.. men nu åkte jag dit igen. Hittade ett personlighetstest hos Knapsu. 41 snabba frågor. Jag svarade spontant, rätt snabbt och utan att tänka efter för mycket.
Så'n är jag:
Din personlighetstyp:
Kreativa, handlingskraftiga och snabbtänkta. Duktiga på många saker. Tycker om att debattera och kan vara angelägna om att få sista ordet. Entusiastiska över nya idéer och projekt, men kan brista i förmåga att hantera vardagliga rutiner. Oftast frispåkiga, uppriktiga och bestämda. Uppskattar att umgås med andra och är själva stimulerande sällskap. Utomordentlig förmåga att förstå komplicerade koncept och finna logiska lösningar på problem.
Karriärer som skulle kunna passa dig:
Entreprenörer, jurister, psykologer, fotografer, konsulter, säljare, skådespelare, ingenjörer, forskare, uppfinnare, marknadsförare, programmerare, komiker, analytiker, kreditrådgivare, journalister, psykiatriker, PR-ansvariga, designers, skribenter, artister, musiker, politiker.
Och jag tycker det stämde riktigt bra.
Försök själv!
*****
tisdag, juni 30, 2009
Terror
Vad är det som damerna på jobbet häver i sig i stora mängder. När jag kommer upp i fikarummet har föraningarna om vad som försiggår redan letat sig nerför trappen till nedervåningen i böljande vågor.
Har du någon gång passerat den där butiken som börjar på L och slutar på ush? Det vet man, för det är det där ögonblicket då man tar sig för pannan, lättar på kragknapparna, kippar efter andan och tror att luktsinnet för evigt ska frätas bort. Den butiken fostrar kvalificerade luftterrorister. Och fikarummet hos oss ligger inte långt efter, även om det inte handlar om samma produkter.
Te! Säger de i varje fall, damerna. Det är te, som luktar. Jag säger L-U-K-T-A-R! Det handlar inte om doft. Luften i fikarummet skulle, om den vore fysiskt möjlig att pressa ihop, utan vidare kunna användas som tvål av billig typ. Billig i dess mest negativa betydelse. Urbillig. Det är jasmin och viol och ros och chanel nr 5 kryddat med något billigt diskmedel av citrontyp, toppat med mjukmedlet Softs nyaste lansering. Som grädde på moset har 70-talsdoften för herrar, Brut for men, sprinklats över härligheten. I generösa moln.
Den sätter sig i näsan, den där stanken. En fördel finns dock. Man är totalbedövad och kan gå förbi den där butiken på Storgatan utan några som helst problem.
Tack för té't, damerna!
*****
Andra bloggar om: Plast, Syntet, Kemikalier, Stridsgas
Har du någon gång passerat den där butiken som börjar på L och slutar på ush? Det vet man, för det är det där ögonblicket då man tar sig för pannan, lättar på kragknapparna, kippar efter andan och tror att luktsinnet för evigt ska frätas bort. Den butiken fostrar kvalificerade luftterrorister. Och fikarummet hos oss ligger inte långt efter, även om det inte handlar om samma produkter.
Te! Säger de i varje fall, damerna. Det är te, som luktar. Jag säger L-U-K-T-A-R! Det handlar inte om doft. Luften i fikarummet skulle, om den vore fysiskt möjlig att pressa ihop, utan vidare kunna användas som tvål av billig typ. Billig i dess mest negativa betydelse. Urbillig. Det är jasmin och viol och ros och chanel nr 5 kryddat med något billigt diskmedel av citrontyp, toppat med mjukmedlet Softs nyaste lansering. Som grädde på moset har 70-talsdoften för herrar, Brut for men, sprinklats över härligheten. I generösa moln.
Den sätter sig i näsan, den där stanken. En fördel finns dock. Man är totalbedövad och kan gå förbi den där butiken på Storgatan utan några som helst problem.
Tack för té't, damerna!
