Slit och släp

En av våra grannar på Rånlandet säljer sin stuga, tyvärr. Det är tråkigt.

I samband med det erbjöd han oss att köpa den ved som blivit kvar, staplad vid bodväggen. Det accepterade vi. Vi fick dessutom själva bestämma pris.

Så förmiddagen gick åt för att få hem veden till vårt ställe. Säck efter säck, tunga som attan, fylldes och packades i bagaget på vår bil. 16 säckar blev det. Det blev ett antal rundor för att tömma säckarna i vår lada, för att sedan vända tillbaka och fylla på.

Vår granne var inte på plats. Han jobbade. Och jag hade också märkt att en vindslucka stod öppen, efter att han själv igår hade varit uppe på vinden för att röja. Så då var det bara för mig att ta stegen och stänga igen den. Man hjälper gärna en god granne och han tackade mycket, när jag skickade bild på min insats. 

 - Bästa grannarna, sa han.

Veden staplad igen. Nu i vår boda. Vi räknar nu med att ha kommande vinters hela behov räddat. Slit och släp lönar sig. 

En rapsfjäril var enda vittnet till vårt jobb hos grannen.

*****

Varför ...

.. tillåter vi allt detta godis? Det har jag ofta undrat. 

När jag går på stan, sitter på en uteservering, och tittar på folk, reagerar jag rätt omgående över hur många som är överviktiga. 63 procent av oss har det tillståndet. 6 av 10 personer, alltså. Det syns.

Livsmedelsverket verkar blunda för detta av någon anledning.

Läs denna artikel och förundras.

Förbjud godisavdelningarna med sitt äckliga innehåll, meter efter meter i varenda mataffär. 

*****

Efter jobb ...

.. med stenpartiet med bland annat nyplantering, har dagen varit lugn. Man ska ju helga vilodagen. 

Det blir en lång runda på en av naturstigarna i trakten. Lite skogsbad, alltså.

Väl hemma igen träffar vi sommarens första svala, som inspekterar vår stuga. 

 - Kan man bygga här, verkar den undra.

Vi hoppas på ett nej och hänvisar till ladan, eller bastun. Svalan ger sig av mot nya objekt.

Dagen går vidare.

Skogsbad, som det kallas nuförtiden.

*****

Uthyres

Vackert belägen enrummare i härlig omgivning. Högt läge med fin utsikt mot Bodin-Niemis stuga på Rånlandet. 

God födotillgång med omedelbar tillgång. 

Snygg lägenhet med öppen planlösning för tillträde omgående.

Kvittra oss!

*****

Nu kommer försommaren, verkar det som. Våren här i norr är ju en kort historia som vi gärna ignorerar. Brunvår kallar jag den. Den exploderar ofta med lövsprickning och insektsliv. En vecka tar det. Sedan är allt igång.

Fjärilar kan tyckas vara ömtåliga varelser. Men där bedrar vi oss. Citronfjäril och sorgmantel har vi sett flyga över snön, bara solen skiner.

Men nu vaknar fler och fler. Den läckert gröna grönsnabbvingen är tidig så fort det är barmark. Tosteblåvingen är den första av de 21 arter blåvinge vi har i landet.

Alltid välkomna.

Grönsnabbvinge, Callophrys rubi.

Tosteblåvinge

Tosteblåvinge

*****

Inget tjusigt ...

.. foto, men väl tjusig sång avslutar kvällen.

Dra upp volymen.

*****

Så blev det ...

Nu är tid för mjölkörtsskott. Nyttigt och gott.

.. middag framåt kvällen. 

Stekt röding med rostad potatis och grönsaker, däribland de mjölkörtskott jag plockat. Här lättstekta i smör med lime och tre korn (ja, lite) råsocker.

Till detta ett bulgariskt vin som passade bra till.

*****

Lönlöst

Varje höst när jag ser hur växtligheten ute i skogen börjar dra sig tillbaka för säsongen, brukar jag lägga märke till bladrosetter som ser ut som från något btredbladigt gräs, eller någon lilja.

Bild från förlänge se'n

Jag vet precis vad det är. Men just då tänker jag att jag måste komma ihåg att spana efter blommorna när våren är här. För den är tidig. Alltså försökte jag spana idag. Jodå, jag hittade snart ett exemplar. Utblommat!

