Allt - Inget
Nedkast - Uppkast.
Med krydda och en del snygga bilder.
Från en, för många okänd del av Sverige.
Nu!
Mat och sån't
▼
torsdag, december 31, 2015
onsdag, december 30, 2015
Lugna gatan - med fart och fläkt
Den här dagen började ju inte bra. Inga dagstidningar i brevlådan, när jag stack ut näsan, för att hämta in dem till frukostbordet. Och vi som har gäst och allt.
- Ja, jag gjorde ju uppehåll i min prenumeration, eftersom jag visste att ni hade DN, sa hon besviket.
Naturligtvis ringer jag ju distributören och hamnar någonstans långt bort från Luleå. Dialekten var snarare lidingöisk. Trevlig, men fullständigt oemottaglig för annat än kalla fakta. Att försöka skoja bort det hela med ...
- Jamen får jag båda dagarnas imorgon, så får jag väl läsa dubbelt så mycket.
... föll inte i någon jord alls.
Hon lovade i vilket fall att lokaltidningen, NSD, skulle bäras ut senare idag.
- Det bör jag kunna göra, för jag ser inga avvikelser.
Vad hon såg för avvikelser angående DN, är fortfarande höljt i dunkel. Kanske är jag bannlyst, eftersom jag ofta klagar på centralmedia.
Sedan skickade vi vår gäst till massören. En julklapp som hon fick igår, lite i förtid, eftersom vi ska öppna alla andra klappar ikväll. Men tiden hade vi ju bokat åt henne, så det var bara att lätta på förlåten.
Hade själv förmånen att få samma klapp, som jag utnyttjade i måndags. Lyx att få ligga där och få rygg och axlar grundligt genomknådade under trevligt samtal om skidåkning. Massören hade lagt skidorna (utförsditon) på hyllan på grund av sin ålder (56 vårar), vilket fick mig att upprört meddela att det är alldeles för tidigt. Själv fyller jag 67 till sommaren och har minsann tänkt hålla på ett bra tag till. Vi pratade om alporter vi hade besökt och jag fick tillfälle att även tipsa honom om Levi, Ylläs, Äkäs och Rukka i Finland.
- Ja, Levi ligger ju inte långt från Pello, som jag kommer ifrån.
- Och du har aldrig varit där, frågade jag.
- Nä - jag skäms lite.
- Går att reparera, sa jag.
Nåväl. Det där var måndagen. Vår dag idag gick snart vidare med tur till Gammelstad och därifrån vidare till Kallax Gårdsbutik, där vi bjöds på gott fika i trevlig miljö, bland alla grejorna som säljs där. Jösses!
Väl hemma i stan igen blev det snabb promenad till Biergo, den samiska butiken uppe i backen från oss sett, där vi botaniserade lite, köpte renköttfärs och ett utmärkt tillbehör till morgondagens dessert. Även om vi är bortbjudna, så är det så i vårt gäng, att vi hjälper till med menyn. Alltså är det min uppgift att göra hemgjord glass med just det där tillbehöret, som kom som en extra gåva och passar bra ihop med grundingredienserna. Mer om det en annan dag.
Lång slummer framåt sena eftermiddagen.
Och nu står en gästkock i köket och slamrar.
Inte blev den så tokig ändå, denna årets näst sista dag.
Nä!
*****
- Ja, jag gjorde ju uppehåll i min prenumeration, eftersom jag visste att ni hade DN, sa hon besviket.
Naturligtvis ringer jag ju distributören och hamnar någonstans långt bort från Luleå. Dialekten var snarare lidingöisk. Trevlig, men fullständigt oemottaglig för annat än kalla fakta. Att försöka skoja bort det hela med ...
- Jamen får jag båda dagarnas imorgon, så får jag väl läsa dubbelt så mycket.
... föll inte i någon jord alls.
Hon lovade i vilket fall att lokaltidningen, NSD, skulle bäras ut senare idag.
- Det bör jag kunna göra, för jag ser inga avvikelser.
Vad hon såg för avvikelser angående DN, är fortfarande höljt i dunkel. Kanske är jag bannlyst, eftersom jag ofta klagar på centralmedia.
Sedan skickade vi vår gäst till massören. En julklapp som hon fick igår, lite i förtid, eftersom vi ska öppna alla andra klappar ikväll. Men tiden hade vi ju bokat åt henne, så det var bara att lätta på förlåten.
