Liten presentation

Den ö vi besöker, Brändöskär, ligger längst ute i havsbandet i Luleå skärgård. Ön förlänades byn Brändöns (på fastlandet) bönder, av drottning Kristina, på 1600-talet, att brukas som fiskeläge.

1774 stod kapellet klart och har stått där i ur och skur sedan dess. Väggarna bär spår av den tidens "klotter". Besökare skrev sina namn på timmerväggarna.

Ön består av klippor och sand. Man hittar urskog här och där mellan hedar och gamla steniga strandvallar.

Öns hamn ligger i en väl skyddad vik öppen endast för ostliga vindar. Runt vikens stränder ligger stugor med tillhörande sjöbod. Här får man inte bygga som man vill. Tradition måste följas.

Hamnen är populär för båtfolket. Här finns vatten att hämta, bastu att boka och möjlighet att lämna sopor. Kommunen patrullerar och ser till att det finns ved och att de många grillplatserna  är i gott skick. Fritt för besökare att nyttja.

Vi hyr en av kommunens hyrstugor. Det finns fem stycken här på ön. De är enkla men trevliga stugor. Utan rinnande vatten, endast solpanelsel, som räcker till lite belysning. Gasol till kök och kylskåp. Köksskåpen är välfyllda med porslin och grytor. Bäddutrustning förstås. Hemtrevlig inredning med en del gamla detaljer.

Vatten i handpump en bit bort. Välhållna utedass.

Kort sagt: Ett trevligt ställe att tillbringa några dagar på.

*****