Så är det med vårfryle.

Är den bekant?

*****

Och vart är ..

.. luften på väg den här fredagsmorgonen,  om jag får fråga?

Det senaste året måste vara det blåsigaste hittills här på Rånlandet. Ena dagen blåser det från syd (igår), och andra dagen (idag) från norr. Ordentliga vindar också. 

Förmodligen blir det väl då ostligt imorgon och västligt på söndag. Det blir min prognos och jag hoppas den är misslyckad.

*****

Så får vi ...

.. skämmas ordentligt vi norrbottningar. Vi leder smittoligan. I Europa, till och med. 

Intervju i kvällens Aktuellt

Och jag förstår ingenting. Hör vår smittskyddsläkare där han sitter i sin rutiga skjorta (han är specialist på just sådana) och försöker förklara varför situationen är som den är. 

Nu gäller det för oss vuxna att "ryta ifrån", föräldrar fixar utegångsförbud, eller andra mer drastiska åtgärder. 

Några lättningar, som statsministern redovisade plan för idag, kan vi glömma.

*****

Så har jag varit generös igen

Klippte ner en pelargon som ska placeras på terassen i stugan till helgen. Men den hotade att bli alltför omfångsrik, så jag beslutade mig för att göra den lite mer hanterlig. 

Det blev en massa skott. Först lade jag dem i komposten. Men så slog det mig att man ska dela med sig. Sagt och gjort. Nu står en liten vas med pelargonskott i vår "lobby". För den som vill att ta för sig. 

Det gick några timmar - och sedan var det rätt tomt i glaset. 

*****

Gunnar Hansson ...

Älgen och jag

.. heter en mycket idog herre som skulpterar i trä. På konsthallen här i stan har han nu ställt ut en stor del av sin produktion. Och det är inte lite. Stort och smått om vartannat. Redan i entrén möter man en älg i naturlig storlek. 

Men här finns mest fåglar. Också de i naturlig storlek. Tranor eller talltitor spelar ingen roll. 

Lite måleri finns också.

Imponerande!

Sevärt.

Sommarbukett

Fåglar, fåglar, fåglar

Mjölkört i mängd

Räven raskar över golvet. Tranorna dansar. Rådjuren avvaktar.

Utter

Sommargylling

*****

Det här gillar jag ...

.. med min hemstad Luleå. Närheten till vatten, till is- och havsvidder, liksom solglitter i stadsfjärdarna.

Ännu har inte alla hundratals båtplatser i Ettans Båthamn fyllts, men aktiviteter är på gång. 

Lite avundsjuk är jag på de som bor i det nya området Kuststad, som har så fin utsikt från sina väl tilltagna balkonger. Men det är inget för pensionärsekonomi. 

Det får bli i nästa liv.

Om jag nu inte vinner 100000 i månaden i 25 år på Triss, förstås. 

Då!

*****

Inte så himla ...

.. pjåkig frukosttemperatur. Ute, alltså. Vilhelmina skärper sig. Ja - Urban var heller inte så tokig.

*****

Häpna ...

.. tittade vi på gårdagens väderprognos som ställde mycket på huvudet. Allt verkade förändrat för kommande helg. 

Undrar om det håller.

*****

Allt går inte så bra

En kväll i juli 1992 såg jag nog fram emot en trevlig konsert. Inte för att jag skulle resa land och rike kring för att höra just den här artisten. Men nu kom han till Luleå och skulle uppträda 350 meter från min bostad. Gratis var det också. 26000 personer hade tänkt detsamma och väntade tålmodigt framför utomhusscenen i Norra Hamnen.

Den vi väntade på var en känd amerikan. Bob Dylan heter han fortfarande och firar sin 80-årsdag idag den 24 maj. 

Den där konserten drog igång i den ljusa sommarkvällen. Det var stadsfest. som på den tiden kallades Sjöslaget. 

Men det blev inget bra. Dylan var inte på humör, sägs det. Ljudkvalitén var undermålig, och jag såg eller hörde inte hela konserten. Själv påstod herr Dylan att han var nöjd, när han tillfrågades om hur det hade varit, dagen därpå.