Hade själv förmånen att få samma klapp, som jag utnyttjade i måndags. Lyx att få ligga där och få rygg och axlar grundligt genomknådade under trevligt samtal om skidåkning. Massören hade lagt skidorna (utförsditon) på hyllan på grund av sin ålder (56 vårar), vilket fick mig att upprört meddela att det är alldeles för tidigt. Själv fyller jag 67 till sommaren och har minsann tänkt hålla på ett bra tag till. Vi pratade om alporter vi hade besökt och jag fick tillfälle att även tipsa honom om Levi, Ylläs, Äkäs och Rukka i Finland.
- Ja, Levi ligger ju inte långt från Pello, som jag kommer ifrån.
- Och du har aldrig varit där, frågade jag.
- Nä - jag skäms lite.
- Går att reparera, sa jag.
Nåväl. Det där var måndagen. Vår dag idag gick snart vidare med tur till Gammelstad och därifrån vidare till Kallax Gårdsbutik, där vi bjöds på gott fika i trevlig miljö, bland alla grejorna som säljs där. Jösses!
Väl hemma i stan igen blev det snabb promenad till Biergo, den samiska butiken uppe i backen från oss sett, där vi botaniserade lite, köpte renköttfärs och ett utmärkt tillbehör till morgondagens dessert. Även om vi är bortbjudna, så är det så i vårt gäng, att vi hjälper till med menyn. Alltså är det min uppgift att göra hemgjord glass med just det där tillbehöret, som kom som en extra gåva och passar bra ihop med grundingredienserna. Mer om det en annan dag.
Lång slummer framåt sena eftermiddagen.
Och nu står en gästkock i köket och slamrar.
Inte blev den så tokig ändå, denna årets näst sista dag.
Nä!
*****
tisdag, december 29, 2015
26 procent ...
Alla Sverigemokrater ... och så vi andra, som ledsnat på Kalle (Men inte Gina.)
måndag, december 28, 2015
Min kamp
Trots mitt idoga arbete med att försöka sprida kunskap om min landsända, känner jag inte att jag vunnit några större framgångar. Det finns ett hårdnackat motstånd i form av fördomar, främst från centralt (tycker dom) placerade mediaredaktioner av olika slag.
Det här tioårsminnet, är tyvärr fortfarande lika aktuellt.
*****
Det här tioårsminnet, är tyvärr fortfarande lika aktuellt.
*****
Blaj
Jag kan inte säga att jag blev särskilt imponerad av årets nyordslista, som släpptes officiellt idag. Den sämsta någonsin, skulle jag vilja säga. Tidigare listor har innehållit ord, som jag oftast kunnat relatera till i någon mån. Men knappast i år.
I och för sig har jag inte detaljstuderat. Men många av orden har jag aldrig någonsin hört, eller sett i skrift under året.
Exempelvis skuldkvotstak, talepunkt, obror, mansplaining, douche, kulturell appropriering. (Det förstnämnda ser ut som det är hämtat från polskan.)
Några är lite bättre. Rattsurfa, naturvin, nyhetsundvikare. Och att svischa har jag ägnat mig åt ett flertal gånger.
Kanske är jag konservativ vilket egentligen förvånar mig själv, med tanke på den självdistans jag har. (Hm!!!) Men jag håller nog med någon som nyligen sa att "språkvårdare tillåter numera det mesta". Vilken paradox! Men jag är böjd att hålla med.
*****
I och för sig har jag inte detaljstuderat. Men många av orden har jag aldrig någonsin hört, eller sett i skrift under året.
Exempelvis skuldkvotstak, talepunkt, obror, mansplaining, douche, kulturell appropriering. (Det förstnämnda ser ut som det är hämtat från polskan.)
Några är lite bättre. Rattsurfa, naturvin, nyhetsundvikare. Och att svischa har jag ägnat mig åt ett flertal gånger.
Kanske är jag konservativ vilket egentligen förvånar mig själv, med tanke på den självdistans jag har. (Hm!!!) Men jag håller nog med någon som nyligen sa att "språkvårdare tillåter numera det mesta". Vilken paradox! Men jag är böjd att hålla med.
*****
söndag, december 27, 2015
Redan 2005 ...
.. hade jag bestämt mig. Tyvärr har jag inte hunnit med att bli raketforskare på tio år.
Synd!
*****
Synd!
*****
På med täckbrallorna ...
.. och ut igen för andra gången idag. Snabbt ska det ske. En lång promenad på förmiddagen satt bra, förstås. Men när jag nu på eftermiddagen fick se himlen från balkongen blev det fart igen.
Igår fylldes bland annat Facebook med osedvanligt vackra och intensiva bilder av pärlemormoln över norra Sverige. Mycket vackra. Jag beklagade mig själv att jag inte hade varit uppmärksam nog för att fånga egna bilder av fenomenet.
