Som vanligt, då

 - Nja, vi får nog strunta i att åka till stugan imorgon.

Vi lyssnar till väderrapporterna på fredagskvällen, sedan vi kommit hem från ett 50-årskalas hos systersonen.

 - Norra Norrland får mulet och underkylt regn, eller snö.

I morse, när vi vaknade såg det inte så muntert ut. Gråväder och blött på marken. Första väderrapporten fem i sju, mässade om det underkylda regnet som vi skulle drabbas av. Vi tog rätt beslut.

Frukost vid åttasnåret. Och ta mig rackarn tittar inte solen fram lite. Hoppsan, tänkte vi, och jag går och spanar från balkongen, som vetter åt andra sidan, mot söder. Inte ett moln.

 - Men va!?

Tittar på väderappen i mobilen och den radarkarta som finns där och som faktiskt SMHI själva är föräldrar till. 

 - Men kolla. Regnvädret har ju passerat vid tretiden i natt! Regnvädret befinner sig nu uppe vid Karesuandotrakten; visserligen i Norra Norrland, men det är 50 mil härifrån. 

Jaha - Vad gör vi nu?

Rask omplanering. Jag säger att jag kan lika gärna vara risig i stugan, som här i stan. Det spelar ingen roll. 

Handlingslista görs upp och Benke ger sig iväg för att fixa den, medan jag förbereder övrig packning. 

Strax efter lunch är vi här på Rånlandet efter en lugn biltur via Rönnbäcks fisk och nödvändiga inköp där. Hälleflundra, röding och gravad lax. Och de goda laxfärsbiffarna, förstås. 

Trakten är bedövande vacker i den låga solen. Det är sju grader varmt. Fullkomligt vindstilla.

Och tilliten till SMHI fick sig en törn igen. Märkligt att de inte ens kan spana på sin egen app, innan de uttalar sig svepande om "Norra Norrland".

*****

EU - Eller inte

Idag läser jag att EU kommer att stoppa bidrag till tjurfäktning. Läs om det där: Bidrag till tjurfäktning. (!!!)

1,3 miljarder kommer därmed att sparas årligen. Hur många år har det pågått, undrar jag stillsamt. Det verkar ju fullständigt sjukt att bidrag skulle ges till en verksamhet, som undan för undan förbjuds i t.ex. de spanska provinserna. 

Det verkar så främmande att jag undrar om det är en sann nyhet.

Nu ska det tas upp inom Ministerrådet också, innan det kan genomföras helt. Och allt annat vore väl minst sagt underligt, eller hur.

EU är för det mesta bra. Men ibland undrar jag. Exempelvis det jag läste häromdagen om att några korkskallerepresentanter i församlingen vill tillåta atibiotikaanvändning i djuruppfödning i förebyggande syfte. Det vill säga,  utan att det finns någon sjukdom. 

Jag häpnar igen. Hur korttänkt får man vara på de där "höjderna" inom politiken? Här pågår världsomspännande ansträngningar för att minska slentriananvändning av antibiotika för att, om möjligt, undvika resistens.

Har inte dessa representanter i EU snappat sammanhangen, så borde de inte sitta i de församlingar de gör.

Självklart bör de ersättas av tänkande individer vid nästa EU-val.

*****

Läs om tjurfäktningsbidraget.

Läs om antibiotikaivrarna. 

Vore jag lagd ...

.. åt astrologi, så skulle jag tacka planeterna idag. I natt, när jag vaknade vid fyratiden, för att låta en hostattack få utlopp för sina intressen, gick jag ut på balkongen en liten sväng. Många minusgrader, för första gången.

I sydväst står månen som en spotlight. I sydost står åter Venus och Jupiter i nästan exakt linje från lyktstolpen uppe på parkeringsdäcket på andra sidan gatan.

Det måste vara ett tecken. Säkert är det därför jag känner mig så bra. För trots allt, så var nattens hostattack den enda. Inte har jag någon feberkänsla heller. Inte ens nu, efter några timmar uppe ur sänghalmen.

Frisk är jag inte. Men friskare.

Jag hoppas det håller.

*****

Bakslag

Igår kände jag hoppet. Relativt pigg. Lättare hosta än den som regerat i två och en halv vecka. Skönt.

Idag vaknar jag med feber. Hostan håller sig på mattan, precis som igår. Men varför ska jag få feber igen? Det vet nog bara virusjäkeln. Och hen är väldigt svår att få svar från.

Det får bli två Panodil och stilla läge idag också.

Less.

*****

Så går det till i Gunnarsbyn

Jag har tidigare berättat om flyktingmottagandet i Råneå (t.ex. här.), där det fungerat bra i många, många år. Det lilla samhället (ungefär en mil från min stuga på Rånlandet) har tagit emot och integrerat människor på ett bra sätt.

Norrut i samma älvdal ligger ett kluster med små trevliga byar. Det är Sörbyn, Valvträsk, Lassbyn, Överstbyn och Gunnarsbyn. Oändligt vackra trakter.

I Gunnarsbyn har ett asylboende inrättats i somras. Och byborna har ställt upp på olika sätt för att välkomna flyktingarna. Här struntar man i vilka bestämmelser som finns om utbildning i svenska till exempel och har startat egen undervisning i svenska.

Byn har också "lokal-TV".  De har förstås uppmärksammat att det kommit gäster till byn.

Här ett avsnitt, som handlar om undervisningen.

Här finns ett annat avsnitt i den serie reportage som producerats. Det är det femte och senaste.

Det finns ett litet arkiv där du kan botanisera bland alla avsnitten.

Man blir glad.

