Bara en blomma II

Tack för era kommentarer till inlägget nedan. Jag gillar att trixa med bilder ibland. Särskilt när motivet är lite menlöst. Här var det formen, eller formerna som jag tyckte om. Men ursprungsbilderna blev väldigt "beigea" och småtrista. Originalet är alltså inget att visa.

Sedan finns det en ganska intensiv debatt om bearbetade bilder. Man kan göra snart sagt vad som helst i ett fotoprogram, vilket i t.ex i ett reportage kan bli helt vilseledande.

Å andra sidan är nästan inga bilder obearbetade nuförtiden. I varje kamera, i varje telefon finns fotoproram som "fixar till" bilderna på ett eller annat sätt. Jag har en kamera som till och med "sminkar", slätar ut rynkor och sätter en frisk ansiktsfärg på folk, bara jag trycker på en knapp.

Att rixa med exponeringstider för att få fram olika effekter har gjorts i alla tider. Filter har använts i fotografins hela historia, osv.

Så vad är en bearbetad bild?

Egentligen.


*****

Bara en blomma

Plötsligt upptäckte jag att amazonliljan i hörnet var riktigt snygg. Den har vaknat till liv när ljuset har börjat återkomma.

Jag låg i soffan och jäste och fick se den ur en vinkel som jag inte sett den förr, eftersom denna rätt så tunga "pjäs" hade vridits på sin plats. Så det vara bara att hämta kameran.

Bilderna är något bearbetade. Litegrann alltså. Här och där.

Vilken tycker du är snyggast?



*****

Träffsäkert

En sak som jag har svårt att förstå är detta att det finns människor som slukar tio avsnitt av en TV-serie i förväg. Varför så bråttom, kan man undra.

Är det för att man vill vara först?
Precis som de där medtrafikanterna som kör om i vänsterfilen i en rasande fart bara för att tvärbromsa vid nästa rödljus, som varit synligt på 300 meters håll. Sedan kommer jag inrullande vid sidan om precis lagom när ljuset slår om till grönt och kan glida vidare. Oftast kommer jag då förbi tvärbromsaren.

Gäller även semleätande.

Det är detta jag menar.

*****

ABC

 - Nej! Jag heter Henrik!
Den unge kunden, student, protesterar vilt, och för tredje gången, när han tror att jag försöker döpa om honom. Han ringer från en telefon som inte ger så bra ljud ifrån sig. Under hela samtalet har jag fått fråga om samma sak flera gånger. Kanske hade han en I-phone, eller var det Skype.

Det jag försökte göra var att få hans efternamn rätt. Det var ett rätt ovanligt namn, som inte gick fram så bra till mina öron. Någonting med J och I, eller var det möjligen G och I. Så jag försökte ...
 - Stavas ditt efternamn med Johan Ivar i början?
 - Nej, nej! Jag heter Henrik.
 - Jo, men ditt efternamn, sade jag med eftertryck. Är det Johan Ivar ...
Här blev jag avbruten igen.
 - Henrik ska det vara, sa han.
 - Johan Henrik, frågade jag.
 - Nej jag heter Henrik Jgi.... (och så det där efternamnet, där de två första bokstäverna lät nästan likadana men på grund av störningarna på linjen lät olika varje gång.

 - Lyssna nu, sa jag. Börjar ditt efternamn på G?
 - Nä. Jii.
 - Alltså Johan. J som i Johan?
 Äntligen verkade han förstå.
 - Ja.
 - Och sedan I?
 - Nej, iii, sa han.
 - Som Ivar?
 - Nej, nej .... iiii
 - Menar du Y?
 - Nej ... iiiiiiii
 - Y som i Yngve?
 - Just det, sa han.

Resten av namnet var enkelt. Det hade jag hört redan från början.

Jag säger bara det; inför värnplikt. Där får man lära sig bokstavera!

---

Idag hade en av mina kolleger förresten ett Y-exempel också. Det var en icke svensktalande kund, som skulle beskriva Y.
 - It's "why", like an axe but in Swedish.

Det var ju kreativt.

*****

Fråga Bert

Nu har forskare kommit fram till ett häpnadsväckande faktum återigen. Människor som går och samtidigt fipplar med sin smarta telefon

• går vingligare
• och saktare

Det där sista är väl tur. Det gör att man som medtrafikant hinner väja för zombien.

Nu väntar vi bara på forskningsrapporten som kommer fram till något liknande när det gäller mobiler och cykling, eller bilkörning.