Nu fick jag plötsligt syn på ett, säger ett, litet moln i väster, som skiftade lite i rött, grönt och blått. Det var därför det blev fart i brallorna och en rask promenad ner till Södra hamnen för att beskåda. Där var vi inte ensamma. Ingen folkmassa, men några fotograferande individer stod redan där och spanade.
Vackert var det, men inte så intensivt som gårdagens "pärlemormolnsexplosion".
*****
Igår fylldes bland annat Facebook med osedvanligt vackra och intensiva bilder av pärlemormoln över norra Sverige. Mycket vackra. Jag beklagade mig själv att jag inte hade varit uppmärksam nog för att fånga egna bilder av fenomenet.
Nu fick jag plötsligt syn på ett, säger ett, litet moln i väster, som skiftade lite i rött, grönt och blått. Det var därför det blev fart i brallorna och en rask promenad ner till Södra hamnen för att beskåda. Där var vi inte ensamma. Ingen folkmassa, men några fotograferande individer stod redan där och spanade.
Vackert var det, men inte så intensivt som gårdagens "pärlemormolnsexplosion".
*****
lördag, december 26, 2015
fredag, december 25, 2015
Juldagsmorgon
Visst blev det klappar. Fina. Hos oss gäller måtta och sans. Fyra klappar gäller. En på julaftonsmorgonen, och resten fördelat under kvällen.
God mat. Lugn och ro. Kanske lite för mycket av choklad och "skumma tomtar", det medges.
Nu har jag vaknat och väntar på att frukoststöket i köket ska resultera i ännu mer att stoppa i munnen. Samtidigt undrar jag hur jag ska kunna göra av med kalorierna. Julvädret är nämligen en katastrof. Det regnar. Har så gjort sedan igår kväll. Gatorna ser ut mer lämpade för skridskor, än något annat.
Men nu måste jag ändå dra mig upp ur sänghalmen. Min julklapp från jobbet surrar till på armleden; "Time to move", säger displayen.
God fortsättning!
Nääär juuuuldagsmorgon gliiiiimmar ...... |
*****
torsdag, december 24, 2015
Luleå - Julaftonspromenad
Det är faktiskt minusgrader (hela två stycken) och skön luft när vi går ut för att få en översikt av situationen i Luleå centrum.
Som brukligt, drar vi oss mot solen i Södra hamn. Träffar en bekant, som struntar i julen.
- Jag ska gå på Willys och handla.
- Jamen om du struntar i julen, kan du ju köpa lite påskgodis, sa jag.
Vi skrattar och säger hejdå.
Under tiden har en ung man stannat till vid kajkanten och sitter ner i snön tillsammans med sin fina Samojedspets. Han försöker ta en självis, med dåligt resultat. Vovven vill liksom inte vara med, eller titta in i kameran.
- Vill du ha hjälp, frågar jag.
- Ja tack gärna, säger han. Och jag vill ha med isbrytarna i bakgrunden.
- Ska bli, säger jag och tar ett par bilder knästående i snön.
Nu är hunden lite mer samarbetsvillig, när husse slipper koncentrera sig på motivet.
- Toppen, säger han när han ser resultatet. Det här blir bra.
Tyvärr dokumenterades inte situationen, vilket grämer mig lite.
Vidare längs stranden en bit innan vi viker av upp mot Stadsparken. Där är stämningen förväntansfull. Det är ju sista dagen i julkalenderspelet. Det dagliga, som pågår här varje jul, varje dag till små och stora barns förtjusning. Ja även vuxna. Vi stannar till och tittar en stund på inledningen innan vi går vidare hemåt genom rätt normalfyllda gator. Det verkar som att de flesta svimmat av av julstressen lagom till julaftonen. Det är rent lugnt utanför galleriorna.
Hem till kaffe, saffransbulla och Råneåpepparkaka, innan julaftonen går vidare.
I lugnets tecken.
*****
Som brukligt, drar vi oss mot solen i Södra hamn. Träffar en bekant, som struntar i julen.
- Jag ska gå på Willys och handla.
- Jamen om du struntar i julen, kan du ju köpa lite påskgodis, sa jag.
Vi skrattar och säger hejdå.
Under tiden har en ung man stannat till vid kajkanten och sitter ner i snön tillsammans med sin fina Samojedspets. Han försöker ta en självis, med dåligt resultat. Vovven vill liksom inte vara med, eller titta in i kameran.
- Vill du ha hjälp, frågar jag.
- Ja tack gärna, säger han. Och jag vill ha med isbrytarna i bakgrunden.
- Ska bli, säger jag och tar ett par bilder knästående i snön.
Nu är hunden lite mer samarbetsvillig, när husse slipper koncentrera sig på motivet.
- Toppen, säger han när han ser resultatet. Det här blir bra.