*****
Andra bloggar om: Plast, Syntet, Kemikalier, Stridsgas
måndag, juni 29, 2009
Snudd på skandal
- För mig är det helt obegripligt, säger Mats Paulsson, VD Peab.
Han säger det i en intervju med NSD under Barents Reunion i Haparanda. Konventet handlar detta år om miljö- och energifrågor och samlar deltagare från alla länder i Barentsregionen. Det är meningen att konventet skall äga rum varje år i tio år. Nästa år är det dags att diskutera kultur- och idrottsfrågor.
Men i år handlar det alltså om framtidens, eller egentligen nutidens miljöfrågor. Finansmannen och företagsledaren i bland annat Getinge AB, Carl Bennett, menar att näringslivet måste ta steget och "gå före" när det gäller miljön.
Det dessa herrar diskuterar i en paneldebatt under konventet är ett ämne, som snart alla, utom vår regering förstått.
Norrbotniabanan måste byggas!
- Det är snudd på skandal, att satsningen inte kommit igång, sade Ingvar Kamprad, som också deltar.
Det är mer än snudd, säger jag.
*****
Andra bloggar om: Norrbotniabanan, Infrastruktur, Framtid, Miljö
Han säger det i en intervju med NSD under Barents Reunion i Haparanda. Konventet handlar detta år om miljö- och energifrågor och samlar deltagare från alla länder i Barentsregionen. Det är meningen att konventet skall äga rum varje år i tio år. Nästa år är det dags att diskutera kultur- och idrottsfrågor.
Men i år handlar det alltså om framtidens, eller egentligen nutidens miljöfrågor. Finansmannen och företagsledaren i bland annat Getinge AB, Carl Bennett, menar att näringslivet måste ta steget och "gå före" när det gäller miljön.
Det dessa herrar diskuterar i en paneldebatt under konventet är ett ämne, som snart alla, utom vår regering förstått.
Norrbotniabanan måste byggas!
- Det är snudd på skandal, att satsningen inte kommit igång, sade Ingvar Kamprad, som också deltar.
Det är mer än snudd, säger jag.
*****
Andra bloggar om: Norrbotniabanan, Infrastruktur, Framtid, Miljö
söndag, juni 28, 2009
Sommaren skenar
Det går undan. Sommaren. Den flyger fram. Nyss var det vår. Fräsch grönska och knoppande blommor. I flera år har jag försökt jaga vår norrbottniska orkidé Nornan. Antingen har jag varit ute för tidigt, eller också försent. Den blommar i månadsskiftet maj - juni och någon vecka in i juni månad. I år var jag bortrest den helg som jag skulle ha haft chansen. Nu är det bara att vänta till nästa år.
Återstår andra arter. Guckuskon till exempel.
Idag drog vi ut på exkursion. Mot den lilla sjön, där lommen ropar. Skogen på vägen dit är gammal och står på gammal havsbotten. Segvuxen i det tunna jordlagret. Vid sjön blir det lummigare, med örtängar. Liljekonvalj och midsommarblomster i mängder. Området sägs också hysa ett tjugotal orkidéarter, med blomning från juni till augusti.
Vi hade hoppats på guckuskon. Men sommaren hade skyndat sig än en gång. Några få exemplar, nästan utblommade var allt vi hittade.
Nattviolen, däremot, fanns i mängder och stod i full blom. Alltid något.
Det är bara att vänta till nästa år. Ny chans.
*****
Återstår andra arter. Guckuskon till exempel.
Idag drog vi ut på exkursion. Mot den lilla sjön, där lommen ropar. Skogen på vägen dit är gammal och står på gammal havsbotten. Segvuxen i det tunna jordlagret. Vid sjön blir det lummigare, med örtängar. Liljekonvalj och midsommarblomster i mängder. Området sägs också hysa ett tjugotal orkidéarter, med blomning från juni till augusti.
Vi hade hoppats på guckuskon. Men sommaren hade skyndat sig än en gång. Några få exemplar, nästan utblommade var allt vi hittade.