En besvikelse dock för oss åskådare. Här kom en världsartist till stan - och så blir det en flopp. Året innan hade världsartisterna Toto gjort ett succéframträdande på samma scen. Kanske var det den som skruvade upp förväntningarna.

Kanske var det Dylans divalater, som i viss mån spelade en roll 1992. 

Nåja - Grattis Bob!

*****

Här kan du läsa en reaktion.

Och här finns en till.

Nu tycker jag ...

.. att du slutar köpa kött från Brazilien och andra antibiotikasprutande länder. Sverige är duktiga på att undvika medicinering av djur som inte är sjuka.

Miljöministern vill nu se en märkning av antibiotikafritt kött, så att konsumenten väljer rätt. Det hjälper världen att bekämpa allvarliga infektionssjukdomar, eftersom risken för antibiotikaresistenta bakterier minskar. 

Köp närproducerat! Eller skäms!

-----

.. att vi i EU stänger av all flygtrafik till och från Belarus, liksom all överflygning på väg till exempelvis Grekland. Den belarusiske despoten Lukasjenko bör isoleras på sluten anstalt för att bli kvitt sin megalomani (som egentligen visar hur liten han är. Men det förstår inte någon som själv är på sexårsnivå, intellektuellt.) för att restriktionerna ska lyftas.

-----

Se där! Två punkter för att förbättra världen.

*****

Uppdatering: Tänk - så blev det. I alla fall vad gäller flyget.

Vi åkte ...

.. hem till stan. Oinspirerade som vi var. Inget lockade i blåsten, i tidvis regn och snålt tilltagna grader. 

Det fick bli en hemmalat dag istället. 

Soffan i stan är inte dum.

*****

Jag hade nog trott ...

.. att vi skulle få lite mer snö  under natten. Inte för att jag önskade det. Regn hade varit lika bra. 

Men visst låg det lite puder här och där. Värre är det i Norrbottens inland, där trafikproblem förvarnades. 

Minnet är kort. Visst hade vi nästan sommarvarmt för någon/några veckor sedan, men morgonen möter oss med knappa två plusgrader. När jag gör mina noteringar för dagen, så upptäcker jag att samma datum i fjol bjöd på +1,2! Det hade jag förträngt.

Men blåsten, som SMHI håller tyst om ... den kunde jag gärna undvara. Havet ryter med vita gäss oavbrutet. Och i kombination med de få plusgraderna, kan man inte påstå att utet är njutbart. Vinterkläder på!

Kämpa, kämpa, kämpa ...!

*****

I november ...

.. hade jag uppskattat det mer.

Fredag kväll, sent.

Lördag morgon, tidigt.

*****

Skotskt

Ny bok påbörjad. Denna gång väldigt omtalad och rekommenderad. Vi får se hur det stämmer.

Den handlar om en liten familj i Skottland på 80-talet. Svårt med arbete. Och lille Shuggie, minsta barnet, känner sig inte hemma i tillvaron.

*****

Igenkänning

Sämst i Europa - eller värst i Europa. Kronoberg och Norrbotten toppar smittspridningsstatistiken. Föga smickrande statistik. Vad är det vi norrbottningar inte fattar? 

Det är inte läge för att släppa loss, hur mycket du än längtar. Vi bor i ett glest befolkat län, men det verkar inte ha någon betydelse i det här fallet. Märkligt. Det måste alltså bero på slarv eller ignorans. 

Det är bland yngre vuxna som spridningen sker. Alla äldre har ju vaccinerats minst en gång, eller till och med två.

I Indien är läget också allvarligt men där är förstås förhållandena inte riktigt desamma som här.

Men "I Norrland hafva vi ett Indien", sa Axel Oxenstierna och syftade på våra naturtillgångar, som han gärna ville exploatera.

Jo  - vi har ett miniindien här. Och det är inget att vara stolt över.

*****

Nog för att ...

.. tiden går fort - men inte är det väl höst redan???

*****

Vet inte ...

.. om det är jag, eller alla andra som har förändrats under pandemin.

Men nog verkar allmänheten ha missuppfattat det här med bra låtar. 