Tyvärr dokumenterades inte situationen, vilket grämer mig lite.
Vidare längs stranden en bit innan vi viker av upp mot Stadsparken. Där är stämningen förväntansfull. Det är ju sista dagen i julkalenderspelet. Det dagliga, som pågår här varje jul, varje dag till små och stora barns förtjusning. Ja även vuxna. Vi stannar till och tittar en stund på inledningen innan vi går vidare hemåt genom rätt normalfyllda gator. Det verkar som att de flesta svimmat av av julstressen lagom till julaftonen. Det är rent lugnt utanför galleriorna.
Hem till kaffe, saffransbulla och Råneåpepparkaka, innan julaftonen går vidare.
I lugnets tecken.
*****
onsdag, december 23, 2015
Julfika hos ...
.. syster och svåger, med dagba ...daghund. En snäll liten amstaff, som gärna vill ha närkontakt.
Om jag lägger huvudet såhär, så måste dom väl förstå att jag vill ha en kaka!?? |
*****
Stort GRATTIS, Götalänningar
Lyssnar till morgonens ekosändning. Där berättas att regionen Västra Götaland nu ska införa "personcentrerad" vård. Vården ska "samarbeta med patienten för ett snabbare tillfrisknande".
Vilket genidrag! Förlåt att jag raljerar, men jag måste nog säga att den vård jag erhållit genom mina 66 år i livet, har varit personcentrerad. Det var tydligen infört i Norrbottens läns landsting redan 1949.
Så grattis till er i syd. Ni börjar komma ikapp.
*****
tisdag, december 22, 2015
Tradition
Vi träffas alltid någon kväll före julafton. Samma gäng. Samma pub. Samma bord. Provar öl och äter en bit. Men framförallt goda och roliga samtal. Och lite planering för vintern. Julklappsutdelning förstås.
Halkar hem på isiga gator och träffar en älg på Köpmantorget.
Julen har börjat.
Bild överst: Foto pubpersonal, som lånat Mats mobil. Bilder nederst: Foto jag själv. |
*****
Ännu mera värme
Ibland blir jag sådär lite extra glad av något jag läser i lokaltidningen. Positiva nyheter är ju annars inte det som präglar utbudet i media denna höst och så kallade vinter.
I Pajala, som drabbats hårt av Northland Resources konkurs och pannkake-gruva, med stora konsekvenser för både människor och natur, finns det eldsjälar som jobbar med annat och förmodligen mer hållbar verksamhet.
Varsågod!
*****
I Pajala, som drabbats hårt av Northland Resources konkurs och pannkake-gruva, med stora konsekvenser för både människor och natur, finns det eldsjälar som jobbar med annat och förmodligen mer hållbar verksamhet.
Varsågod!
*****
Ett julkort anlände ...
.. från Schweiz, med en fin uggla på. Lena och Rolf är avsändare. Vi har inte träffats på minst 20 år, faktiskt. Henne har jag känt i ... ja, 60 år drygt. Syster till en skolkamrat till mig från småskolan (lågstadiet, för dig som inte var med, då). Skolkamraten som numera är kollega till mig, men på ett annat av våra kontor.
Till Lena: Tack för kort med hälsning. Jag erkänner att något inte kommer i retur, men du får en hälsning till dig och familjen här. God Jul och Gott Nytt År!
Sedan till ditt "problem". Om du har en Googleprofil bör du kunna kommentera utan problem. Men om du inte har det, så klickar du på den lilla vinkelhaken bredvid "Kommentera som"- rutan och väljer "Anonym", när du skrivit din kommentar.
Ser fram emot många kloka synpunkter!
*****
måndag, december 21, 2015
Och så vill jag bara ...
Årets kortaste ...
... dag är vacker i år. Imorgon vänder vi mot ljusare tider även om vi inte kommer att märka den enda minut längre, som solen stannar uppe då. Särskilt när den samtidigt hittar på, att gå upp en minut senare än idag. Dagen blir alltså inte längre. Bara senare, totalt sett.
Hänger du med?
Men sedan tar det fart mot ljusare dagar. Inte mig emot. Jag är heller inte särskilt brydd över mörkret. Det bekommer mig inte. Men jag medger att denna senhöst varit ovanligt dunkel, eftersom snön lyst och ännu lyser med sin frånvaro. I alla fall är det långt, långt ifrån det jag önskar och är van vid.
*****
Jag är lite tveksam ...
... till om jag ska berätta det här tipset. Å andra sidan skickade jag ut samma tips i fjol, utan att idag ha märkt någon somhelst skillnad.
Det var till och med så att jag själv hade glömt det. Råkade bara se det i en sådan där årssammanställning, som Facebook så tjänstvilligt bjuder på.