Nattviolen, däremot, fanns i mängder och stod i full blom. Alltid något.
Det är bara att vänta till nästa år. Ny chans.
*****
lördag, juni 27, 2009
Bara en bild
Bilden är från vår strand mot norr efter en varm dag, som ägnades åt ren slöhet.
Förutom gräsklippning, ogräsrensning, jordgubbsskydd, kajakputs, grogg hos grannen, grillmiddag och lång och sen sittning i ljum och stilla kväll.
Vi hade 29,9 grader som varmast idag och vid sängdags var det fortfarande 21. Går det inte under 20 så kommer det att räknas som "tropisk natt".
*****
fredag, juni 26, 2009
Rånlandet 26 juni kl 23.26
Vi har låtit slänten upp från stranden växa fritt i år.
Belöningen är riklig.
*****
Vad månde hända
Sätter tänderna i ett lår och låter vin från Transylvanien åtfölja tuggan ner i magen.
Är det fullmåne ikväll?
*****
torsdag, juni 25, 2009
En öl ...
Sedan kan man ju undra varför bilden blev så oskarp.
Jag får nog skaffa en bättre telefon.
*****
Moln över stan
Storbrand i Luleå idag. En däckfirma, en Max-restaurang, en Expertbutik och en färgaffär blev lågornas rov i ett industriområde cirka 3 km utanför centrala stan. Kraftig, giftig rök steg högt över stan och kunde ses lång väg.
Så här såg det ut, är jag klev utanför dörren på jobbet mitt i centrum.
Ingen människa kom till allvarlig skada.
*****
Borta
Jag kan inte riktigt sätta fingret på det. Men jag känner mig lite bakom just nu. Lite borta från världen.
Visst händer det saker i Iran, som man kan ha åsikter om. Och du som läst min blogg tidigare, förstår säkert vad jag tycker. Visst har ekonomerna Nils Lundgren och Marian Radetzki varit i farten och blurrat om klimatfrågorna. Och blurr är det.
Men jag orkar inte bry mig.
Engagemanget får vila.
Ta semester.
Tills jag blir riktigt sur igen.
Nå'n gång.
Vänta bara!
*****
Visst händer det saker i Iran, som man kan ha åsikter om. Och du som läst min blogg tidigare, förstår säkert vad jag tycker. Visst har ekonomerna Nils Lundgren och Marian Radetzki varit i farten och blurrat om klimatfrågorna. Och blurr är det.
Men jag orkar inte bry mig.
Engagemanget får vila.
Ta semester.
Tills jag blir riktigt sur igen.
Nå'n gång.
Vänta bara!
*****
onsdag, juni 24, 2009
Känner du Alexander
Finlands utrikesminister Alexander Stubb verkar vara en häftig kille.
Idag är han värd i programmet Sommar i SR P1.
Jag sitter och lyssnar på kvällsreprisen just nu i skrivande stund.
Mycket lyssnansvärt.
Som det programmet ofta är.
Heja SR!
Alla andra så kallade radiokanaler kan betrakta sig som icke existerande. I min värld.
*****
Idag är han värd i programmet Sommar i SR P1.
Jag sitter och lyssnar på kvällsreprisen just nu i skrivande stund.
Mycket lyssnansvärt.
Som det programmet ofta är.
Heja SR!
Alla andra så kallade radiokanaler kan betrakta sig som icke existerande. I min värld.
*****
Luleå 24 juni kl 21:57 - 22:20
Carl von Linné besökte Gammelstad, vårt världsarv och gamla stad, i juni 1732 under sin lappländska resa. Han skrev:
*****
Andra bloggar om: Luleå, Norrbotten, Ljusa Kusten, Gammelstad
"Är sommaren här kortare än alla andra städes i världen, så tillstår jag ock, att han är angenämare. Aldrig i mina dagar har jag levat friskare än nu."
*****
Andra bloggar om: Luleå, Norrbotten, Ljusa Kusten, Gammelstad
Att bo ...
