Mat och sån't

måndag, juli 29, 2024

Nä - jag ledsnade ...

.. på den här boken.
Av skäl som jag ledsnat på böcker förr. Persongalleriet. Röran. Handlingen. 

Till slut undrade jag vad det hela går ut på.

*****

9 kommentarer:

  1. Boken har fått väldigt bra kritik och då är risken stor att man blir besviken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Gunnel

      Det är väl en bok för kultursnobbar, kanske.

      Radera
  2. Orkade inte heller….

    SvaraRadera
    Svar
    1. @Babsan

      Se där! Inte du heller.

      Och varför dela in en handling i över 100 kapitel?

      Radera
  3. Böcker som får bra kritik faller sällan mig i smaken

    SvaraRadera
  4. @Babsan

    Bra! Vi håller på vårt. 😉

    SvaraRadera
  5. Jag blir ju nyfiken på vad för typ av litteratur du verkligen gillar? Du dissar ju ganska mångaböcker - mest för att det är för många karaktärer som det är svårt att hålla reda på? Säger du ofta iallafall. Jag har inte läst den här boken men att den skulle vara för ”kultursnobbar” har jag svårt att tro. Det verkar vara en del i en thrillerserie, kanske ska man ha läst de andra också? Deckare är ju per definition upplagda med många personer involverade och en intrig som ju ska skapa frågor hos läsaren. Vilka är några av dina favoritböcker, det vore kul att veta!

    SvaraRadera
  6. @Monet

    Jag tror jag har haft lite otur det senaste året med böcker som inte engagerat. Men exempel på bra böcker är t.ex. Kvensler Sarek, Peter T Olsons spänningsfyllda skildringar, Halvbrodern av norrmannen Lars Saabye, och många fler. Men jag blir lite less på polisskildringar. Det finns det som är mer spännande.

    SvaraRadera
  7. I den genren (som jag numera sällan är engagerad i) finns det för mig bara Sjöwall-Wahlöö som gäller. Unika och tongivande in i våra dagar. Leif GW och framförallt dottern Malin Persson Giolito har en bra dramaturgi och ett snabbt språk jag garanterar att du inte tröttnar på om du vill fortsätta i deckar-thriller- polisroman- området.

    SvaraRadera

Välkommen att kommentera.