Det är himmelriket att handla julmat före klockan nio på förmiddagen, om man nu ska handla.
Då var det sagt.
*****
söndag, december 20, 2015
lördag, december 19, 2015
Schlölördagskväll
En av de vackraste dagarna på länge med flera torra minusgrader, blå himmel och vindstilla. Tvärtemot vad vårt meteorologiska institut förutspått. Mer eller mindre som vanligt, alltså. Att det var positivt för en gångs skull gjorde inte saken sämre.
En tur till stugan i skogen vid havet för att titta till inför julen. Men sedan tillbaka till stan.
Kväll med glögg, god mat och soffmys. Det är skönt emellanåt.
Trevlig lördagskväll!
En liten ...
.. karsk talltita satte sig på min axel, som för att ge mig en uppmuntrande klapp, där jag stod och försökte elda den hopfrusna karbinhaken som fröautomaten hänger i.
Det var tvunget att jag skulle få upp den, för att kunna fylla med nya goda frön.
Talltitan insåg väl det, och ville heja på.
Flera av hens kompisar tjatade redan från grenarna ovanför.
Det var tvunget att jag skulle få upp den, för att kunna fylla med nya goda frön.
Talltitan insåg väl det, och ville heja på.
Flera av hens kompisar tjatade redan från grenarna ovanför.
*****
fredag, december 18, 2015
Dagens i-landsproblem
Jag vet inte, men förr i tiden, då plastfolie hette "glad pack", var den lite svagt mönstrad i hexakomber över hela ytan.
Det är inte modern plastfolie.
Förr i tiden hade också sagda plastfolie en fin egenskap. Den häftade vid det kärl man svepte den om. Jätteenkelt.
Det gör inte modern plastfolie.
Den ligger istället lite håglöst över kärlet. Hur mycket du än försöker gulla och klappa om den. Nähäpp - Vill inte!
Jag har nu räknat ut hur de ondsinta plastfoliefabrikanterna tänker. De vill ju sälja en rulle till, rätt snart.
"Herregud - den där rullen har ju räckt ett år. Minst! Det går inte an.
Alltså tillverkar vi en kvalitet som inte fäster i kärlet. Nä - användaren får allt lov att linda in hela skålen och fästa folien i folie på undersidan. Då tar rullen slut betydligt fortare. Hehe ...!"
Så tänker de. Elakt!
Och jag säger som jag brukar; allt var inte bättre förr, men allt var heller inte sämre.
*****
Det är inte modern plastfolie.
Förr i tiden hade också sagda plastfolie en fin egenskap. Den häftade vid det kärl man svepte den om. Jätteenkelt.
Det gör inte modern plastfolie.
Som en håglös tonåring |
Jag har nu räknat ut hur de ondsinta plastfoliefabrikanterna tänker. De vill ju sälja en rulle till, rätt snart.
"Herregud - den där rullen har ju räckt ett år. Minst! Det går inte an.
Alltså tillverkar vi en kvalitet som inte fäster i kärlet. Nä - användaren får allt lov att linda in hela skålen och fästa folien i folie på undersidan. Då tar rullen slut betydligt fortare. Hehe ...!"
Så tänker de. Elakt!
Och jag säger som jag brukar; allt var inte bättre förr, men allt var heller inte sämre.
*****
?????
Dags att ta itu med dagen, efter en morgon med tidningarna lästa, nätet skummat, P1 genomlyssnat (inklusive Ring P1, högt och lågt).
Baka julbröd? Hm! Vad behöver jag. Handla, förstås. Kolla om det regnar. Jo - snudd på. Det ser ut som snö, men tempen har krupit upp över nollan. Titta till fritidshuset? Nja - Förmodligen svinhalt på vägarna. Hör att det är stopp på E4:an åt det hållet.
Städa? - Nä, jag väntar till närmare jul. Annars får man bara göra om det.
Och vad ska vi ha till middag ikväll? Röding kanske. Med mandelpotatisstomp och vitvinssås. Vore det nå't?
Det är stressigt att vara ledig.
*****
Baka julbröd? Hm! Vad behöver jag. Handla, förstås. Kolla om det regnar. Jo - snudd på. Det ser ut som snö, men tempen har krupit upp över nollan. Titta till fritidshuset? Nja - Förmodligen svinhalt på vägarna. Hör att det är stopp på E4:an åt det hållet.
Städa? - Nä, jag väntar till närmare jul. Annars får man bara göra om det.
Och vad ska vi ha till middag ikväll? Röding kanske. Med mandelpotatisstomp och vitvinssås. Vore det nå't?
Det är stressigt att vara ledig.