*****

Öppnar en ny bok ...

.. med en titel som skrämmer mig lite. Att inte vilja se är Jan Guillous fjärde i sviten om 1900-talets Sverige.

Den kom för ett år sedan, så den är egentligen inte ny. Men jag har inte lagt vantarna på den förrän nu. Jag kan tänka mig att titeln anspelar på nazimens härjande i Europa och på så sätt känns den lite kusligt aktuell ...

Vi får se vad jag tycker. Har läst föregångarna och tyckt lite olika om dem. Men en bra historielektion är det. Jag, som aldrig under min skoltid fick lära något om andra världskriget. Så långt "hann" vi aldrig. Kanske var det också för kontroversiellt även på femtiotalet. Stenåldern, däremot läste vi om flera gånger. Har en känsla av att man började om därifrån varje gång man bytte stadium i skolan.

*****

Byte

Finnes: Vanligtvis klar och fin luftstrupe med tillhörande stämband med god verbal förmåga, (Ibland kan till och med sång utbryta.) som för tillfället har starkt renoveringsbehov.

Önskas: Som ovan, men utan behov av upprustning.

Eftersträvar företrädesvis tillfälligt byte.

Intresserade kan ställa sig i kö via kommentarsfältet nedan.

*****

Venus och Jupiter ...

.. kämpar för att överträffa morgoljuset.

 

 - Vad surrar han nu om, undrar du.

Jo - Titta uppe och lite till höger om mitten i bilden, så ser du Venus, och ytterligare lite närmare överkanten en svag, svag Jupiter. (Bäst blir det ju förstås om du klickar på bilden först.)

Jag surrar aldrig!

***** 

Och doktorn sa ...

.. att den här förkylningen är en efterhängsen virusjäkel, som bara går att vänta ut. Inne på tredje veckan nu. Jag blir lite less. Febern går upp - och ner. Hostan hörs över kvarteret, och pulsen är förhöjd.

Dock inga problem med lungor eller hjärta. Den smidiga hälsocentralen som jag går till (Stadsviken i Luleå) gjorde ett snabbt och effektivt jobb.
 - Du har ett hjärta som en 29½-åring, och lungorna låter rena och fina. Öronen är det heller inget större fel på, sa den unge läkaren.

Det var egentligen för öronen jag hade tid. Min tinnitus har tilltagit sedan i våras och jag ville veta vad som finns att göra. En första koll gav gott resultat.
 - Vi fixar en hörselkontroll om några veckor. Din förkylning måste vara helt borta. Det kommer ett brev om tid. Gå nu hem och försök vila bort febern.

Det är inte svårt att följa en sådan order, när man känner sig risig.

*****

Nu har jag ...

.. mopsat mig.

Men det står jag för. Det händer liksom lite för ofta det där med att det plötsligt tystnar i P1. Minst ett par gånger i månaden. Och vem vet. Vår radio står ju inte på dygnet runt. Det kanske händer varje dag?

Nu vill jag ha en kommentar från ansvarigt håll. 

Radion är ju ett medium, som ska klara de flesta pärser ifall det blir oroliga tider av vilken sort det vara månde. 

Väntar med spänning på svaret. 

 

***** 

Rejäl ...

.. köttsoppa (hemlagad förstås), passar bra såhär en oktobersöndag.

 

***** 

Ledsen, Kerstin

Din hyllade bok om linnélärjungen Clas Bjerkander må ha hyllats av recensenter, legat högt (till och med tvåa) på DN:s veckolista över de bästa böckerna, och talats om i radio och kanske också i TV.

Nu ger jag upp. Efter etthundratjugotre sega sidor, fyllda med fakta (men ovidkommande sådana, tycker jag), lämnar jag din bok.

Här hade jag, botanikintresserad som jag är, förhoppningar på en mysig skildring över allt det där "levande och lustigt", som titeln antyder. På förhandsbeskrivningarna lät Clas som en person, som hade kunnat vara jag. En som nöjer sig med att sitta och glo, eller undersöka saker, ta reda på fakta om det som händer i naturen.

Men icke. Här rabblas fakta. Här pratas om "hundra" andra människor, som gjorde ditten och datten. Här rabblas vad alla hans kamrater gjorde; Pehr Osbeck hade rest till Kina med Ostindiska kompaniet. Olof Torén reste till Surat och Kanton 1747. Fredrik Adler dog i feber på Java 1761. Och så vidare med tio namn till.

Normalt brukar jag lägga bort en bok om den inte väckt något intresse efter ca 50 sidor. Här höll jag ut dubbelt så långt. Men sedan fick det vara nog.

Sorry, Fru Ekman.


Nu ska jag ta itu med Markus Torgebys Löparens hjärta. Har läst 20 sidor och redan fastnat.
Den ligger inte på någon lista.
Än!

*****

Den svenska flatheten ...

.. är nog snudd på lika känd som ordet lagom. Vi är så fullständigt mesiga i vissa avseenden av konflikträdsla eller lättja. Den svenska flättjan kan vi döpa den till.

Lyssnar till ett inslag i ekot i eftermiddag. Det fuskas under högskoleprovet. Folk sitter tydligen med mobilerna och fotograferar frågorna. Bilderna messas till någon utomstående som tar rätt på svaren och ringer upp provfuskaren (ljudlöst) och berättar svaren. Fuskaren sitter med hörlurar.

Jag häpnar. Givetvis ska mobiler inte tillåtas under proven. Något så självklart. Men då kränker man förstås någon. Den "personliga friheten är i fara", eller något annat flättjefullt förhållningssätt från de ansvariga.

