Nu ska jag lära dig lite språk.
Säg efter mig: Me.
Inte så väldigt komplicerat, va? Me.
Då tar vi nästa steg.
Säg efter mig: Än.
Se där. Det klarade du galant.
Men nu blir det mer komplicerat.
Säg de båda korta orden i följd: Me än.
Ännu svårare: Me-än.
Slutligen: Meän.
Se där. Inte speciellt tungvrickande. Eller hur? Bara fyra bokstäver utan konstigheter.
Ska vi våga oss på ett ord till? Jo, vi försöker. Här blir det kanske lite svårare, nämligen fem (5) bokstäver. Men du behöver bara uttala dem som vanligt. Inga konstigheter.
Säg efter mig: Kieli.
Sådär'ja.
Säg efer mig: Meän kieli.
Bra! Riktigt bra!
Det där är tornedalfinska. Uttrycket betyder "vårt språk". Meän kieli talas av de som bor längs gränsälven mot Finland. Det räknas som ett eget språk, ett av våra officiella. Det är idag tjugo år sedan det erkändes som det. Det togs upp i morgonens nyhetssändningar. Men jösses vad reportrar och programledare har svårt för det där ordet; meän kieli.
Det var mäen kieli, mähän keli, mien keli med flera helt ologiska varianter.
Men nu kan i alla fall du säga det på riktigt. Meän kieli.
Grattis!
Nästa gång ska vi ta itu med japanska.
*****
Ojojoj, om du riktar dig till ”helsvenskar” utan någon koppling till finska el meän kieli så är du optimist! Eller superpedagog. Hur får du dem att uttala ljuden mellan k och g, mellan t och d och mellan y och u? Voj voj - svårt blir det :-).
SvaraRaderaMen jag gillar inlägget.
Skulle skriva att jag gillar inlägget OCH ambitionen.
SvaraRadera@ Thalassa
SvaraRaderaMan måste ju uppfostra sörlänningarna. 😏😉
@ Thalassa
SvaraRadera... men framförallt borde de kunna läsa bokstäver i den ordning de står och lära sig att vårt östra broderfolk uttalar bokstäverna tydligare än vi svenskar.
...och dessutom: varför är det så otroligt svårt att få in att finskans u inte uttalas som vårt?! De flesta andra språk, som vi medelsvenskar känner till, har ju ett annat uttal. Jag tänker här främst på sportjournalisterna som träffat på dessa namn otaliga gånger. Och varför krångla till a i ”vaara”? Håhåjaja och hujja som min gamla farmor sa’.
SvaraRaderaFörresten: en god vän o f d kollega till mig är kommentator på många hockeymatcher på Globen. Infödd stockholmska som inte alls kan finska men som så långt möjligt försöker uttala just namnen så korrekt som möjligt. Hon testade sitt uttal av nya finska namn på mig före matcherna. Snyggt jobbat tycker jag.
O och U är klassiska problem. Jag hade flera kollegor som för sitt liv aldrig lärde sig säga namnet på staden Oulo. Det blev olo, oluo, ojlo med flera märkliga varianter.
RaderaSom du säger så följer finskan ett mer internationellt uttal av de två bokstäverna. Man behöver bara gå till tyskan. Hur många gånger har jag till exempel hört staden Wolfsburg (som väl har ett känt fotbollslag) uttalas Wulfsbörj av sportjournalister.
Oj så många konstiga uttal jag hör av namn på utförsåkarstjärnor. Julien(schyliän') Lizeroux får ofta heta Julian på engelska, så fransman han är. För att inte nämna Donald Tusk, EU-människa, som ofta får ett taskigt uttal av sitt efternamn. Han heter TOsk. Ett U som sagt.