*****
torsdag, december 17, 2015
Balans
Bara för att visa att solen minsann inte skiner jämt här i Luleå (Vilket ju är lätt att förstå att du tror, med tanke på vår goda solstatistik.), vill jag visa hur det såg ut, när jag efter jobbet tog en lång extrasväng. Duggsnö med underkyltregnkänsla.
Men det är bara att försöka njuta så länge man kan och att ställa in sig på att vi kommer att förlora det vintervita i helgen. Det har utlovats plus 7 och regn på söndag. Vädermässigt ser det ut att bli en så kallad nyjul. Det vill säga en jul av Göteborgstyp.
Isch!!!
*****
Men det är bara att försöka njuta så länge man kan och att ställa in sig på att vi kommer att förlora det vintervita i helgen. Det har utlovats plus 7 och regn på söndag. Vädermässigt ser det ut att bli en så kallad nyjul. Det vill säga en jul av Göteborgstyp.
Isch!!!
*****
onsdag, december 16, 2015
Bastubalett
Såg du programmet på SVT1 igårkväll. Inför bastubaletten. Fem tornedalsmän ger sig i kast med något som du inte trodde att just tornedalsmän plägar göra.
Titta själv!
Vilket härligt program.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Kultur, Dans, Tornedalen, Norrbotten, Luppioberget, Luppio, Tjautjasjaure
Titta själv!
Vilket härligt program.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Kultur, Dans, Tornedalen, Norrbotten, Luppioberget, Luppio, Tjautjasjaure
tisdag, december 15, 2015
Ibland har jag svårt ...
.. att förstå. Väldigt svårt! Läser om den iranska familj som efter att ha bott i Sverige i fyra år, riskerar att utvisas ur landet.
Orsak: Mannen i familjen tjänade 180 kronor för lite i månaden under 5 månader!!!
Jag kan knappast tro att det är sant. Men tydligen så är det så. 180 kronor på en månad; det ligger under kollektivavtalet, vilket gör att man anses inte kunna leva på en sådan lön. Därför ska man diskvalificeras från ett liv i Sverige. För en hel familj.
Förnuft efterlyses.
*****
Orsak: Mannen i familjen tjänade 180 kronor för lite i månaden under 5 månader!!!
Jag kan knappast tro att det är sant. Men tydligen så är det så. 180 kronor på en månad; det ligger under kollektivavtalet, vilket gör att man anses inte kunna leva på en sådan lön. Därför ska man diskvalificeras från ett liv i Sverige. För en hel familj.
Förnuft efterlyses.
*****
Apropå
Detta med engelska i det svenska språket är inget nytt. Redan 2012 gjorde Jonas Hallberg något som skulle kunna liknas vid mord på tönterierna, där reklammakare och andra vill framstå som extra tjuuuuuusiga och glamorösa, genom att uttrycka sig på dålig engelska.
Lyssna gärna på hans inlägg. Från oftast utmärkta P1-programmet Spanarna.
Jag håller med till 754%.
Minst!
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Reklam, Språk, Anglicismer, Töntar
Lyssna gärna på hans inlägg. Från oftast utmärkta P1-programmet Spanarna.
Jag håller med till 754%.
Minst!
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Reklam, Språk, Anglicismer, Töntar
Full fart ...
.. på jobbet. Njae - Inte direkt. I alla fall inte bland kollegerna. På våra affärsreseavdelningar avtar alltid stressen när man kommer in i mitten av december. Inte helt, förstås. Men tidvis.
Våra hundvänner, som ibland får följa med till jobbet, älskar dock att inte ta det lugnt. Tvärtom. Till synes outtröttliga tumlar Vante och Gunvald omkring i rasande fart, där en kamera inte hänger med.
Skönt att jag hade det så ordnat att jag hann med dagens jobb utan att behöva lämna något. För en gångs skull. Dessutom hade jag lunchträff. Vi har en ansiktsboksgrupp (FB), som består av gamla (Jo, de börjar bli det.) kolleger från ett tidigare jobb. De jobbar nu inom vården, eller på Skattemyndigheten och andra verksamheter. Träffas gör vi sporadiskt, men minst en gång per kvartal. För att summera våra liv, hittills. För att höra skvaller om andra i gruppen, som inte var med. Nej - inget elakt.
Jag gick hem när vi sagt god jul och kramats, bytte om till ledigare klädsel, inklusive långkalsonger (Vi har ju fått vinter.) och gav mig ut på en fotvandring, för att få luft och motion. Och jag ska inte förneka .... För att uppfylla kravet från företagets julklapp till var och en i personalen.
Man vet ju aldrig. Chefen kanske är uppkopplad.