.. tvåhundra meter från jobbet, och hundra meter från nästan allt övrigt man kan behöva i Luleå centrum, har sina fördelar.
Gården till exempel.
Med sina vinbärsbuskar, hallonsnår, körsbärsträd och syrener.
*****
måndag, juni 22, 2009
Det röjs ...
.. och röjs och röjs. Mammas lägenhet har innehållit mycket. Fynden är många. Mycket är av inget värde. Annat är minnen, som dyker upp. Inte minst när man hittar foton, som man inte ens visste existerar.
Som detta.
Jag till höger. Hårfager och grann runt hela huvudet. Skidoverall, dunväst och näbbstövlar. Det måste vara sjuttiotal. Mångårig kollega, skol- och barndomskamrat Jan S, är den som sitter bredvid. Var detta är taget har jag ingen som helst aning om. Antagligen är det min pappa som fotograferat.
Ett foto, en bild.
Den röjer däremot inget.
Minne noll!
*****
Som detta.
Jag till höger. Hårfager och grann runt hela huvudet. Skidoverall, dunväst och näbbstövlar. Det måste vara sjuttiotal. Mångårig kollega, skol- och barndomskamrat Jan S, är den som sitter bredvid. Var detta är taget har jag ingen som helst aning om. Antagligen är det min pappa som fotograferat.
Ett foto, en bild.
Den röjer däremot inget.
Minne noll!
*****
söndag, juni 21, 2009
Cynthia
Lade du märke till den fjäril, som jag fotograferat och publicerade tidigare i helgen?
Den var okänd för mig. Det visade sig att den inte var någon vanlig art.
Så här skriver man om den i Nationalnyckeln:
Se där! Cynthia, med efternamnet Cardui, var en liten raritet.
Man får tacka för besöket.
*****
Andra bloggar om: Natur, Fjärilar
Den var okänd för mig. Det visade sig att den inte var någon vanlig art.
Så här skriver man om den i Nationalnyckeln:
Tistelfjäril är påträffad som immigrant i hela Norden, inklusive sparsamma fynd på Island och Färöarna. Den hittades som första storfjärilsart någonsin på Spetsbergen 1978.
Arten är en kosmopolit som förekommer i alla världsdelar utom i Sydamerika och Antarktis. Det är dock tveksamt om den någonstans i Europa lyckas upprätthålla årligen reproducerande populationer... ... Möjligen kan östra och norra Europa beröras av immigration från Centralasien.
Se där! Cynthia, med efternamnet Cardui, var en liten raritet.
Man får tacka för besöket.
*****
Andra bloggar om: Natur, Fjärilar
Midsommarhelg
Gästerna kom. Värsta sillunchen dukades fram. Det visar sig att en sillunch innehåller väldigt mycket mer än sill ibland. Kanske för att det är midsommarafton. Här fanns västerbottenspaj, rökt lax på endiv, sillkanapéer, två sorters gravlax, och slutligen fyra sorters sillinläggningar. Sedan förstås två snapssorter och öl. Glatt och gott.
Eftermiddagen ägnades åt diverse sysselsättningar. Vi hann också med att spela Luleåspelet. Vinsten, som var hemlig, fick Elisabet och Benke, som hamnade på exakt samma poäng. Den bestod i att de två skulle stå för middagsdisken. Jublande tog de emot den.... Nä - men med fattning, i alla fall. 
Jag hade förmånen att fixa middagen. Gingravad renfilé med mangoflis på grönsallad. Lax i ugn, bakad med apelsinflingor, sesamfrön och wasabi. Rommarinerade jordgubbar med punschmaräng avslutade det hela. När kaffet serverades var det nästan midnatt.- - - - -
Midsommardag. Växlande molnighet, svaga vindar. Frukost på altanen. Stor buffé, med flera sorters filmjölk, och youghurt, fruktsallad, ost från Västerbotten och Azorerna, gravad lax, rökt oxkött, skinka, kaffe, thé med mera med mera.