Vi får det samhälle vi bygger.

*****

I den elfte minuten ...

.. kom vi på att vi kanske skulle besöka Bok och Bild. Ett varannatårsarrangemang som samlar författare, skribenter och konstnärer från de nordligare delarna av landet, och detta år även Finland. Eller åtminstone litteratur som tar upp förhållanden, eller har handlingarna förlagda till vår del av världen.

I två dagar pågår massor med aktiviteter, föreläsningar, utställningar, musik, poesi, konst. Jag har ju inte känt mig precis i form med min envisa förkylning (läkare på måndag), vilket gjorde att vi bara gjorde en kort sväng under sena eftermiddagen. Någon höll på att packa ihop. Det hade varit mycket folk. Vi träffade många bekanta och det är ju alltid trevligt.

En föreläsning som började klockan 16 hade jag gärna lyssnat på. Journalisten Arne Müller om Norrlandsparadoxen. Det handlar om mer eller mindre seriösa aktörer i gruvbranschen som kommer hit och exploaterar, tar ut det göttaste, och sjappar. Lämnar sedan resterna åt skattebetalarna att ta rätt på. Vi ser alltför många sådana exempel.

Maja Hagerman missade jag. Hon hade talat engagerat om rasbiologen Lundborg och hans äventyr i Sapmi och Tornedalen. Skrämmande. Och grunder för nazisterna i Tyskland. Där har vi svenskar något att verkligen skämmas för. Vidrigt.

Jag hörde en lång intervju med henne i radion häromdagen, så att jag missade henne här kändes inte alltför tungt. 

Tyvärr är det alltför aktuellt även i dessa dagar.
Och fortfarande lika vidrigt om inte vidrigare.

Med tanke på vad vi borde ha lärt oss.

Inte blev det ...

.. några nya glasögon heller, när vi slumpar in hos optikern. Bara för att spana.

- Alla ser ju likadana ut, säger jag.
Men hittar till slut ett par snygga.

- Har du bokat någon undersökning, frågar den unga tjej som försöker inspirera.
- Nej, inte än.
- Jag tror faktiskt vi har tider kvar idag.
- Lördag hos optikern, muttrar jag lite på skämt.
- Nu klockan ett.
- Okej, säger jag. Lika bra att få det gjort.

Det är en halvtimme kvar, så vi hinner gå på Coop och handla, innan jag går tillbaka.

 - Ser du bättre med den här ....... eller med den här?

 - Med den första, sa jag.

 - Och ser du bättre med den här ....... eller den här?

 - Den andra. Den sista. 

 - Titta på O:et. Ser du att det är grön kant i apparaten.

 - Jo.

 - Ser du bättre med den här, eller den här, med röd kant?

Ja, sådär håller det på en bra stund. Jag inser att optikern är lite lurig, för att jag inte ska inbilla mig. Men till slut kommer konstaterandet.

 - Du behöver inga nya glasögon. I alla fall inte på grund av att du ser sämre. Inte har du glaukom heller och inte mer än små, små, små grumligheter i linsen. Dessutom har du ju skött dina nuvarande glasögon suveränt bra. Finns ju inte en rispa i dem.

Nähä - Nå då'så. Det blev bara 350 spänn för undersökningen. Tack och bock.

 

***** 

Blå himmel över ...

.. gårdens hustak.

Gomorron!

*****

Eftermiddagsutsikt ...

.. från en sanatoriebalkong.

*****

På gång

*****

Denna gråmulna morgon ...

.. kan jag förstås inte låta bli att tänka på händelserna i Trollhättan. Nu läser vi om gärningsmannen. Detaljer dyker upp. Han hade högersympatier. Långt åt höger. Han var rätt ensam. Hade växt upp i ett "normalt" hem med mor, far och syskon. Lugn och sympatisk. Grannarna har inget annat än gott att säga om honom.

Men han lämnade spår. I datorn. Där avslöjas att han ägnat väldigt mycket tid framför datorn. Bland annat har han ägnat tid åt spelet Hitman. Det går ut på att göra karriär som massmördare. (!!!)

Men iiiinte blir man påverkad. Nähäääää'då. Det är så oskyldigt sååååååå.

Och jag begriper inte hur folk helt enkelt kan låta bli att tänka.

Och jag begriper inte heller hur en människa kan konstruera sådana, eller liknande "spel". Vad är det för vriden hjärna, som, om jag fick bestämma, skulle låsas in. Inte som straff. Men för en djup utredning på sluten anstalt.

Någon som håller med?

Undanber mig "moralpaniksinsinuationer".

*****

Kalas

Ur kvällens 18-sändning av Rapport

Det handlade om kostnaderna för invandringen. 

*****

Femårsreprisen

Konsert i Kulturens hus. Det är oftast en trivsam upplevelse. Ibland leder det till funderingar. Funderingar som jag ännu inte fått svar på.

Läs gärna om den konsert jag bevistade på dagen för fem år sedan.

*****

Vojne vojne - ingen curling

På Bräckeskolan i Göteborg har rektor bestämt att inga mobiler eller surfplattor får användas av barnen, om det inte ingår i undervisningen.

Vad har hänt? Jo - ungarna har börjat vara ute på rasterna. De leker. De spelar fotboll. De umgås. Socialiserar. De tycker det är toppen. Och nu vet skolans ansvariga vad ungarna gör på fritiden under skoldagen.
 - Det visste vi inte tidigare, när de var på nätet.

Fantastiskt framsynt av skolan. Nu är det bara för varje skola att ta enskilt beslut och bestämma samma sak, tycker jag.

Men den stora frågan kvarstår förstås: Vad tycker föräldrarna?