*****
Våra hundvänner, som ibland får följa med till jobbet, älskar dock att inte ta det lugnt. Tvärtom. Till synes outtröttliga tumlar Vante och Gunvald omkring i rasande fart, där en kamera inte hänger med.
Skönt att jag hade det så ordnat att jag hann med dagens jobb utan att behöva lämna något. För en gångs skull. Dessutom hade jag lunchträff. Vi har en ansiktsboksgrupp (FB), som består av gamla (Jo, de börjar bli det.) kolleger från ett tidigare jobb. De jobbar nu inom vården, eller på Skattemyndigheten och andra verksamheter. Träffas gör vi sporadiskt, men minst en gång per kvartal. För att summera våra liv, hittills. För att höra skvaller om andra i gruppen, som inte var med. Nej - inget elakt.
Jag gick hem när vi sagt god jul och kramats, bytte om till ledigare klädsel, inklusive långkalsonger (Vi har ju fått vinter.) och gav mig ut på en fotvandring, för att få luft och motion. Och jag ska inte förneka .... För att uppfylla kravet från företagets julklapp till var och en i personalen.
Man vet ju aldrig. Chefen kanske är uppkopplad.
*****
måndag, december 14, 2015
Alltid aktuellt - Tioårsrepris
Här har vi kanske inte tänkt färdigt, trots att det gått tio år sedan inlägget publicerades. Tyvärr finns inga kommentarer kvar. Det hade varit intressant att jämföra vad folk tyckte då, och vad folk tycker nu.
Kommentera gärna.
*****
Kommentera gärna.
*****
No, det är väl bara ...
.. att give up. Stopa kampen mot anglificationen, som griper around sig all over the place.
Häromdayen trillade en pamphlet out från njospäjpret, som var reclaim för ett sportwarehouse här in stan. Jag wondrade to vem they vänder sig, när covret sees out som på bilden till right. Jag lade out den på social media för att resiiva någon reaction. Den outwas, praktiskt taken. No wan säd änyting.
Änyväj ... todag har jag varit to min healthcentral för att få my free influensasprout (one is ju over sextifive!!!). Efter about en quart blev jag incalled.
- Jag feel again dig, sa sköterskan. (Men hon hade glömt de engelska orden. Märkligt, hon var ju young.)
- Yes so, sa jag, lite surpriserad. For jag felt inte again her.
- Jo, du feel min mother, said she.
- Yes have, sa I. Och who is hon?
Hon sa nejmet on sin mamma.
- Oh, sa jag, are du Stajna?
Jag har not seet henne on twenty jirs or så.
- Jo. I är stor now, sa she.
Napkin från Clas Ohlson |
I gick hemwards i den kalla vintern. 16-17 grades under zero, men skönt.
There home bjöds jag på coffee and Robberypepperkejk.
- Skicka me a servett, thanks.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Reklam, Språk, Anglicismer, Töntar
söndag, december 13, 2015
Bojan
Nu åkte jag dit. Helt oförskyllt. Bojan hette min moster, salig i åminnelse var hon nu finns. Hon har ingen som helst skuld till detta.
Det hände på julfesten i går kväll. Vi samlades redan under sena eftermiddagen och möttes av tomtemor och tomtefar, som serverade bubbel, ho-ho:ade och gav oss alla kramar. När alla var på plats (vi var över 40 personer) överraskades vi av att alla skulle få julklappar. Tomtemor meddelade då att det inte blir några rim i år. Det brukar det annars bli på julklapparna. Personliga rim, som alltid tar upp någon pinsamhet, eller rolig händelse som man varit med om under året. Nu hade det inte hunnits med, på grund av att vi 1: blivit så många, 2: det händer så mycket av stor betydelse i företaget. Bra grejer, förstås, men tidskrävande. Rimsmedjan tillfälligt stängd alltså.
Istället blev julklappsutdelningen en automatisk presentation, eftersom vi blivit med många nya kolleger under året. Alla hade inte träffats, eftersom vi sitter på olika håll i stan, och dessutom egentligen är olika företag, men under samma ägare. Kul var det, även om jag själv i någon period har jobbat med så gott som samtliga. Vi tillhör ju samma bransch.
Julklappen, då!?? Jo, den sitter nu runt handleden. Som en boja. Vi har ju alltid månat om personalens väl och ve på olika sätt. I år blev det alltså en övervakare, som ska se till att vi sköter vår hälsa. Ett så kallat aktivitetsarmband, som talar om för en när man suttit för länge, vad man bör göra för att må bra, hur man sover och en massa annat. Företagsledningen misstänktes genast för att idka övervakning .... Nä, den farhågan var obefogad. Alla var nöjda.
