Men idag dök den upp och fick Benke att bryta frukostförberedelserna och ropa upp till mig på övervåningen, där jag fortafarande låg och trynade.
Så jag var ju tvingad att ta mig ur sänghalmen för att titta ut. Och där satt den. På vår jordnötskorv och tog några tuggor. Men sedan drog den iväg. Tyvärr. En sådan trevlig kamrat som gärna träffar människor, äter ur handen, är nyfiken m.m.
Kollade med en "specialist", en känd norrbottensornitolog, som bekräftade att det var ovanligt med lavskrika i kustlandet. Jag tackade för beskedet och sa att den gärna får stanna.
Att den är populär kan man se bland annat här i ett litet reportage från Arvidsjaur.
Och här kan du läsa mer om den.
 |
| Foto: Estormiz - Own work, Public Domain, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=9737284 |
*****
Tror att den kallas "kouksiken" hemma. En nyfiken fågel. Pappa berättade att den ofta kom på besök när skogshuggarna satt vid elden och åt mat
SvaraRadera@ Elisabet
SvaraRaderaHelt rätt. Både det dialektala namnet och deras sällskaplighet.
Har tyvärr bara träffat på dem när jag inte haft något att bjuda på.