De som tappar "kontrollen". De som "måste kunna nå barnen". De som inte kan curla.

Vilket trauma!

*****

Stoppa snurret

Varifrån kommer de alla dessa människor. Ja, jag menar inte flyktingarna som flyr från sina helveten i Syrien, Eritrea med flera banditstater. Nej - det jag menar är istället att den nuvarande situationen tydligen har lockat en hittills obekant kategori av svenskar ur sina djupa hålor. Hålor fyllda med tankar som jag trodde var omöjliga, möjligen med undantag av vissa obskyra sekter.

Jag tänker på de som nu översvämmar sociala medier med hat, och inte minst hot. Med uppmaningar om att bränna, döda, och utrota. Hur många är de, egentligen? Eller är det bara så att de är ovanligt aktiva just nu. Att de så småningom kryper tillbaka till sina brunfuktiga jordhålor.

För samtidigt ser jag ju en motrörelse. Hur många ställer upp, för att försöka göra gott. Volontärer, små kommuner, Röda Korset, Refugees welcome med flera. Vi kommer att klara det.

Sverige har ett mycket gott rykte i hela världen. Humanism, demokrati, jämlikhet, välstånd. Allt detta är vi kända för.

Grottmänniskorna svärtar de ner det ryktet.
Vad har de då att vara stolta över?

Den kullerbyttan borde de tänka på, innan den fullbordas.

*****

Mot kvällningen

*****

Tidsbild

Jag hoppas att ingen här känner igen sig. Själv hör jag exempel på det här beteendet då och då. Själv undviker jag att ringa till någon om jag befinner mig på "offentlig" plats. 

Får jag ett samtal när jag finns olämpligt till, går jag undan för att ta samtalet. 

Tänker ibland på när jag jobbade med kunder, som bland kunde ringa med rätt komplicerade ärenden. Det kunde ibland låta som att de satt på en fest, after work etc. och kompisarnas umgänge hördes lika bra som kunden. Då sa jag till. Många förstod. En del började bara prata högre.

En gång blev det så ohållbart att jag helt enkelt sa: Jag bokar enligt de tider du sagt. Gör en grund, så får vi ta alla andra detaljer när du sitter mera ostört.
Han insåg och bad om ursäkt, när jag ringde upp honom på jobbet nästa arbetsdag.

Hur gör du?

*****

 

För ett år sedan ...

.. föll den första snön, för säsongen.

Den låg inte kvar.

Riktig vinter med snörekord blev det inte förrän i månadsskiftet januar-februari. Och i mars var det över. Så gott som.

Kan vi få en normalvinter i år?

Tack!

Bilden tagen 19 oktober 2014

 *****

Halv Venus

En hostattack väcker mig. Klockan är någonstans mellan fyra och halv fem på morgonen. Jag går upp för att få i mig något lindrande. Det får bli en Strepsils. Den gamla pålitliga kämpen. Men den funkar faktiskt.

Jag stannar uppe en stund, medan tabletten sakta får smälta i munnen. Någon Snövit är jag inte. Vill inte gå och lägga mig och sätta något i halsen. Där sitter redan tillräckligt mycket.

Tittar ut på världen. Himlen är svart. Nästan. Mot öster ser jag två starka planeter. Venus, ja, och Jupiter(?). Som två små strålkastare. Inte i full styrka, förstås, eftersom bara en del av planeterna är belysta. De är liksom halvmånar. Solen belyser dem snett underifrån. Tar lilla diskreta kameran och försöker få några bilder.

En cyklist kommer farande. Tror han ser mig och undrar vad jag håller på med. Och jag undrar detsamma om honom. I vänstertrafik. Utan hjälm. Inga lysen på cykeln. Helt svartklädd. På cyklisters vis tror han förmodligen att han är ensam i världen.

Jag går och lägger mig.




*****

En krönika ...

.. som jag kunde skrivit själv. Läs den gärna. Och kolla även in kommentarerna, där jag förstås varit inne och bidragit. Under eget namn, vilket är ytterst ovanligt. Fegskitar finns det gott om, i vanlig ordning.

Jag har även fått "svar på tal" av någon som kallar sig Fria tider (Bara namnet tycker jag luktar höger.), som i likhet med hur det vanligtvis går till i religiösa kretsar har ryckt loss ett citat från min blogg och blandat in det i den här diskussionen. Trots att det inte har något som helst med min kommentar att göra.

Men jag är van. Vill man styra sanningen, så måste man ljuga.

Här är krönikan.Och här är inlägget där Fria tider hämtat citatet.

*****

Plockar in ...

.. ett par frökapslar av krollilja. Snygga.

Men jag tänkte dra upp nya till våren. Någon som har erfarenhet och tips. Jag är medveten om att satsningen är långsiktig. 

-  Liljor tar tid på sig, sa han som inte sett till en enda blomma på sandliljorna som såddes för fyra år sedan, men inte ger sig.

*****

Test

Ger mig ut på en testpromenad. Vill se om den feber, som visat vikande tendens idag tänker hålla sig på mattan. Vi har åkt till vårt andra hem för en kort helg ute i stugan. Jag blev less på stan.

Jag hör sångsvan borta i deltat. Trastar i mängder patrullerar vår tomt efter insekter. Jag räknar till tre arter, minst; rödvinge, björktrast och koltrast. Kanske var det en och annan taltrast också. Den tilltagande skymningen gör det lite svårt att se.

Skymning redan, kanske du undrar. Jo. Betänk att Luleå ligger på en breddgrad i höjd med Aten, nästan. Och där är klockan redan kvart i sex.

