Om en bild

Sommaren 1956. Vi åker ut med morbrors båt till Klubbviken i Luleå skärgård. Kanske är det en dagsutflykt till ön med de långgrunda stränderna, sanddynerna och strandrågsruggarna. Kanske skall vi stanna länge. I vilket fall har jag fått förtroendet att styra. Jag tar min uppgift på största allvar. Nyklippt lugg och målmedveten blick. Mamma håller koll, för säkerhets skull.

Det gjorde man som sommarnöje då. Tältade hela veckor under semestern. Vår familj, moster och morbror, några bekanta. Det var fri tältning. Våra stod ofta i en ring, och hela arrangemanget döptes till Cirkus Bodini.

Något annat än vackert och sol förekom inte på den tiden. En evig sommar. Det hände att vi låg därute även om pappa inte hade semester. Han åkte in med turbåten och jobbade på dagarna, medan vi levde lägerliv. Primitivt så det förslog. Det var corned beef, eller tulipskinka. Potatisen skalade man i havet. Allt tillagades på spritkök. Rödsprit i gul plåtdunk. Och jämt spillde man över, så varje gång man skulle tända, var ett litet äventyr. Syrran var alltid skraj för att det skulle explodera.

Under en stubbe intill vårt tält bodde en liten pepparkornsögd skogsmus, som jag matade med ostkanter. Den åt till slut direkt ur handen. Kvällarna tillbringades framför lägerelden. Man fick stanna uppe länge, men längtade ibland till sovsäcken, där jag fick krypa ner och mysa med en serietidning och en ficklampa.

Det var ett äventyr och det var roligt nästan jämt. På helgen kom mycket folk och det blev ibland både dans och slagsmål nere vid dansbanan på andra sidan ön. Kort sagt svensk 50-talssommar.

Och långt hemifrån skulle Ungernrevolten och Suezkrisen följa under hösten.

Observera de muskulösa armarna!