Mat och sån't

fredag, januari 28, 2022

Nej - Nesbø ...

.. blir ingen favorit. Det konstaterar jag när jag avslutar hans Sonen utan att egentligen förstå vad den handlade om och hur den slutade. Alldeles för rörig. Alldeles för mycket folk, namn, sidohändelser. 

 - Jaha. Vad är nu det här för människa, tänker jag snart sagt i början på varje kapitel. Jag hängde helt enkelt inte med. Kanske är jag för ointelligent. 

Ledsen, Jo!

Nu tar jag itu med Åsa Larssons sista - ja inte sista bok förhoppningsvis, men den sista med Rebecka Martinsson. Fädernas missgärningar, där också hennes egna familj skymtar med sina hemligheter. 

Kul också att läsa om Kiruna, där jag upplevt två barn-/ungdomstider. Vi får se om jag känner igen mig, med tanke på stadsomvandlingen. 

Det händer mycket i Kiruna.



 
*****

11 kommentarer:

  1. Anonym20:00

    Lyckost, som har en Sara Larsson att ta itu med! Jag läser om hennes romaner f.n. "Det blod som spillts" ligger på nattygsbordet. Så läsvärd. Rekommenderas!

    SvaraRadera
  2. Inte heller så förtjust i Jo. Efternamnet skippar jag på grund av den där norska bokstaven som jag inte lyckas få fram. Åsa Larsson ska jag också snart ge mig på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Gunnel

      Den norska bokstaven ø hittar du om du trycker på o och håller kvar fingret och sveper till ø:et och släpper. Förutsätter att du har en Samsung förstås.
      Här finns horder av tecken att välja på. Œōōôòęëêēěəįïîãæąâªűüūųý

      Radera
  3. Och jag älskade "Sonen"! Sträckläste den i Sälen när övriga tränade inför Vasaloppet eller Nattvasan. Fick en chock när jag förstod hur allt hängde ihop ,-). (Man är ju så begåvad .., haha).

    SvaraRadera
    Svar
    1. @ Elisabet

      Jag förstod väl det. (Det där sista, menar jag. )

      Radera
  4. Anonym23:15

    ÅSA Larsson, naturligtvis!

    SvaraRadera
  5. Jag älskar hennes böcker och hennes sommar- och vinterprat i radion. Att hon beskriver välkända platser betyder förstås mycket, men hennes språk är så otroligt rikt och beskrivningarna av naturen gör att jag nästan känner dofterna från älvstrand m m. Hennes barndoms somrar är dessutom oerhört lik mina - lite förvånande med tanke på att det skiljer en generation mellan oss. Jag var kompis med hennes faster. Läs långsamt så att boken vara länge …

    SvaraRadera
  6. PS. Jag klarar inte heller av Nesbø.

    SvaraRadera
  7. @ Thalassa

    Ang. Nesbø är vi tydligen av samma generation. Du och jag, alltså.

    SvaraRadera
  8. Anonym12:18

    Jag har just läst Åsas bok. Den tappade lite fart med all boxning men jag tyckte den var bra. Fantastiskt duktig att beskriva miljö och människor. ”De var som två tolvtaggare när de gick genom stan och alla tittade på dem”. Detta är ett ungefärligt citat som jag minns och som ju för mig visar på pricken hur de såg ut och rörde sig! ellem

    SvaraRadera
  9. @ ellem

    Tack för din recension.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.