Himlen är vacker. Det är tio grader varmt, ja nästan elva. 

Hoppas på 36 grader, högst, inombords. Skrällhostan får jag väl tolerera en dag till.

Högst!

 

***** 

Så enkelt

Med tanke på den rådande situationen, kanske vi ska dra oss till minnes hur borgarna ville lösa bostadssituationen, för ett drygt år sedan. Kanske både för flyktingar och andra. Visserligen med en logik som trotsar allt förstånd. Men vi kanske skulle prova. 

Såhär skrev jag för ett drygt år sedan:

Matematik

Den borgerliga regeringen är nu i panik och kommer med förslag på förslag, som ska locka väljare till valet 2014.

Idag har man lanserat följande genidrag:

Underlätta andrahandsuthyrning av bostadsrätter, så löser vi bostadsbristen.

Okej - Så enkelt.

Låt bostadsrättsinnehavare bestämma hyran själv och dra in pengar på sin bostad genom att i stor generositet låta någon fattig student få tak över huvudet. 

Märkligt så många bostadsrättsinnehavare det verkar finnas, som hux flux kan ta vägen någon annanstans och lämna sin lya. Förmodligen har de flesta två lägenheter att förfoga över. 

Och då undrar man - Varför bygga nytt?

Så kom igen nu, borgare och andra. Öppna era hjärtan. Och era dörrar. Så kanske vi åtminstone bidrar lite till att slippa låta folk tälta i vinter. Eller var det det ni hade tänkt för egen del. Ädelt!

*****

Nu är jag rätt less ...

.. på den här förkylningen, som lägger lock på tillvaron. Medger att den egentligen är en bagatell, men ändå.

Ligger, eller sitter bara och läser, surfar, lyssnar, fikar och känner mig oansvarig. Funderar gör jag väl också, förstås. Kanske mer än jag medger.

Till exempel på vad den här tavlan vore värd, om det hade stått Picasso i nederkanten.

Målad under hans gula period, och av konstkritiker ansedd som en liten bagatell av medioker klass.

Men den där "gula perioden" är förstås intressant och tankeväckande, enligt förståsigpåarna. Eftersom den är helt nyupptäckt.

Av mig.

Men ändå.

Nu ska jag inte föra någon bakom ljuset. Tavlan är faktisk en Renoir. Icke desto mindre värdefull, men jag tror ändå att marknadsvärdet är lite si och så. 

Kanske skulle jag rådfråga Bukowskis.

Fast egentligen var det min fikakopp, som står på ett underlägg.

*****

Sveriges undergång ...

.. eller grönt ljus för en vackrare framtid?

*****

Domedagar

Inte bara sverigedemokraterna predikar Sveriges död, som i dagens pressträff, där en ny kurs för SD utlovades. Något fel på kompassen hade de nog, för den riktning de pekade ut gick helt åt samma enfaldiga håll som tidigare. 

Däremot vittnar mer seriösa medmänniskor om att vi nu står för en brant, som kan innebära slutet, inte bara för Sverige, utan för hela jorden. Det finns ännu ett "fönster av hopp" men det håller på att stängas. Det handlar förstås om miljö och vår rovdrift på naturen. Läs och se videon.

Sistnämnda kan du ta på allvar. 
 
*****

Inte händer det mycket ... (Om man inte träffar Salvador, förstås.)

.. när man ligger hemma i feberyror. (Liiite överdrivet, kanske.)Utsikten från sängen är inte mycket att orda om, om jag säger så. Visst - När jag medicinerat med en alvedon eller två tassar jag emellanåt ut på vår inglasade balkong och tittar ut på folk som går på ICA, som pratar med tiggaren som sitter där utanför, eller de som bara passerar på promenad med hunden. Urspännande!

I och för sig står ju radion på. P1 förstås. Det är det som gäller för det mesta här i huset. Eller i alla fall i vår lägenhet. Tänk så kloka och allmänbildade vi blir, vi som valt den kanalen. Det är som ett helt universitet. Debatter, matlagning, mode, kultur, vetenskap. Det som saknas är musik. Men den når man ju lätt via P2, P4, eller i sällsynta fall en kommersiell kanal. Den enda lyssningsbara i sistnämnda kategori är Mix Megapol, som blandar nytt och gammalt. Tyvärr tillhör mellansnacket det mer imbecillt betonade, men där kan man stänga öronen.

Stänger jag ögonen, däremot, så somnar jag rätt snabbt. Och där händer det grejer. Jisses vad jag drömmer. Det är som en målning av Salvador Dali. Totalt surrealistiskt för det mesta. Kanske inte krokiga klockor, direkt. Men ett sammelsurium som ett ostädat 4-åringsrum med leksakshyllorna helt obrukade; allt ligger på golv, säng, i fönster ... 

Sedan vaknar jag med ett ryck och den spännande vardagen tar vid.

Feberdröm

*****

Läget ...

.. vid lunchtid.
Inget speciellt anmärkningsvärt, tänker du.

Men jag är rätt känslig på feberkänningsområdet. Min "normala" temperatur ligger nämligen snarare under, än över 36.

Jag är en kall människa.

*****

Tre av dagens inslag ...

.. i Rapport handlade om våld och förtryck, krig, mord och annat elände. Ett fall var svenskt.

Men den gemensamma nämnaren var att allt bottnade i religiositet och hänvisning till gamla irrläror.

Igår visades i DOX (SVT, såklart) ett skrämmande dokument om hur inskränkta gubbar (landets ledning) i Iran idkade massmord på de som inte följde islams fantasier till punkt och pricka, enligt dem.