Jösses vilka lågvattenmärken som sköljde över oss i kvällens Eurovisionssemifinal. Portugal var bra och gick vidare. Estland var också bra, men fick åka hem. Lettland fick också åka hem och borde aldrig ens ha fått framföra sitt bidrag. Något så uselt har jag sällan hört. Albanien var lika sopigt, men får vara med i finalen. Märkligt!

Som sagt; pandemin sätter tydligen sina spår. Man har ju hört att smaksinnet kan försvinna.

*****

Rånlandet kl. 22:08

Alltid förunderligt föränderligt.

*****

Tvist

På min vandring mot vaccinationscentralen såg jag den här blomman i massor på vissa vägslänter. Jag har märkt att den blir mer och mer vanlig, snudd på invasiv. För jag minns den inte från bara några år sedan i sådana mängder.

Nu vill jag veta vad det är för växt. Själv har jag fått lära mig att den heter backskärvfrö. Men andra hävdar vårskärvfrö. Jag hittar inte vårskärvfrö i den flora som jag har hemma. Kanske är det annat i den tjocka floran som jag har i stugan. Vi får se.

Men jag tror jag har rätt. Enligt SKUD - den sajt som fastställer växters namn - så finns vårskärvfrö i sydeuropa och Kina. Jag bor inte där!

Upplys mig!

*****

På väg ...

.. steg för steg på förmiddagen. Mot ljuset, förhoppningsvis. 

Dags för spruta nummer 2. Vaccinationscentralen är inrymd i Coop Arena på lagom promenadavstånd. Där väntar rätt mycket folk i glest utdragen kö. Men allt går smidigt. Värdar tar hand om mig och visar vägen. Mycket välorganiserat.  Måste ge en eloge till Regionen. 

Egentligen hade jag förbokad tid till imorgon. Men härom dagen kom ett meddelande i 1177.se om att jag var välkommen redan idag. Inte mig emot. Nu hade man dessutom utökat vaccinationsutrymmena. En värd kom och hämtade och guidade till en övervåning där vi fick sitta i kö. Vartefter den krympte fick vi flytta till nästa stol.

 - Det känns som att vi leker Hela havet stormar, sa jag åt damen och herren efter mig i kön.

 - Ja det var länge sedan, skrattade mannen.

Smidigt, som sagt.  Fick min spruta av en glad sköterska, som också berättade att biverkningar är vanligare efter andra sprutan.

 - Du kan få frossa, huvudvärk, kanske lite feber, ont i magen, berättade hon.

 - Jaså, sa jag. Då får det bli en Panodil.

 - Precis, sa hon och räckte mig vaccinationskortet och legitimationen. Det tar en vecka innan ditt skydd är helt utvecklat, tänk på det.

Jag lovade, tackade och så sa vi hej.

En kvart på ny stol för att konstatera att inga akuta biverkningar skulle yppa sig. Sedan vandrade jag tillbaka mot stan och lunch, där Benke väntade. Vi bjöd en kompis på lunch, eftersom han fyllde år.

Dagen går vidare.

*****

Ännu en ...

.. titel avklarad. Snöblind (eller Snörlind, som den började kallas här hemma, p.g.a. layouten på omslaget) av Ragnar Jónasson utläst.

Vad ska jag nu tycka om den? Jo, rätt trivsam. Miljön bra beskriven. Känslan av isolering. Möjligen lite rörig. För många inblandade. 

Jag skulle inte kunna svara på hur personerna "hänger ihop" nu sedan jag stängt igen boken och lagt den i hyllan. Jag skulle nästan inte heller kunna berätta vem som var skyldig, eller till vad.

Men trevlig läsning i stunden. Jag gillar ju Island.

*****

Luleå, Stationsgatan kl. 21.34

Kvällen blev blöt.

 
*****

Livet i stan

Vi traskade iväg med vårt prov. Ja, ett vattenprov från stugan. Vi har ju eget vatten där och när vi borrade fick vi veta att radonhalten låg lite för högt. En filteranläggning införskaffades. Eftersom vi använder vårt eget vatten enbart på vintern, blir förbrukningen inte så stor. Innehållet i filtret skulle egentligen bytas varje år, men det baseras på daglig användning året runt. Alltså har vi nu för tredje vintern i rad lämnat in ett vattenprov för att få veta om filtret nått sin maxgräns, eller om det duger för en vintersäsong till. Från och med nästa helg övergår vi till samfällighetens vattenanläggning och sparar på vår egen. Smart, va?