Långa frukostsessioner är livskvalitet. Man tar en kopp kaffe till. Ännu en gravlaxmacka. Litet mer fruktsallad. Samtal, berättelser, skratt och allvar. Två av gästerna åker vidare, två stannar kvar. Lång skogspromenad för att smälta äppelkakan. Vi går skogsstigar förbi hyggen, förbi myrar, förbi hedar.
Träffar okända fjärilar, orädda trastungar och vackra blommor. Solen förgyller. Det doftar varm tallhed med stråk av hav.
Sol och värme i luften. Eftermiddag med bastubad. Bra för kropp och själ.
Ett glas rosé till andras slammer i köket är en lisa för välbefinnandet. Tänk om man alltid hade tjänstefolk att ta till.... Njae - det är ju kul att fixa saker själv också. Men nu är det så att jag är förbjuden tillträde i köket. Nu fixar kompisarna middag.
Det blir laxcarpaccio, grillad entrecôte, jordgubbar med flädergrädde. Magen står i fyra hörn. Dagen hinner stillna. Viken ligger blank. Inte en enda mygga stör.
Livet är lätt.
*****
fredag, juni 19, 2009
Å dääär...
.. är punschmarängerna till desserten klara.
Återstår äppelkakan, som står i ugnen och doftar, och jordgubbarna som ska marineras.
Det här blir jättebra!
*****
Men helt klart...
.. var det nu inte. (Jfr föregående inlägg.) Här står jag nu och bakar maränger. Vi måste ju ha dessert också.... Å visst'ja. Nå't till kaffet också.
Det hinns!
- The clock is not much, som pitebon sa, när han raggade brudar i baren.
*****
Det hinns!
- The clock is not much, som pitebon sa, när han raggade brudar i baren.
*****
torsdag, juni 18, 2009
Förmidsommarhelvetet
Nu är det över. Jobbet avklarat. Sagt hej åt dem som går på semester och som jag inte kommer att se förrän om 8-9 veckor, då jag kommer tillbaka från min. Ja - inte för att jag ska vara ledig ännu, men ledigheterna överlappar varandra.
Midsommarhelgen på gång. Med sina förberedelser. Det ska planeras, handlas, utdelas order åt knytkalasande gäster. Här kan man inte komma hur som helst och tro att det ska bli bra. Ansvaret ska fördelas strikt enligt reglerna, som sedan länge råder i vårt turnerande midsommarfirande. Vi tar hand om midsommarmiddagen. Några andra ansvarar för sillunchen. Frukostarna är återigen vårt ansvar och middagen på midsommardagen får de som hittills lojt lutat sig tillbaka i behagfullt medvetande om att de hade huvudansvaret förra året.
Iväg till affären. Krockar med kundvagnarna. Tappar tomater på golvet. Handla, handla, handla. Självscannaren piper, kassarna fylls. Glöm inte purjolöken, äpplena, mangon! Och bara det inte blir avräkning i kassan. Snälla låt det inte bli avräkning!!! Puh. Vi klarade oss. Det var paret före oss som fick redovisa, den här gången.
Trafiken är tät efter E4:an, men glesnar, när vi tar av ut mot kusten. Till slut är vi ensamma på skogsvägen. Ser skogen full av skvattramblom. Inser att nu, är det snart över, förmidsommarhelvetet. Packar upp, stuvar in. Kylskåpet fullt. Inget mer att göra. Det som är glömt är glömt. Bara att göra det bästa av det som finns. Det blir bra!
Nu väntar Midsommarhimlen.
*****
Midsommarhelgen på gång. Med sina förberedelser. Det ska planeras, handlas, utdelas order åt knytkalasande gäster. Här kan man inte komma hur som helst och tro att det ska bli bra. Ansvaret ska fördelas strikt enligt reglerna, som sedan länge råder i vårt turnerande midsommarfirande. Vi tar hand om midsommarmiddagen. Några andra ansvarar för sillunchen. Frukostarna är återigen vårt ansvar och middagen på midsommardagen får de som hittills lojt lutat sig tillbaka i behagfullt medvetande om att de hade huvudansvaret förra året.