När får vi verklig religionsfrihet?

*****

Grattis

Skåne och Norrbotten sopar mattan med landets övriga kommuner när det gäller skolkvalitet.

Etta är Vellinge, men sedan trycker både Piteå och Luleå på underifrån. Flera norrbottenskommuner ligger högt rankingen. Men tyvärr finns ett undantag. Haparanda ligger nästan sist och faller alltså utanför ramen.

Här kan du läsa hela resultatet för Norrbottens län.

Sedan får vi hoppas att vi får behålla våra välutbildade ungdomar.

Ja - några stycken kan vi dela med oss av.

*****

Har man inget annat för sig ...

På vår loftgång i stan.

.. kan man ju alltid sticka ett kvastskaft.

 





























*****

Fem år

Nu har det hänt. Fem år sedan sist. Drygt. Jag är hemma från jobbet på grund av förkylning. Feber, huvudvärk, röstlös och tröstlös. Man är väl karl!

Tillsvidare blir jag kvar i sängen, efter en natt med usel sömn, men också en bra frukost. Te med lokal honung borde väl göra susen.

Vi får väl se.

*****

Oktoberhöst - Bara en bild

Sångsvanarna samlas inför avfärd söderut. Men de är de fåglar som stannar längst. Tills isen ligger. Men de är också bland de första att komma tillbaka. Oftast redan i mars.

*****

Hes och ...

.. hostig morgon. Förmodligen den "förkylning" som många andra känner av här i Luletrakterna.

Önskar snart vara lika klar och redig som morgonen. Hett granskottste med honung, kanske hjälper.

 

***** 

Partiledardebatt

Inte mycket konkret där inte.

Men jag tror att debatten mer eller mindre "uteblev" för att man hamnat i ett speciellt läge, där ingen vill göra några utfästelser eller löften i väntan på eventuella förhandlingar om samarbete över blockgränserna.

De var bråkigt diplomatiska och ville inte gå händelserna i förväg.

*****

Snygg ...

.. och nymålad på trettonårsdagen.

 

***** 

Målarmästare ...

.. Niemi jobbar på. Det går framåt. Men dagens temperatur är på gränsen för det "tillåtna".

Tur att solen skiner.

 

***** 

Nä ...

.. Man kanske skulle upp'å'hoppa. Från soffan.

Solen verkar ju vara det. Ja, uppe alltså. Att den skulle hoppa begär jag inte. Helst skulle jag nog inte vilja det heller. Då kan vi nog gå och lägga oss igen. För gott!

Om tiden

Oroar jag mig i onödan, eller är det bara en naturlig följd av att man blir äldre och mera vis?

Men när jag ser den utveckling som pågår i världen. Ökat våld. Förstörelse av hela länder. Flyktingar. "Den värsta situationen sedan andra världskriget", sa statsministern.

Om det skriver Johan i bloggen Nordlig utpost

Även jag har funderat i samma tankebanor för några år sedan

*****

Inte på hela dagen ...

.. har frosten släppt på ställen där solen inte kommit åt. Vackert är det med de "sockrade" växterna.

Men inte har jag tid att gå omkring och titta på frusna växter. Nej, fram med stegen. Här ska målas. Måste passa på när vädret är vackert. Och det blir plötsligt väldigt mycket gjort. Dubbelt upp mot ursprungsplanerna. Det känns bra, eftersom vädret hotar att bli sämre imorgon.

En sak är inte kul. Att stå på en stege och måla på andra våningen och få sendrag i foten.

*****

Solig morgon ...

.. i stan. I poppeln på gården sitter sidensvansarna och gonar sig i minusgraderna.

Det är våra vinbärsbuskar som lockar. Trafiken mellan poppeln och buskarna på gården är intensiv.

*****

Hycklarnas afton

Så går vi då till sängs ännu en kväll. Men denna gång med en bitter smak i munnen.

I ett för landet extremt läge, med tanke på flyktingsituationen,  där samling och vett kräver enorma arbetsinsatser som överskuggar och ställer våra gemensamt framröstade planer åt sidan, för att istället jobba med akuta hjälpinsatser, väljer ett litet extremt högerparti på religiösa grunder att splittra och söndra. På extrema religiösa partiers vis.

Skam över KD!

*****

Strosar ...

.. ner till Norra hamn i det vackra höstvädret, efter att ha gjort det viktigaste av dagens sysslor.

Det är frosthalt på hamnens gångbrädor där solen inte kommit åt. Träffar Stefan som kommer från Hemmagastronomi med två helpåsar.
- Vad är det i dem den här veckan?
- Det blir pärlhöns ikväll, säger han. Jag brukar laga det någon gång per år. De är svåra att få tag i.
Vi går vidare åt varsitt håll efter att ha önskat trevlig helg.

Snart vänder jag hemåt genom stan, som myllrar av folk. Det är fredagsstämning. After work och fredagsmys väntar många. Och jag tänker på det när jag passerar en ung tiggare.

Vilket mys får hon ikväll?

*****

Tvärsäker

Har du läst, eller kommer du att läsa Svetlana Aleksijevitj?

 

***** 

Fullmatad

En kväll i spansk stil. Artisten Brolle har tillsammans med en kompanjon öppnat tapaskrog. Premiärbesök för mig där ikväll. Och alldeles för mycket mat. Pust! Bilden visar min portion.

Jag valde en färdig plocktallrik istället för att plocka själv. Inte visste jag att jag skulle få in en bräda i storlek "strykräda" full med diverse godsaker. Lägg därtill en crema catalana som dessert ... Ujuj.

Somnar gott ikväll.