Det blev en rätt bra promenad. Med lite utvikningar har jag nu traskat en knapp mil. Det duger bra. Det blev en fika på stan, som börjar somra till sig. Uteserveringarna lockar folk. 

Våren och somrarna lockar även annat till stan. Och jag förstår inte vad de gör här; US Airforce, som det står på deras uniform. Bor fint gör de också på ett av de bättre hotellen i stan. När jag var soldat fick vi bo i tält på övningarna. Slutsatsen blir alltså att de som är här nu inte är på övning. De tänker ta över. Bevare oss!

Ja, jag vill inte ha hit ryssen heller. 

Jag får hålla ögonen öppna.

*****

Drog in ...

.. till stan i förmiddags. Dimma och duggregn. Brist på inspiration för att ta itu med något utejobb. Den här vintern och våren går nog till historien som den tråkigaste på flera decennier. Vädermässigt, alltså.

I stan blir det förstås inte heller så mycket gjort. Men vi får i alla fall se lite folk. Det kan jag ibland sakna därute i stugan. Det har jag aldrig gjort förr. Men det beror väl på att man fick överdos av människor när man jobbade, så lugnet behövdes. Nu känns det ibland tvärtom.

Men dagen går. Inga problem med det.

*****

Nog kan jag ana ...

.. att den här hackspettsdamen går i väntans tider. Länge satt hon där och tog igen sig. Kanske hade hon börjat få värkar.

*****

Vi firar

Inte ens humlorna var vakna.

Firar Lättjans dag idag. Den enda försyndelsen jag gjort är att jag dammsugit nedervåningen. Men sedan tog det stopp. Utet inbjuder inte heller till några större aktiviteter. Gråkallt. 

Vi ägnar oss åt läsning, förutom en kort promenad då vi går den s.k. lilla rundan. Det tar väl 10 minuter. Vinkar åt en granne. Det var väl det enda. 

Själv är jag dessutom middagsledig idag, så jag kan fortsätta i samma stil.

Gäääääsp ...!

*****

Kärlekskrank

Grå morgon. Tyst i skogen. Eller?

*****

Och vart tog ...

.. gårdagens sommar vägen, egentligen? Inte många spår av den idag. 

Isvindar från nordost och beskedlig grundtemperatur. Inte ens tvåsiffrig. Solen skiner, men skenet bedrar.

Det blir lite utejobb. Fortsätter med pallkragarna. Planterar frön och lite prydnadspotatis. 

Det får räcka så.

*****

Hårt ...

.. jordbrukarliv idag. Ersatt gammal halvrutten pallkrage med ny tvåvånings, samt byggt på en våning på en befintlig.

Jobbigast var att pensionera den äldsta. Den hade mer eller mindre vuxit fast i marken och krävde hårda tag med grepe, spade, morakniv och yxa för att ge sig. 

Belöning var åskådare i form av vinbärsfuks och grönsnabbvinge. Vårens första av de arterna. 

*****

Favorit

Idag hände det. Årets första humla kom och hälsade på. En av mina favoriter bland insekterna, sedan barnsben, då jag påträffades med att stå i mosters rabatt och klappa humlor på ryggen, när jag var fyra år. Mamma blev förskräckt, men ångrade sig. Sedan blev hon lika förtjust. 

Var rädd om humlorna. I fjol tycker jag att de var få i jämförelse. Vi får se hur det blir i år.

Välkommen!

*****

Det visste vi inte

Vad tänker du på om jag säger Liljevalchs? Förmodligen dyker den konsthall som invigdes 1916 i Stockholm upp i ditt huvud. Inte konstigt. Det dyker upp i mitt huvud också. Carl Fredrik Liljevalch (Jr.) var dess skapare. Inte direkt, utan som finansiär. Det var ett arv efter honom som möjliggjorde bygget.

