Jag kan inte låta bli att le när jag läser en krönika av Andrev Walden i dagens DN. Där ondgör han sig över det nya beteendet som alltfler verkar anamma. Nämligen att tala i mobilen, som vore det en hårdbrömacka.
- Jag vill inte höra, skriver han.
Han fortsätter att teoretisera över varifrån beteendet uppstått. The Kardashians får en del av skulden. I den såpan, liksom i Wahlgrens, förekommer det tydligen (Jag har aldrig sett på dravlet. Bevare mig!), men då för att det är av betydelse att vi får höra vad motparten har att säga.
Jag har precis samma åsikt om oskicket. Vem vet vad personen i telefonen tycker om att hen blir offentlig. Rätt vad det är sägs kanske något som inte alls passar sig i offentliga sammanhang. Själv nyttjar jag funktionen bara när jag ringer någon support och hamnar i väntekö hur länge som helst. Då slår jag på högtalaren och lägger telefonen på bordet. Men då sitter jag hemma, i enskildhet.
Du är väl precis likadan som jag.
Eller hur?
*****
Jag har naturligtvis skrivit om detta förr. Här. (Undrar varifrån han fått idén?)
Och här finns Andrev Waldens krönika.
(Om jag inte minns fel, kan man nu gratisprenumerera en period på DN digitalt, precis som när pandemin var ny.)
Svar: JA - definitivt!
SvaraRadera@ Thalassa
SvaraRaderaJa vi är ju väluppfostrade och har gått i bra skolor. 😇
JAAAA!
SvaraRaderaPåminner mig om en händelse -92 i mobiltelefonernas barndom. Satt i väntrummet hos Skatteverket i Östersund där en yngre man hade dragit med sig mobilen från sin bil ( då vägde den förmodligen bortåt 3 kg eller så) Han pratade vitt och brett om var han var och varför - när det plötsligen ringde för ett inkommande samtal. Han blev högröd i ansiktet och "dröp iväg ut" - jag tyckte liiiiite synd om honom, men samtidigt blev det en mindre i kön till den enda tjänstepersonen bakom skranket.
??? Inkommande samtal, så ni och fler här har aldrig fått det? Under pågående och beror ju i detta fall vilka inställningar han hade. Man hör eller ser och de ställs på "vänt".
RaderaFungerar lika på fast telefoni sen urminnes tider, fast kanske inte redan 1876 kanske:-)
@ Allmycke
SvaraRaderaHaha - fejk för att imponera. 🤣
Jodå, det händer att jag gör just så, men inte offentligt. Jag gör det hemma, då jag helt enkelt hör mycket bättre om högtalaren är påslagen. Tyvärr innebär det att mottagaren å sin sida hör betydligt sämre, så allt som oftast får jag återgå till det vanliga sättet.
SvaraRaderaPå Sturups flygplats i Skåne satt en kvinna i min ålder och plötsligt ringde hennes mobil, HÖGT och LJUDLIGT. Den kvinnan hade högtalarfunktionen påslagen så att alla kunde höra den uppringandes röst, klart och tydligt och under säkert tio minuter! Nu talade hon ett annat språk än svenska, så man begrep ju noll och intet, men ändå .., och jag undrar om den kvinnan som ringde upp, om hon visste att hon hördes och att vi som väntade på att gå ombord kunde följa med i samtalet? Möjligheten/risken att någon av alla oss förstod språket, borde ändå ha funnits.
Jag kommenterade ditt förra inlägg också och höll helt med. Men tog upp den dåliga ljudkvaliteten jämfört med fasta dåtida telefoner. Du hade inga problem med det medan jag fortfarande (och jag är alls inte ensam) tycker att det just är svajigt och skorrigt ljud. Så fort man rör sig prasslar och skramlar det. Stegmarcherna är flåsiga och med grusknastriga fotsteg, gatuljud ska vi inte prata om och folk som sitter i bilen fattar inte hur vägbrus låter i en mobil.