Eller inte.

 

***** 

Följ den rafflande serien ...

.. från vårt renhållningsbolag. En spännande, uppfostrande och underhållande kampanj.

Del 1 av 5. Varsågod!

*****

Vem är han - den där Pink Floyd

Två timmar, drygt för Pink Floyd-entusiaster och andra. Mest män i mogen ålder. Jag kunde räkna in max fyra kvinnor i den relativt lilla publiken på Kulturens Hus ikväll, när vi fick ta del av Peter Bryngelssons musikberättelse om den kända gruppen. Pink Floyd var en av mina absoluta favoriter. Men jag visste inte allt om dem. Det inser jag nu, när kunskapsbanken fylldes på av den före detta musikern från bandet Ragnarök, som ensam på scenen åstadkom en berättelse fylld av både pikanta detaljer och maffig musik.

Rubriken syftar till Peters första jobb i en skivbutik, där han förgäves för en kunds räkning skulle leta rätt på en skiva. Han hittade den inte, utan var tvungen att fråga butiksinnehavaren. Hon var tydligen inte speciellt kunnig och hade sorterat in skivorna på efternamn. Alltså fanns Pink Floyd på F.

Och därav frågan - Vem är han ... ?

Nu känns det som att jag måste gå ner i förrådet och hämta upp vinylspelaren och skivorna. Måste lyssna på de där bra låtarna; Shine on you crazy diamond, Wish you were here, Emily Plays med flera. Nu, när man vet bakgrundshistorierna till hur låtarna och albumen kom till. 

Fin musikkväll. 

*****

Femårsrepris

Det 07 oktober 2010 inträffade en slutpunkt i våra liv.

Läs och håll med!


*****

Ledig onsdag

Radions P1 står på. Det pratas om dö. Hur skulle Sverige fungera om inte dö fanns? Dö?

Det man talar om är den kompromiss (får man väl kalla det) som skapades efter valet i fjol. Decemberöverenskommelsen. Men jag förstår inte varför somliga envisas med att kalla den "dö".  Det låter både fånigt och oseriöst, oavsett vad man tycker om överenskommelsen (öken!?).

Undrar om samma människor  säger ellkabb, af, rrk, bo (eller kanske bosse?). Är facket anslutet till lo?

För övrigt heter det jäMställd, gentemot och förekommer (inte försigkommer), men det var en helt annan sak i dagens ström.

Och jag erkänner öppenhjärtligt att jag är glad när jag dammsuger! Glad när jag tänker på att vi "bara" har 75 kvadratmeter plus 12 kvadratmeter dammsugningsbar balkong, att ta hand om. Inte de 180 kvadrat som verkar vara alla nyvuxna människors våta dröm, om man dömer av allmänt förekommande inredningsreportage.

Goförmidda!

Hoppas ni hittar minst ett annat fel i ovanstående text också.

*****

Det där med cyklister

Nu är de på tapeten igen, cyklisterna. Jag har tidigare ondgjort mig över deras framfart. Själv cyklar jag gärna. Men till skillnad från det som verkar allmänt rådande i kretsarna, så håller jag mig till trafikreglerna. 

Jag utgör därmed ett flagrant undantag. Det innebär att jag aldrig skulle komma på att cykla på trottoarer, mot körriktningen, på gågator (annat än på de gåendes villkor, dvs sakta och försiktigt.), eller i tron att jag är den absolut enda trafikanten överhuvudtaget. Därmed tydligen anseende att man kan cykla hur fort som helst utan att behöva ta hänsyn till exempelvis korsande trafik. Allt verkar vara huvudled för många stålhästsriddare.

När jag nu hör att elcykelentusiaster på sina håll vill att vi bygger om vår infrastruktur för deras skull, undrar jag hur det ska gå till.

Det man först borde satsa på är allmän trafikutbildning. För alla cyklister, oavsett "drivmedel".

Sedan kan vi diskutera infrastruktur.

*****

Nostalgi

Det har fått lite dålig klang, ordet nostalgi. Men visst är det kul att minnas gamla tider emellanåt.

Här i Luleå diskuteras för närvarande sammanslagning av skolor till större enheter. Till mångas förtvivlan verkar det som att små stadsdelsskolor (dit elever inte behöver skjutsas av mamma eller pappa) kan komma att försvinna.

En av mina skolor Lövskataskolan var "min" i klass 3,4 och 5. Sedan flyttade vi till Kiruna och där blev Centralskolan nästa anhalt.

Lövskataskolan är sedan länge nedlagd. Men nu ska den tydligen rivas, eller kanske är den redan borta, vilket gått mig förbi. Det blev jag blev påmind av ett mejl, som hamnade i min box idag.

Hej

 

Av nyfikenhet angående Lövskataskolans massaker fann jag din spalt!

Kortet från fröken Melanders skolavslutning kändes som en ljuv medicin, där mängden milligram av märket Nostalgi överskred föreskriven dos, dock med positiv verkan!

Jag gick ju också i denna klass, märkligt sammanträffande!

Snyggt jobbat, å njut av tillvaron.

 

Hälsningar 

Lasse Lindmark

Det Lasse hade snubblat över, var ett blogginlägg från 2010.

Kul! Men tyvärr måste jag säga att jag inte riktigt kan påminna mig om vem denne Lasse är.
Nu måste jag ner i förrådet och leta skolfoton.


