annika B11:14

    Va? Vad gör Engelbrektskyrkan i Luleå...??

    ;)

    SvaraRadera
  4. Bert Bodin14:27

    @ Annika B

    Jo. Den är på turné.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.