- Ja, du vet - nu snöar det för fullt. Och blåser. Stora flingor. Blöta.
En äldre dam står och rotar i mjölkkylen på Coop, och pratar med en från personalen, som hon tydligen känner.
- Jaså, sa cooptjejen. Ja, när man jobbar här inne så ser man inte vad som händer utomhus.
Jag förundrades över hur den äldre damen upplevde det väder, som för tillfället rådde. Enligt mig var det ett lätt, lite virvlande snöfall med små, små flingor. Inte ett dugg blöta, eftersom det var 7-8 minusgrader. Och jag tänkte att hon borde minsann ha varit med om en del i sitt liv.
Men jag har märkt mer och mer, att väder upplevs väldigt individuellt. Och jag tror det är en inställningsfråga. En kollega som jag jobbade med i många år kom ofta in på jobbet på morgonen och berättade "vilken snöstorm det är", varpå jag naturligtvis ifrågasatte.
- Snöstorm? Blåser det minst 25 sekundmeter, frågade jag.
- Det vet jag inte, sa hon.
Jag var ju också precis inkommen till jobbet, utan att ha lagt någon särskild vikt vid vädret. Det kanske virvlade lite snö på sin höjd. Men vanligtvis var det rätt beskedligt.
Min kollega är fortfarande lika negativt inställd till det väder som råder här på vintern. Hon plumsar ofta på väg till jobbet fortfarande, om man ska tro hennes Facebookinlägg. Och jag varnar henne alltid från att gå ut, om jag ser att det faller en flinga eller två. Retas lite - men det bjuder vi båda på.
Inte snöstorm. |
Man kan ju kanske förstå det hela om personen ifråga är uppvuxen i Skåne och flyttat till Luleå. Jag kan fortfarande tycka att de känns fånigt när man på lokala nyheterna varnar för snökaos .., ja, då kan det röra sig om 15 cm nysnö.
SvaraRadera@ Elisabet
RaderaMen du ... skåningar brukar ju alltid skryta om sitt snökaos då och då.
Det motsäger ju din teori.
😊