Jr eller d.y.? Ja - han var son till Carl Fredrik Liljevalch d.ä. Inte lika känd, kanske. Lämnade inget minnesmärke efter sig? Nej, tyvärr är det så. Han var en industriman. Och som sådan hade han ett stort inflytande i Luleå, av alla ställen. Han etablerade Oscarsvarv här i stan, Sveriges största skeppsvarv på den tiden. 

Jag har många gånger reagerat över hur lite vi fick lära oss om hembygden, när jag gick i skolan. Det var andra delar av landet man fick stifta bekantskap med. Inget ont i det, men nog hade det varit kul att få veta lite mer om det närmaste omgivningarna.

Nåväl. På Oscarsvarv byggdes en gång ett skepp - Mary Anne. Det var1838 och blev så småningom Sveriges första världsomseglande fartyg. 

Det här har nu dykt upp i och med att Luleå fyller 400 år i år. 

Tänk - det där visste du inte. Erkänn!

*****

Stugan på Rånlandet ...

.. möter oss med blygrå havsfjärd, där storlommen majestätiskt glider fram och utstöter sitt ödesmättade rop. På stranden ser jag två drillsnäppor och från skogen bakom mig hör jag hackspettens locktrummande, som blandas med övrig fågelsång.

Nu väntar vi på solen som utlovats.

*****

Håll truten

Pandemin har fått mig att tappa tron på - kanske inte hela - befolkningen i Sverige. Men nog är vi rätt dumma i huvudet ibland.

I det här fallet tycker jag att medier har ett visst ansvar också. 

Var inte så positiva! Rapportera inte så fort dödstalen eller smittotalen sjunker. Gör inga prognoser över "när får vi återgå till ett normalt liv igen." Ge inga falska förhoppningar. 

För de slutsatserna dras blixtsnabbt, när de kommer ut i etern, tidningar och sociala medier. Och då händer detta:

För vilken gång i ordningen det händer i just Gällivare har jag tappat räkningen på, men jag tror det är fjärde. 

För ett tag sedan rapporterades om att orten var på rätt väg. Och då dras slutsatserna. Hurra! Nu är det grönt att bete sig igen.

Observera att beteendet inte bara gäller just denna ort. Det finns flera parallellfall.

Så håll tyst! Tills det är över. På riktigt.

*****

Slätstruket

En sån där dag. Då inget särskilt händer. Man träffar inga bekanta. Gör inget speciellt. Jo, i och för sig åt vi lunch ute. En god lax  på Wallstens. Och faktiskt - framåt eftermiddagen gick vi ut och fikade också. Ta mig rackarn träffade vi inte bekanta också.  Eller de träffade oss, eftersom vi redan satt med våra jubileumsbakelser när de dök upp; våra grannar.

Ja, sen planterade jag lite blommor i en kruka på loftgången, läste bok och ... nåt mer blev det inte, mer än två avsnitt av Scott och Bailey .

Så inte hände det nåt.

Kompis Anders var ute och gick en kvällspromenad, och skickade en bild på Norra Stadsfjärden  i solnedgång.
Inte alls särskilt slätstruket.

 *****

Catwalk

Denna måndagsmorgon innebar premiärvisning av vårens harmode.

Inte speciellt utmanande, eller nydanande.

Tradition verkar vara designerns inspiration och ledstjärna.

*****

Så brakade ...

.. våren loss på lite mera allvar med 15,5 plusgrader. Sol hela dagen, trots att SMHI sagt annat.

Några premiärer: Taltrast, sädesärla, rödvingetrast, bland fåglarna.

Och dessutom två citronfjärilar och en spöklik sorgmantel. Spöklik, undrar du. Jo, på vissa fjärilars vis gick den upp i rök bar fem meter från oss. Helt oförklarligt.

Men så är det med naturen ibland.

Citronfjäril ses nu varje vår, sedan några få år. 

*****

Maj betyder ...

.. enligt vissa traditioner hos oss att svedjebruket ska göras. Skönt att göra det när det fortfarande ligger lite snö här och där. Det blir svart och sotigt en period. Men oj, så mycket grönare och finare det blir på ett par veckor.

Och jo - vi står med vattenslang redo alldeles intill elden. Vi eftersläcker också alla brända områden.

Skönt att det är gjort. Nu kan åkerbären börja visa sig i vägkanten.

*****