Men egentligen kunde de bara fråga mig. Jag ser exempel nästan dagligen, eftersom jag gillar att se mig omkring, när jag är ute på stan. Mobilen är placerad i fickan.

Läs om den senaste forskarrapporten här.

*****

Att all utveckling går framåt ...

.. är en ofta hävdad myt. Det går ofta åt annat håll också, vilket jag skrivit om många gånger.

Därför blir jag angenämt överraskad när jag läser en krönika i lördagens NSD, skriven av en kollega till pappa - ja, även till mig, när jag extraknäckade på tidningen i det sena 60-talet, förutom min lärartjänst.

Vi ska inte tro att vi bli duktigare och duktigare på alla områden.

*****

Söndagsslö

Termometern kryper uppåt redan på lördagseftermiddagen och idag på morgonen visar den behagliga 13 minusgrader.

Vi tar lång frukost. Räknar fåglar med dåligt resultat. Jag börjar tro att den iskalla period vi haft den senaste tiden har tagit sin tribut. Men talltita, svartmes, blåmes, talgoxe, nötskrika, större hackspett och domherre får vi besök av, om än i få individer.

En hare har kalasat på en av våra ölandstokar vid altanen, men troligen också fått en minnesbeta. En sladd till ljusslingan i syrenen har den också tuggat av. Kan tänka att det kom som en chock för den hungrige att strömmen var påslagen. Vi brukar stängsla dessa små ölandstokar (De har aldrig kommit upp särskilt långt i höjd eftersom haren har kalasat på dem förr.), men i höstas tyckte vi att de blivit så pass stora att det inte skulle behövas. Dessutom hade vi ju räknat med snö. Nu är ju det en bristvara i vinter, så tokarna står där med några cm kring fötterna bara. Undrar om de är goda.

Nu är de omgärdade med hönsnät.

En vacker promenad genom skogen och ut på havet blir det också, när sysslorna är gjorda.

*****

När vi vaknar ...

..  i stan på lördagsmorgonen visar termometern trettio minusgrader. Man blir ju lite tveksam till att ge sig iväg till stugan. Men frukost i magen ger mod - ja, egentligen hade vi väl aldrig tvekat, och ger oss iväg vid niotiden genom det huttrande landskapet.

Kommer fram och lastar ur, tänder en brasa och vrider på elementen, matar fåglarna och åker med återvinningsskräp till Råneå.

Tillbaka igen blir det elvakaffe, för första gången klockan elva. Det brukar annars aldrig bli förrän till lunchekot i radion, av någon anledning. Och för att vi ska vara förtjänta av detta går vi en långpromenad i tysta skogar, över till fiendesidan och ner på havsisen och hemåt. Svidande vackert.

Nu väntar forskningsinsats. Denna helg är det officiell fågelinventering. Det ska räknas individer vid husknuten, det villsäga vid fågelmatningen. Rapporteras sedan till rätt instans. Vi är enligt uppgift en halv miljon svenskar som har denna ansvarsfulla uppgift. Statistiken sammanställs och fågelpopulationen kan kartläggas i detalj.

Ja - Och så var det ju juryuppdraget också, förstås. Svensktoppen. (Se tidigare inlägg.) Dessutom har jag ansvaret för middagen. Ingen hejd på arbetsuppgifter. Här kan man ju inte sitta och slöa framför datorn.

Men först - en dusch.

Trevlig lördag!

Panikfredag

Idag har kunderna verkligen satt oss på prov. Med sin mängd. Vår växeltelefonist fick med blossande kinder ta hand om det vi i gruppen inte mäktade att svälja. Det var omöjligt. Hon hade inte varit med om något liknande.

Själv kämpade jag både med Brisbane, Halmstad och Isafjördur och det mesta däremellan. En strandad resenär som missat en anslutning från Alger och fastnat i Paris fick hjälp att ta sig hem.

Annat var småpotatis jämfört med en kollega som kämpade med en grupp där det gått snett med transporten av deras sportutrustning. Där har det både svettats, svurits och gråtits. Och lösningen är långt ifrån synlig ens vid horisonten.

Övertid och stress får mig att ringa hem, säga att jag blir sen och besluta att vi blir kvar i stan. I alla fall ikväll. Besvikelse över att konstatera att en framtida skidhelg inte blir av eftersom jag inte kan vara ledig när allt sällskap kan, gör inte att mitt humör blommar. Inte  ett humör av den goda sorten i alla fall.