*****

Förberedelser

Nya tider. Ja, det låter kanske allvarligare än det är. Inatt slog minusgraderna till för första gången för säsongen. Eller rättare sagt, inga grader alls. Noll. Men vattenkranarna visade att sommarvattnet delvis frusit under natten. Vi använder samfällighetens anläggning så mycket vi kan, innan vi startar vår egen. Radonanläggningen för vår egen djupborrade täkt är inte på plats ännu. Men vi kommer att använda det vattnet ändå med restriktioner, tills allt är ordnat. Vi kanske överdriver farhågorna lite, eftersom vi inte lever här permanent. Vi får många åsikter och många råd.

Sommarmöbler magasineras. Inte alla. Just nu sitter vi i härlig sol på övre balkongen. De fyra plusgraderna och den friska nordvinden till trots. Här känns den inte ett dugg.

Kajakerna har fått sin vintervila.

Nu går vi in i en annan tid.

*****

Mina öron ...

.. råkar  fånga ett minnesprogram om Tage Danielsson. Det ser tillbaka på hans finurligheter, ofta tillsammans med Hasse Alfredsson.

Sannolikheterna om Harrisburgolyckan är en pärla. Men det finns också många andra exempel, sär han klokt och humanistiskt svänger till de mest samhällskritiska inlägg till snällheter. På ytan, alltså. I botten är det djupt ironiskt och väldigt träffande.

Vi behöver en ny Tage.

Han fattas Sverige.

*****

Efter fullbordat ...

.. dagsverke bakom penseln går vi en liten promenad för att mjuka upp oss. Hur det än är står man i konstiga ställningar och spänner sig omedvetet på olika sätt när man målar. Rädd att drälla färg någonstans där den inte ska vara. Stickande sol när man står i motljus kräver konstiga vinklar på kropp och knopp ibland.

Men  vi tänker ta det i etapper. Och nu är hela undre delen på sydgaveln fixad. Nästan. Men det får räcka för idag.

Njuter istället av den fina solen över lingonris och ljung. Vi är nästan helt ensamma i området. Norska grannarna har vänt hemåt efter en långhelg här. Närmaste grannarna är bortresta till sitt andra hem och huset har i helgen ockuperats av deras vuxna barn med kompisar och glada hundar. Men även där har verksamheten avvecklats. De har återvänt till sina egna angelägenheter i stan.

Vi är helt ensamma i trakten nu. Jag är middagsbefriad och slänger mig ner i soffan för en slummer.
Zzzzzzzz.

(Fast jag snarkar inte.)

*****

På't igen

Hoppas bara att vädret håller sig i skinnet. Minusgraderna och snövädret som skulle dra bort från norra Norrland har överhuvudtaget inte synts till. 10 plusgrader och sol har vi, om än lite blåsigt. Men det kan vi ta.

Tur att man inte planerar efter väderprognoserna.

*****

Jag leder

*****

Dagen fortsätter ...

.. med besök i Råneå. Återvinningscentralen får ett bidrag innan vi återvänder för att sätta igång med målning. Vi är ju långt ifrån färdiga med fasaderna. Nu blev det sydfasadens inre del som fick sitt. Några timmars jobb.

Och inte blev det någon vila efter den välbehövliga duschen. I alla fall inte för mig, som hade kökspasset.

Improvisation. Kyckling på grönsaksblandning serverat med bulgurotto med ramslök. Urgott blev det.

Och kvällen går vidare.

*****

Igår skogsarbete

Idag vägjobb. Snön kommer kanske någon gång i vinter.  Den som plogar vägarna på området behöver ibland se var vägen finns. I detalj.

Märkkäppar ska sättas ut. Och vi tillhör ju så att säga personalen, så det är bara att ställa upp.

Fint blir det!

*****

Första varningen

Lätt frost.

*****

Den gamla ...

.. vanliga utsikten från bloggarfönstret. Tagen vid femtiden i eftermiddags, efter en kort regnskur.

Jag ledsnar aldrig.

*****

Tänk om

Säg mig när du första gången hörde talas om utbrändhet. Inte är det så väldigt länge sedan. 15 år? 20?

Existerade utbrändhet längre tillbaka i tiden. Jo - säkert gjorde det. Men antingen kallades det något annat, eller också var det inte lika vanligt.

Fenomenet, eller om du så vill, sjukdomen har i vilket fall kommit och spridit sig. Av vilken orsak vet jag inte, men det är inte utan att jag tycker att den verkar smittsam. Fast det handlar kanske mest om att vi blivit mer mottagliga. Fel! Vi har gjort oss mer mottagliga. Inte med vilja, förstås, men av (o)uttalade krav på oss. Från arbetsliv, men också från privatlivet.

Allt detta har skapat mer arbete. En helt ny yrkeskategori, faktiskt. Livsstilscoachen. När hörde du det ordet första gången. Det är heller inte så rysligt länge sedan, kan jag tro. Och nu bör de gå och gömma sig. Det tycker i varje fall en forskare i psykologi från Danmark. Svend Brinkmann hävdar att coacher och självhjälpsböcker till och med kan få oss att må ännu sämre.

 - Coacherna är en del av ett nytt prästerskap, som med närmast religiös besatthet predikar om utveckling och förverkligandet av självet. Coachen är en motpol till det stoiska lovprisandet av den sinnesro vi kan få av att stå stilla och stadigt - och se oss omkring.

Vidare.

 - Vi lagar mat, byter jobb och löser uppgifter fortare än någon gång tidigare i den mänskliga  utvecklingen. Samtidigt sover vi en halvtimme mindre per natt än för fyrtio år sedan, och upp till två timmar mindre än på 1800-talet.

Kanske handlar allt om det gamla kända tankesättet om bäddandet och liggandet. Vi har oss själva att skylla.

Läs hela artikeln ur gårdagens DN.

*****