Iväg till affären. Krockar med kundvagnarna. Tappar tomater på golvet. Handla, handla, handla. Självscannaren piper, kassarna fylls. Glöm inte purjolöken, äpplena, mangon! Och bara det inte blir avräkning i kassan. Snälla låt det inte bli avräkning!!! Puh. Vi klarade oss. Det var paret före oss som fick redovisa, den här gången.Trafiken är tät efter E4:an, men glesnar, när vi tar av ut mot kusten. Till slut är vi ensamma på skogsvägen. Ser skogen full av skvattramblom. Inser att nu, är det snart över, förmidsommarhelvetet. Packar upp, stuvar in. Kylskåpet fullt. Inget mer att göra. Det som är glömt är glömt. Bara att göra det bästa av det som finns. Det blir bra!
Nu väntar Midsommarhimlen.
*****
onsdag, juni 17, 2009
Att finna sig själv
I dagarna gör jag ett trist men nödvändigt jobb. Mammas lägenhet står tom, efter flytten till äldreboendet. Tom på möbler, förutom en säng, en soffa och lite annat, som mamma inte tagit med sig. Men samtidigt är lägenheten full av grejer. Porslin, linne, sparade tyger, husgeråd, kasettband med mera, med mera. Alltså full av minnen.
Mina två systrar, som inte jobbar (De är två, nu rätt rutinerade pensionärer.) gör hästjobb med att röja och sortera under dagarna. Själv har jag bara kvällar att ta till för att dra mitt strå till stacken, vilket jag får lite dåligt samvete för.
I två kvällar har jag försökt bringa reda i en gruva av foton. Sortera och slänga. Det finns massor. Man fastnar gärna, när man träffar på foton, som man knappt visste fanns. Som jag inte minns. Det slår en hårt att inse hur livet liksom sprungit iväg. Fotona kastar mig tillbaka till pojkåren och jag får nya perspektiv på mitt liv. Som återfunna pusselbitar, som man inte ens visste var försvunna. Tiden blir så komprimerad, så kort.
Det får mig också att inse att det liv som levs ska levas nu. Det har jag väl i och för sig insett nästan alltid. Men nu blir det så påtagligt. Så konkret.
Försöka duger.
Bilden är tagen i den lappländska fjällvärlden. Vid Vassijåkk. Detta var en sen augustivecka, då solen stekte och värmerekorden stod som spön i backen. Fjällbäckarna var badbara. Jag tror bilden är från 1959. Mamma står och tittar efter att den skopa vatten hon just slängt mot mig ska landa rätt, dvs på min rygg. Jag har ännu inte känt de kalla vattnet, men förstår vad som väntar.
Jag kommer ihåg den där veckan tydligt. Den sjunde dagen, när vi skulle åka hem, hade det snöat på fjälltopparna.
Mina två systrar, som inte jobbar (De är två, nu rätt rutinerade pensionärer.) gör hästjobb med att röja och sortera under dagarna. Själv har jag bara kvällar att ta till för att dra mitt strå till stacken, vilket jag får lite dåligt samvete för.
I två kvällar har jag försökt bringa reda i en gruva av foton. Sortera och slänga. Det finns massor. Man fastnar gärna, när man träffar på foton, som man knappt visste fanns. Som jag inte minns. Det slår en hårt att inse hur livet liksom sprungit iväg. Fotona kastar mig tillbaka till pojkåren och jag får nya perspektiv på mitt liv. Som återfunna pusselbitar, som man inte ens visste var försvunna. Tiden blir så komprimerad, så kort.
Det får mig också att inse att det liv som levs ska levas nu. Det har jag väl i och för sig insett nästan alltid. Men nu blir det så påtagligt. Så konkret.
Försöka duger.