Det handlar mer om vredens druvor.

Grrrrr!

Reta mig inte.

*****

Ärter och fläsk

Det är ju torsdag.

Livet vänder

Äntligen händer det något i mitt liv.

Så händelselöst som det varit under många decennier, har jag nu tagit ett gigantiskt kliv mot något nytt.

Och tur att det sker nu, innan man lämnar detta jordelivet. Annars hade jag ju inte varit fullbordad. Ingen hel människa.

Bekräftad! Jag finns!

*****

Undrar vad man lär sig ...

.. på en kurs som heter Krematorieteknik II ?

*****

Jodå

- Gå och käka du. Kortterminalen funkar inte. Du kan betala se'n nå'n gång.

Det har sina fördelar att vara "känd" på lunchstället.

*****

Årets isdjur

Idag kom årets isdjur på plats i stadsparken här i Luleå.Återigen har kommunens parkförvaltning lyckats med konststycket att ordna till och med igelkottstaggar i is.

Det ser ännu lite ofärdigt ut kring fötterna på kotten vilket beror på att det inte finns så mycket snö att göra slutfinishen av. Men det kommer.

Liksom trappan och den populära rutschkanan från djurets rygg. Och senare dyker säkert några "småkottar" upp. Så brukar det vara ibland.

  

Fler isdjur och annat från stadsparken hittar du här.


*****

Från det ena till det andra

Jodå - Bilen startade  villigt, när vi efter långpromenaden och ett gott fika i stugan, packade ihop och åkte tillbaka till stan.

 

Vägen hem

Hemma i stan

*****

Långpromenad . . .

. . i -29 funkar fint om man är rätt klädd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*****

Huset har krympt ...

.. inatt. Bit för bit har det kurat ihop sig. Med ljudliga knäppar och smällar slumpvis i tid och i olika hörn. Ljudliga nog för att väcka oss.

Kylan knackar i knuten. Eller Henrik, som har namnsdag idag och enligt tradition är enkall dag. Minus 30 på morgonen.

Jag är lite orolig för att vårt bilbatteri inte kommer att orka, när vi ska dra oss mot stan idag. Det har visat tecken förr. Klär mig redan innan frukost för att gå ut och koppla i motorvärmaren.

Det är en vindstilla morgon tack och lov. Småfåglarna äter frukost tillsammans med ekorrarna. På den kallrosa himlen hälsar en korp på solen.

Eller på mig.

*****

Vet inte varför bilden är suddig. Klicka på den så får du den i en snyggare skepnad.

Middagsledig

Under en filt med ett svårt korsord väntande på en drink före middagen. Liv.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*****

Ensamt i skogen?

Nä - Inte särskilt.

*****

Nog är det väl ...

.. märkligt att det var bättre förr? Det brukar ju annars stoiskt förnekas av de flesta. Så fort jag råkat skriva något sådant, har kommentarerna pekpinneaktigt dykt upp.
 - Så är det inte, Bert.

Men när jag idag hör att tågtrafiken i länet är inställd på grund av kylan, så undrar jag hur det står till med samhällsberedskapen. Visst - Vi har kallt. Här vid kusten är det cirka -20. I inlandet närmar det sig 28-30 på sina håll och i Kiruna lär det vara -25.

Det är väl för sjutton inget att fjamsa över. I norra Finland, som brukar ha betydligt kallare än vi är det aldrig problem med tågen. Aldrig har jag upplevt att det var så här hos oss för 40 - 30 - 20 -10 år sedan. Det verkar vara ett nytt påfund, att vi trots klimatförändring mot varmare omgivningar sänker ambitionsnivåerna. Här borde ju hellre förutsättningarna för en fungerande tågtrafik bli bara bättre och bättre.

Men nix!

Att saker och ting går som tåget, får vi också omvärdera.

Det uttrycket var också bättre förr.

*****

Lördag

Inte för att jag tycker mig vara särskilt känslig för mörkret som råder under förvintern. Sommarljuset har heller aldrig påverkat mig. Jag sover till exempel gott under de flesta förhållanden.

Att vi ställer om klockorna två gånger per år är heller ingen katastrof. Det brukar det gnys högljutt om när det är dags.

Men det är väl något fel på mig förstås. Okänslig typ, den där Bert.

Men givetvis kan jag glädjas åt ljusets återkomst i januari; och om två månader har vi ljusare än de flesta här i landet.

