Mat och sån't

söndag, februari 28, 2021

Samvetsfråga

Nu gläds många.  "Våren är här, äntligen", om man får tro tongångarna i radio och TV.

Även i mina trakter kan man höra folk som tycker att 8,7 plusgrader den sista februari är något som vittnar om vår. 

Men vad gläds du åt, egentligen? Kanske skulle du istället beklaga värmen. För egentligen borde det vara vinter åtminstone en månad till. Må vara ett litet töväder, lite dagsmeja, men det här. Tredje dagen på raken nu och prognoserna säger att det ska fortsätta ett tag till.

Tror du att sommaren kommer snabbare, bara för att termometern står på tvåsiffrigt mitt i vintern?

Jag som helst ser att minusgraderna får fortsätta ett bra tag, för att sedan låta våren explodera någon gång i maj, ser istället ett klimathot vid horisonten. Fortsätter det i den här takten finns två scenarier. 

  1. Somrarna blir heta och torra. Är det att föredra?
  2. Somrarna blir svala och blöta. Det är en åsikt bland många forskare, som ser en utjämning mellan årstiderna. Milda vintrar - svala somrar.

Så hur vill du ha det. Längtar du efter 35 grader i juli, bara för att du ska få slå på AC:n i huset.

Jag gläds alltså inte åt värmeböljor mitt i vintern. Det tyder på något som är fel. Och fel är inte kul. Eller hur?

*****

18 kommentarer:

  1. Jag håller med dig helt och hållet. Vinter ska vara vinter. Snö. Kyla. Dagsmejan på Mattiasdagen den 24 februari ska vara så pass att tuppen skulle kunna dricka sig otörstig från takdroppet. Det är inte många droppar ;-)

    Mars brukar vara fin för skidåkning, sol i ansiktet och apelsin och varm choklad på skinnfäll i en backe.

    Tacka vet jag vintern som den brukade vara i norra Sverige!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Viola T

      Då är vi två. 🙃

      Radera
  2. Skrämmande är vad det är!

    SvaraRadera
  3. Skrämmande är vad det är!

    SvaraRadera
  4. Skrämmande är vad det är!

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Elisabet

      Jo - jag märker att du är skräckslagen. 😊

      Radera
  5. Jag är inte det minsta oroad över detta. Fluktuationer av det här slaget har funnits i närtid, dåtid och eoner bak i tiden. I min/vår egen tid har vintrar, vårar, somrar varit av väldigt varierande grad - och det är bara att konstatera. Just nu i mitt liv är jag inte det minsta road av för mycket snö och is. Det är visserligen vackert på håll och ger stämning, men jag är glad åt torra trottoarer, strålande sol och fågelkvitter och att inte behöva klä mig som under en fimbulvinter de få gånger jag måste gå ut. Det känns som i södra Frankrike just nu och det är bra nog för mig. Men vi får se upp - kommer det inte arktiskt kyla i nästa vecka?

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Monet

      Men i mitt snart 72-åriga liv har jag definitivt registrerat en förändring i klimatet. Senare snöankomst. Tidigare snösmältning. Kort sagt kortare vintrar nu än förr.

      Radera
  6. Håller med fullt ut🤗👍

    SvaraRadera
  7. Javisst var värmen och vårvädret skönt idag men känns ändå fel. Inte ännu. Om en månad sådär.

    Sen tycks folk tro att nu blir det vår! Nja säger jag. Gissar på snö och/eller kallare igen någon gång till. Svårt tro annat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Turtlan

      Låt oss hoppas på mera vinter. För naturbalansens skull.

      Radera
  8. Anonym09:33

    Det har varit en bra vinter om än med onödigt mycket snö på en gång. Visserligen längtar jag efter vår och värme, men inte än! ellem

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ ellem

      Snön är vacker när den är kall. Den kunde dock ha fördelat portionerna lite jämnare över säsongen. Börjat i november och slut i april. Eller hur?

      Radera
  9. Jag är enbart försumbart äldre än du. Åtminstone i meterologiska sammanhang:-). Klart jag upplevt olika vintrar och somrar precis som du. Varmare somrar, kallare vintrar, konstiga vårar. Min mamma 95 pratar förstås om de superkalla vintrarna på 40-talet när nylonstrumpor frös fast på flickbenen. Och det är klart att det är oroande att se när isbergen kalvar eller som i vårt fall i södra Europa, när f-n går lös med dödliga översvämningar som tsunamis mitt inne i städerna, sandstormar från Sahara, orkan över Medelhavet, förödande, minst sagt, skogsbränder och till och med ymnigt snöfall som bäddar in palmer och sandstränder. Och vår trädgård blev nordiskt vintervit..

    Det får ändå inte mig att tro att världen står inför andra naturkatastrofer än de som alltid funnits. Jag har irriterats oerhört av en Greta som står och skäller ut perplexa vuxna och indirekt anklagar mig för att ha förstört hennes barndom. Det är bra med engagemang, men var är hon nu? Ser jag ett inslag på youtube hur indiska sopbilar vräker ner tonvis med plastpåsar med avfall rätt ner i havet eller i Ganges, det upprör mig mer än koldioxidutsläpp och flyg- och bilskam. Där kan man göra något som inte sker idag!

    Som jämförelse och en tidsaspekt: i vår lilla franska 1600-talsby flyter en mindre flod/bred å som på sina ställen periodvis under flera år torkar ur och sen vid skyfall tar en rasande fart innan den förödande far fram innan utflödet i havet. Under vår tid var vi nära översvämning i byn flera gånger och hade då blivit helt avskurna. Närliggande svenska vänner fick sitt hus totalt översvämmat på några minuter och räddades i sista minuten av brandkåren. Hundarna fick simma själva ur huset som var totalrenoverat och fick byggas upp på nytt! På ett av de gamla byhusen finns en liten madonnafigur och några inhuggna ord. I mitten av 1700-talet svämmades hela vår by över på mindre än en timme. Nittio procent av invånarna dog eftersom det skedde på natten. Tittar man på det inristade vattenmärket FYRA METER ovanför gatunivån kan man inte ens föreställa sig den höga vattennivån. Men det hände. Och händer överallt på jorden. Till och med polerna har skiftat flera gånger - detta är naturliga cykler som vi förstås ska ge akt på och göra vad vi kan - i vår tid - för att lindra så gott det går. Personligen berörs jag väldigt lite av vad som sägs hur vädret ska bli. Det blir vad det blir och jag som oroar mig för så mycket annat i livet är glad att jag just kan koppla bort detta. Som vi ändå inte kan göra någonting åt i vår egen vardag i det mycket korta egna livsperspektivet!

    (Ja, jag vet att jag borde börja blogga igen - sorry:-)

    SvaraRadera
  10. @ Monet

    Jag är fullt medveten om att klimat har förändrats genom årmiljonerna. Vi har haft istid. Polerna har vänts. Kontinenterna har suttit ihop, m.m., m.m.

    Men det är också konstaterat att den förändring (den uppvärmning) som sker nu, är inget som tar flera tusen år, utan kanske bara ett sekel. Forskarsamhället är övertygat om att det sker på grund av mänsklig inverkan. Vi är orsaken.

    SvaraRadera
  11. Anna19:28

    Fast i Götaland är inte 28 februari "mitt i vintern", utan snarare slutet på vintern.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Anna

      Men förr var nog vintern längre även i Götaland.

      Men du är väl för ung, förstås. 😉

      Radera

Välkommen att kommentera.