Bilden är tagen i den lappländska fjällvärlden. Vid Vassijåkk. Detta var en sen augustivecka, då solen stekte och värmerekorden stod som spön i backen. Fjällbäckarna var badbara. Jag tror bilden är från 1959. Mamma står och tittar efter att den skopa vatten hon just slängt mot mig ska landa rätt, dvs på min rygg. Jag har ännu inte känt de kalla vattnet, men förstår vad som väntar.
Jag kommer ihåg den där veckan tydligt. Den sjunde dagen, när vi skulle åka hem, hade det snöat på fjälltopparna.
(Bilden är klickbar.)
*****
tisdag, juni 16, 2009
Och fest blev det
Aldrig en fest på vårt företag utan motion. Promenad som uppvärmning. Vätskekontroll före en 18 håls golfrunda en bit utanför stan. Sedan en återigen en nyttig fotvandring in mot centrum och den väntande middagen.
Förutom mat, blev det förstås vinster till segrarna i golftävlingen, utdelning av sommarpresent, och sist men inte minst uppvaktning av vissa jubilarer.
Kul fest. Som vanligt väl arrangerad av vår grupp- och evenemangsavdelning. Själva genomförandet stod förstås övrig personal för.
Stort tack till alla glada arbetskompisar.
*****
Förutom mat, blev det förstås vinster till segrarna i golftävlingen, utdelning av sommarpresent, och sist men inte minst uppvaktning av vissa jubilarer.
Kul fest. Som vanligt väl arrangerad av vår grupp- och evenemangsavdelning. Själva genomförandet stod förstås övrig personal för.
Stort tack till alla glada arbetskompisar.
*****
Spänd förväntan
Kontorsluften vibrerar.
Sommarfest ikväll.
Ska regnet upphöra?
Vad ska hända?
Hemligt, hemligt....
*****
Sommarfest ikväll.
Ska regnet upphöra?
Vad ska hända?
Hemligt, hemligt....
*****
måndag, juni 15, 2009
Bara en bild
Denna bild visar en alldeles speciell fjälltopp. Bilden är tagen den 10 juni. Mycket snö finns kvar på östbranterna. Förra gången jag såg samma vy, från samma utsiktspunkt var vid midsommartid 1993. Den gången låg isen på sjön fortfarande. Nu är den helt isfri.
Vad heter fjället? Sjön? Och vad är det för speciellt med trakten?
Där fick du lite att bry dig med.
Klarar du det, så vinner du ära och berömmelse.
*****
söndag, juni 14, 2009
Hemma
Efter en lång hemresa, som startade klockan 10.30 i förmiddags, är jag nu hemma i Luleå, tolv timmar senare.
Rik på upplevelser och med en hel del bilder i bagaget. Jag har inte möjlighet att visa några ännu, men lovar att de kommer, så snart jag laddat över dem från kameran.
Just nu är jag bara trött och vill ägna de närmaste timmarna åt sömn.
Gonatt!
.... Javisst ja! Du kanske ville veta var jag varit?
Här, förstås.
*****
Rik på upplevelser och med en hel del bilder i bagaget. Jag har inte möjlighet att visa några ännu, men lovar att de kommer, så snart jag laddat över dem från kameran.
Just nu är jag bara trött och vill ägna de närmaste timmarna åt sömn.
Gonatt!
.... Javisst ja! Du kanske ville veta var jag varit?
Här, förstås.
*****
Idag, söndag...
.. bär det iväg hemåt.
Om tillfälle ges, vid någon mellanlandning, så kommer jag att avge rapport.
Det är med saknad jag lämnar denna stad och trakt. Visst! Jag har varit här förr, men då bara nosat på ytan. Den här gången har jag fått ett helt annat och väldigt positivt intryck. Av staden, av människorna, av naturen runt omkring.
Passar på att här säga tack till värden, som så generöst bjudit på sin värld.
Vi kommer gärna tillbaka en annan gång.
*****
Om tillfälle ges, vid någon mellanlandning, så kommer jag att avge rapport.