Dagens promenad visar varmare toner i snön i skogen och i ljusspelet i havsisen. Det är minus tjugo och vindstilla. En av årets bästa tider är här, med mörker och ljus.

*****

Avlyssnat

- Vi kunde spela golf i bara ärmar, sa en bordsgranne.

Och jag fick en lustig bild i mitt huvud.


*****

Dagens omega-3 fixat

Besvikelse ...

.. är väl det minsta jag känner, när jag i dagens Rapport hör hur visionslöst, krokryggat och mähäigt som svenska landsting och kommuner köper in mat.

Varannan potatis importeras från utlandet. Bara fyra av hundra äpplen har mognat i Sverige (Men där får vi nog ta till oss kritik lite till hens. Utländska äpplen störskyltas ofta.) Bara 16% av alla morötter som serveras på äldreboenden och i skolmatsalar är svenska.

Samtidigt går lantbrukare på knäna, om de överhuvudtaget går. Marker växer igen. Bygder töms.

Borde vi inte skämmas?


*****
Läs mer!

Läs även andra bloggares åsikter om Jordbruk, Miljö, Ekologi, Mat, Slentrian, Inköpstristess

Spännande musik

Efter sju sorger och åtta bedrövelser kom vintern. Det betyder att den stora satsningen Ice Music i Luleå kan gå igång på allvar. Mildvädret i december och början av januari har försenat starten.

En jätteigloo har byggts på Gültzauudden - en konsertsal - där alla instrument är av is. Fram till och med den 06 april är det meningen att vi ska kunna gå på konsert där. Varje helg.

Snyggt jobbat!

*****

Vilka snygga brön!

Oj oj oj ...

.. så många ömma tår man kan trampa på ibland.

Men jag tycker som jag tycker och har all rätt att göra det.

(Vet ej om man kan länka på det där sättet till en Facebook-tråd. Men värt ett försök.)


*****

Stockholmshybris

Undrar hur man är konstruerad i huvudet när man tänker sig att kunna arrangera ett vinter-os i Stockholm? Visserligen med Åre (Jo - Nårrrland är ju bra att ha ibland.) som partner, men ändå.

Lägg därtill att det hela skulle äga rum ett rätt ansenligt antal år bort. Med tanke på hur klimatet ser ut nu, när inte ens Umeå kunde fixa SM i skidorientering på grund av snösituationen så torde det vara rätt omöjligt att fixa ett gigantiskt arrangemang i Stockholm.

Nu finns det tydligen realistiska politiker i huvudstaden som nyktert konstaterar att "Stockholm är ingen vintersportstad".

Nä - Just det!

*****

Eftertankens kranka blekhet

Sisådärja! Nu kom en av mina idéer ut i luften igen. Från fp!!! Major Björklund har minsann börjat tänka efter och ångrar nu att han var med och tog bort värnplikten för att göra vårt försvar till ett proffsföretag.

Skändligen misslyckat. Det har inte alls gått som det var tänkt. Svårt att rekrytera personal och väldigt kostsamt. Tänkt var att det skulle vara slimmat till max bara för att användas i insatser utomlands. Men se; det kunde man väl räkna ut med rumpan att det inte skulle räcka till för att i en kris få fram särskilt många soldater. Själv har jag funderat på detta i omgångar sedan 2010.

Märkligt att högutbildat folk inte inser sådant.

Så nu har funderingarna börjat formas igen. Sossarna verkar också lite småintresserade.

Och tänk - Jag tycker det är bra. Dagens unga kan behöva en duvning i umgänge med andra än de man själv väljer.



*****

Efter nödvändiga yttre ...

Inte ens vinden tar sig igenom

.. sysslor (fåglarna ska ha sitt) med iskalla händer som följd, tar vi på oss ordenliga och tätstickade lovikkavantar för att gå en promenad.

Det finns inget som är så bra som tjock ull.

Vinden är kall och stark, även idag, trots att den enligt SMHI skulle ha avtagit natt mot lördag (!!?). Lika många minusgrader som igår och samma vind, men dessutom lite snö i luften. Det biter i kinderna.

Men precis som igår, så var det väldigt vackert över havsisarna.

En sparsmakad färgskala utmärker januari.

*****

Lönsamt - För vem

Någon som kan berätta hur man kan använda en tub silikon mer än en gång?