SvaraRaderaTill och med om man sitter still räcker det med att man vrider på huvudet så hamnar man fel med mikrofonen och en halv mening har fallit bort. Hårdbrödsmaneret är nog delvis ett resultat av ”fejstajmandet” då man måste hålla mobilen så för att se varandra. Och för att många ofta vill delta i någon slags gruppsamtal. Så går det till i Wahlgrens värld iallafall. Och jo, jag tittar på den - då och då - numera. Vi började redan innan hemflytten till Sverige som en slags återintroduktion att titta på Bonde söker fru, Ullared, Wahlgren, Bonusfamiljen och andra realitysåpor för att få EN slags bild av det Sverige vi skulle återvända till. Det tar inte längre tid än Mello, all sport och Netflixserier och är oerhört intressant. Hos Wahlgrens får man inblick i hur man lever totalt oorganiserat i extrema röror, svär och skriker åt varandra oavbrutet, fnittrar sig igenom tillvaron, uppvisar det äckligaste av bordsbeteenden plus total avsaknad av bordsskick och allmänt hyfs, är ogenererat sexualfixerad och utlämnande. Men trots stureplanssnobbismen och det alkoholiserade levernet ändå är charmiga, vill väl och är framgångsrika inom sina yrken. Inte minst mamma Christina själv nu på scenen igen! Fascinerandeoch rekommenderas i studiesyfte. Hela serien bygger på mobilvärlden dessutom.
Ps. Nej, jag håller inte mobilen som en hårdbrödmacka .., jag håller den i högerhanden, rakt upp och ner bara. (Var tvungen att testa ,-).
SvaraRaderaDå måste jag ju också bidra … Efter att ha åkt kommunalt till jobbet i många år tycker jag mig ha hört det mesta. En ung dam pratade högt och länge om väldigt privata ämnen. När mannen bredvid mig och mitt emot henne reste sig på centralen sa han - mycket högt: ”jaha, nu vet jag det mesta om dina krämpor, ditt kärleksliv och familj. Själv heter jag Per. Hej”.
SvaraRaderaEn annan gång satt jag på flygbussen och en man i 30-årsåldern diskuterade anställningar till ett företag och även åsikter om de sökande. Jag kände mycket väl till företaget i fråga, jobbade t o m tillsammans med detta i några projekt. Kunde inte hålla mig, så när vi klev av sa jag ungefär: ”oj, inte visste jag att xx vill lämna Tullverket och söker jobb hos er. Ska önska honom lycka till när vi pratas vid”. Elakt? Ja, men …
Och på väg till Ystad - med Pågatåget - fick alla passagerare ta del av en ung kvinnas nyligen genomgångna abort. Högt och ljudligt mobil-berättade hon för någon kompis om allt, från början till slut.
SvaraRadera@ Elisabet
SvaraRaderaHemma i sin egen vrå är det helt okej. Men, som sagt, den uppringande kanske inte vill höras i offentligheten.
Och det där med att prata personliga saker, abort som du nämner ... Förstår inte vad folk tänker på, eller med.
@ Monet
Tekniken har ju gått framåt. Men så har du de där som har öronproppar, vilket gör att de inte själva hör sin egen röst så bra och måste då höja sin egen röst så att det blir hörbart för alla runtomkring.
Sedan har vi ju de där "bling-bling-fodralen" som viks hitan och ditan under samtalet. De stör ofta. Till sin telefon ska man bara ha ett som är formgivet för just den telefonmodell man har. Det finns många som bara köper vad som helst utan att tänka på att det ska finnas hål för mikrofonen. Det har jag sett många exempel på.
@ Thalassa
Haha - vilken historia. Så borde man göra lite oftare. Jag har också hört sådant som normalt går under sekretess, eller åtminstone integritetsnorm.
@ Monica
SvaraRaderaDu missade nog något. Han satt bara och fejkpratade för att imponera och visa upp att han hade en mobiltelefon (som var ovanligt då).
Sedan blev det allvar, dvs det kom ett samtal, och då avslöjades han.
Hm, tog det istället ett steg längre van som jag är att se samband och sammanhang.
SvaraRaderaMonet vad är det man ska studera i Wahlgrens värld? Har sett programmet en gång det räckte för mig.Undrar hur man överhuvudtaget kan se denna typ av program
SvaraRadera