Det är med saknad jag lämnar denna stad och trakt. Visst! Jag har varit här förr, men då bara nosat på ytan. Den här gången har jag fått ett helt annat och väldigt positivt intryck. Av staden, av människorna, av naturen runt omkring.
Passar på att här säga tack till värden, som så generöst bjudit på sin värld.
Vi kommer gärna tillbaka en annan gång.
*****
lördag, juni 13, 2009
Livet är alldeles för kort...
Utanför balkongen glider ett av dagens många kryssningsfartyg förbi. Kvällen är ljum och förvånansvärt lugn för att vara i en stad präglad av hav, omgiven av hav.
*****
En ny dag
Vi besöker först staden med sin marknad. Behöver handla för kvällen. Sedan går färden upp längs öarna norrut.
Men först frukost!
*****
fredag, juni 12, 2009
En tur på stan...
*****
En liten värld
Vad säger man? Här har man just avslutat en fantastisk födelsedagsmiddag på stans bästa restaurang (jo, jag bjöd) och står mitt i natten på en busshållplats för att åka "hemåt". Vem dyker då upp cirka 2,36 m framför näsan, om inte en bekant från universitetet i Luleå, som är på väg mot spännande resmål imorgon, men vill ha pubtips för resten av kvällen.
Så här står vi, efter varma kramar, och tipsar om vad vi förmår, med bidrag från lokalbefolkningen. Hansi (för så heter han) och kollega (österrikare) går vidare. Vi åker "hem" med magen full av en femrättersmiddag med expertvalda viner, kaffe och cognac.
Sömnen kommer att övermanna oss med kraft och vi kommer att drömma om morgondagen som ska fyllas med kryssning på de blå haven.
Förmodligen hänger kameran med.
Vi ser ju, som iZac brukar säga.
*****
Så här står vi, efter varma kramar, och tipsar om vad vi förmår, med bidrag från lokalbefolkningen. Hansi (för så heter han) och kollega (österrikare) går vidare. Vi åker "hem" med magen full av en femrättersmiddag med expertvalda viner, kaffe och cognac.
Sömnen kommer att övermanna oss med kraft och vi kommer att drömma om morgondagen som ska fyllas med kryssning på de blå haven.
Förmodligen hänger kameran med.
Vi ser ju, som iZac brukar säga.
*****
torsdag, juni 11, 2009
Jag har tyvärr...
.. begränsad tillgång till dator. Tack för alla glada tillrop, gratulationer och kommentarer. Jag lägger dem till mina samlingar.
onsdag, juni 10, 2009
Framme
*****
Onsdag förmiddag...
.. och jag är på väg utomlands igen. Förlängd helg, med spännande aktiviteter, salta hav och goda vänner.
Rapporter lär väl komma, förstås.
Jag kan ju inte låta bli.
*****
Rapporter lär väl komma, förstås.
Jag kan ju inte låta bli.
*****
Azorerna - Havet
Aldrig har jag känt det så påtagligt. Havet. Att befinna sig på en liten jordklick mitt i en oändlighet känns märkligt. Det är som om den värld man dittills känt inte existerar. Om man inte slår på TV:n förstås.
Azorerna lever till stor del av havet. Fisket är betydande, trots att man också farmar nötdjur i stor utsträckning. Men visst dukas fisken upp på middagsborden lika gärna som en god köttbit.
Tänk att framleva sitt hela liv här. I den lilla världen. Hur präglas man av det?
Undrar jag.
En veckas besök är för kort för ett svar.
*****
Andra bloggar om: Azorerna, Portugal, Resor
Azorerna lever till stor del av havet. Fisket är betydande, trots att man också farmar nötdjur i stor utsträckning. Men visst dukas fisken upp på middagsborden lika gärna som en god köttbit.
Tänk att framleva sitt hela liv här. I den lilla världen. Hur präglas man av det?
Undrar jag.
En veckas besök är för kort för ett svar.
*****
Andra bloggar om: Azorerna, Portugal, Resor