Jag lyckas i stort sett aldrig. Denna tub var ny och användes i november första gången. Förseglades enligt konstens alla regler, och är omöjlig att väcka till liv idag.

Bra affärsidé att sälja en fyradecilitersförpackning som man bara kan ta en matsked ur och sedan är det kört, om man vill spara den till en annan gång.

*****

Gomorron

Fler tokigheter

Som ett aprilskämt var ett inslag i Rapport häromkvällen. Forskare i Linköping hade "konstaterat" att sms:ande cyklister minsann kan göra det utan att tappa fokus på den övriga trafiken.

Fan tro't. Men jag gör inte det. Tror, alltså.

Jag skulle heller aldrig komma på idén att pyssla med något annat på cykeln än just cykla, eftersom jag är mån om att visa hänsyn till mina medtrafikanter, och hålla mig själv vid liv.

Inslaget i Rapport illustrerades av en fullt utrustad cyklist i full färd med mobilen i hand ... på en cykelväg som spikrakt pekade mot horisonten ... utan korsande trafik ... och inte en enda människa synlig.

Föga trovärdigt, alltså.
Och föga intelligent.

*****

Så kom den ...

.. vintern. Med besked dessutom. Ja - minus 16 är väl inget att bråka om och 3 centimeter snö.

Men högtryck och stark blåst är inte vad vi är vana vid. Men så är det. Kylfaktorn vågar jag inte ens gissa på. Men någonstans mellan -28 och -30 lär det ligga, med tanke på att det nästan blåser kuling.

Vackert är det i vilket fall. Och en promenad blir det, med rödblossande kinder som resultat vid elvakaffet.



*****

Stugmys

Sovrummet vid ankomsten.

Nu tycker jag att vi gör såhär

Några utvalda åtgärder på Sveriges att-göralista

• Låt staten ta över underhåll och drift av infrastruktur som järnvägar och vägar och satsa ordentligt med pengar för en upprustning.
• Skrota Stockholms planer på att bygga ut tunnelbanan för 25 miljarder kronor och inse att förtätning är inte vad Sverige behöver.
• Bygg Norrbotniabanan för pengarna. Det är härifrån välståndet kommer.
• Skrota försöket att genomföra ett femte jobbskatteavdrag. Pengarna behövs på annat håll än shopping.

Slutligen:

• Sälj regeringen  (Nä, förresten - Det ger inga pengar. Skrota den bara! OBS Återvinn ej!)

*****
Läs om den senaste skandalen.

Givetvis

Nu har forskare konstaterat ett faktum igen. Rovdjur har sin plats i hela det ekologiska systemet.

Ingen överraskning för mig.

Kolla här. Och här.

Som vanligt hade forskarna kunnat spara massor med pengar och istället frågat mig.

*****

Dagens

På nya Roasters.

test

Testar ett separat tangentbord till nya surfplattan. Litet och ovant, men enklare att komma överens med än skärmens displaydito.

Det här lär man sig nog att behärska så småningom.

En annan fördel är att inte halva skärmen skyms av av tangenter, utan man kan se hela skrivytan.

Tangentbordet kommer att få bo i stugan. Plattan får ambulera och följa med på resor.

Det blir nog bra det här.

*****

Apropå radio

För 90 år sedan skaffade min farfar en radiomottagare. Det var så ovanligt då att han var tvungen att skriva till Kungl.Maj:t för att få tillstånd att använda den.

Vad radion kostade vet jag inte. Men att få en stämplad licens från Telegrafstyrelsen kostade 1923 3 kronor och 50 öre. Undrar hur mycket det betydde för "Kontorsbiträdet E.T. Bodin". En rätt ansenlig summa.

Farfar var tekniskt intresserad och först av alla Bodens invånare att inneha en dylik apparat med tillhörande licens.

Inte fick man handskas hursomhelst med den heller. Dessutom var man tydligen tvungen att hålla tyst om en del saker man kunde få höra, även om det under vissa förutsättningar även tilläts att bjuda medmänniskor på "radiounderhållning".

Licensen satt alltid uppe på väggen. Inramad.

Den har tills nu funnits hon en av mina systrar, men kommer nu att flyttas till min enda kvarvarande farbror i livet, 87 årige farbror Inge.

Klickbara bilder för bättre läsbarhet.

*****

Uppföljning

Härom veckan var jag lite irriterad och skrev ett mejl till Sveriges Radio.

Idag kom faktiskt ett svar. Det hedrar dem, även om jag tycker att svaret andas lite så kallad rationalisering, eller efterkonstruktion.

----

Hej!

Tack för ditt mejl med synpunkter!

Just den kommentar du refererar till var faktiskt ett försök att säga att vi alltför ofta gör våra intervjuer i Stockholm och alltför sällan i till exempel Pajala.  

Pajala valdes såldes inte alls ut som kontrast till Stockholm, men vi kunde uppenbarligen ha varit tydligare. För vi är helt övertygade om att ni äter precis lika välsmakande mat i Pajala som i Stockholm och håller med dig om att fler intervjuer borde göras utanför tullarna, även om vår budget inte alltid tillåter det.

Med vänliga hälsningar:
Micha Arlt, producent på Plånboken i P1

*****

Hysteriska tider

Vet att jag lever.

Om jag säger så.

Kunderna håller på att ta ihjäl oss.

*****

Trettondag

Jag går ut för att hitta någon form av upplevelse i gråskan.

Hittar ett grått istäckt hav under en grå himmel. Några svarta trädsilhuetter. Lite brunt under isblocken, som skjutit upp sand.

En hare har kissat i snön. 

Orange!

*****

Gråvädret fortsätter

Mycket snö i Norrland?

Nä - Såhär ser det ut i skogarna i Norrbottens kustland. Inte mycket till skidföre, alltså.

Havsisarna är grå och ser ytterst opålitliga ut. Turistföretagarna i Luleå skärgård skär inte guld med täljkniv precis.

Sedan kan man ju undra hur det blir med skadedjur, när "normalvintern" inte finns. Mördarsniglar till sommaren? Bevare oss.

Sänd oss vinter, tack.

Har en del . . .

. . att stå i.

Samma visa

Grått, grått, grått
Vått, vått, vått
Blött, blött, blött

Blir så trött, trött, trött.

Vatten!?? I januaridiken!

Efter tidig middag

Vi tog ...

.. tjuren vid hornen och drog iväg till stugan. Skogsvägen är bättre än väntat, men vi törs till en början inte köra ända fram till stugknuten.

Kånkar in packning, mest mat till oss och till småfåglarna, slår på värme och tänder en brasa.

Men vi greppar en tjur till och beslutar köra in bilen. Isen på infarten är rätt mjuk, trots allt. Vi litar på försynen och hoppas på att värmen blir kvar över helgen. Trodde aldrig jag skulle säga så någonsin, men "nöden" har ingen lag. Vi lär få anpassa oss efter klimatförändringen oavsett vad vi alla tycker.

*****

Tjurens horn i infartens is

Vad ska vi göra

Så har ännu en helg passerat. Ett årsskifte. Med god mat, trevligt umgänge och gemyt. Långa promenader? Nej - Knappt ens korta. Regn, snöblask, halka och elände har präglat hela detta år. Och jag som trodde att det fina, vita, sköna snötäcket som välsignade oss på självaste nyårsafton skulle bli vårt.

Tji fick vi.

Nu har nyårsgästerna lämnat oss och ett par lediga dagar ligger framför oss. Tänkt var att åka ut till stugan i skogen vid havet; så hoppas vi också att det blir. Men vågar vi. Väglaget i stan och på de stora vägarna klarar jag nog. Men sen kommer skogsbilvägen. Normalt prudentligt plogad av Göran och sällan eller aldrig har vi några problem att ta oss till fritidshuset.

Men nu är läget ett annat. Plogaren har faktiskt gjort en bra bedömning när han beslutat att inte ploga vår nerfart och infart. Bättre med ett litet snölager än is, som kan bli resultatet efter plogning. Och jo - vi kommer till huset. Men kommer vi därifrån på måndag. Väderutsikterna ger inget hopp om stabilitet. Eller rättare sagt: Vädret ska fortsätta att vara stabilt dåligt! Med temperaturer kring nollan och nederbörd av olika slag, företrädes regn.

Vi avgör i morgon förmiddag.

Var är vintern?

*****

Vintern 2014?

Bevare oss för sydvindar

Gott.nytt år

Så har återigen ett nytt år sett dagens ljus ... ja, eller nattens mörker.

Firades med goda vänner och god mat. Som vanligt.
 

Tolvslaget firades förstås ute på stan tillsammans med tusentals andra lulebor och fyrverkeri. I år mer imponerande än vanligt. Tycktes det i varje fall.

 

Kul tradition.

 

GOTT NYTT ÅR!

 

*****