Festligheterna fortsatte på annat håll, med middag, årets uppvaktningar, dans, flams och karaoke till långt i på natten.
Det var när jag promenerade hem som jag plötsligt insåg vad vi får för julklapp nästa år! Aktivitetsarmbandet var ju "årets julklapp" i fjol, om jag inte minns fel. Vi fick den alltså året efter.
Nästa år får vi en robotdammsugare.
*****
Det hände på julfesten i går kväll. Vi samlades redan under sena eftermiddagen och möttes av tomtemor och tomtefar, som serverade bubbel, ho-ho:ade och gav oss alla kramar. När alla var på plats (vi var över 40 personer) överraskades vi av att alla skulle få julklappar. Tomtemor meddelade då att det inte blir några rim i år. Det brukar det annars bli på julklapparna. Personliga rim, som alltid tar upp någon pinsamhet, eller rolig händelse som man varit med om under året. Nu hade det inte hunnits med, på grund av att vi 1: blivit så många, 2: det händer så mycket av stor betydelse i företaget. Bra grejer, förstås, men tidskrävande. Rimsmedjan tillfälligt stängd alltså.
Istället blev julklappsutdelningen en automatisk presentation, eftersom vi blivit med många nya kolleger under året. Alla hade inte träffats, eftersom vi sitter på olika håll i stan, och dessutom egentligen är olika företag, men under samma ägare. Kul var det, även om jag själv i någon period har jobbat med så gott som samtliga. Vi tillhör ju samma bransch.
Julklappen, då!?? Jo, den sitter nu runt handleden. Som en boja. Vi har ju alltid månat om personalens väl och ve på olika sätt. I år blev det alltså en övervakare, som ska se till att vi sköter vår hälsa. Ett så kallat aktivitetsarmband, som talar om för en när man suttit för länge, vad man bör göra för att må bra, hur man sover och en massa annat. Företagsledningen misstänktes genast för att idka övervakning .... Nä, den farhågan var obefogad. Alla var nöjda.
Där satt den, sa chefen. |
Det var när jag promenerade hem som jag plötsligt insåg vad vi får för julklapp nästa år! Aktivitetsarmbandet var ju "årets julklapp" i fjol, om jag inte minns fel. Vi fick den alltså året efter.
Nästa år får vi en robotdammsugare.
*****
lördag, december 12, 2015
Nä - det är väl bäst ...
.. att man börjar styrsla till sig.
Det är ju julfest ikväll. Start klockan 17 på specificerat ställe. Men se'n ... Då kan det bli vadsomhelst. Hemligt, hemligt, hemligt. In i det sista.
En del spekulationer har dock förekommit. I och för sig rätt rimliga. Åtminstone en av dem. Men vi får som sagt se hur det blir. Kul blir det i vilket fall. Vi blir 47 personer. Här träffar vi kollegerna från hela länet, plus några av våra nya kompisar på den resebyrå som våra ägare köpt in under året. De tillhör inte vårt företag, men får vara med ändå. Det är väl snällt!
Gör som jag.
Ha en trevlig lördagskväll!
*****
Det är ju julfest ikväll. Start klockan 17 på specificerat ställe. Men se'n ... Då kan det bli vadsomhelst. Hemligt, hemligt, hemligt. In i det sista.
En del spekulationer har dock förekommit. I och för sig rätt rimliga. Åtminstone en av dem. Men vi får som sagt se hur det blir. Kul blir det i vilket fall. Vi blir 47 personer. Här träffar vi kollegerna från hela länet, plus några av våra nya kompisar på den resebyrå som våra ägare köpt in under året. De tillhör inte vårt företag, men får vara med ändå. Det är väl snällt!
Gör som jag.
Ha en trevlig lördagskväll!
*****
fredag, december 11, 2015
torsdag, december 10, 2015
Reta inte barnen
Nu börjar den första curlinggenerationens barn att mopsa sig. De verkar också nå framgång. Nåde de som sätter sig upp mot deras åsikter.
Tidigare har vi fått rapporter från olika håll i samma stil. Det är barnen som bestämmer vad som ska köpas till hemmet, när det gäller TV-apparater och liknande. Det är barnen som bestämmer menyn hemma.
Ajabaja - Följ deras instruktioner!
Det är de som kommer att sköta om oss på hemmet på ålderns höst.
Och då vill vi inte ha hämndlysten personal.
*****
Läs mycket mer här!
Läs även andra bloggares åsikter om Barn, Curlingföräldrar, Gränser, Ilska
Tidigare har vi fått rapporter från olika håll i samma stil. Det är barnen som bestämmer vad som ska köpas till hemmet, när det gäller TV-apparater och liknande. Det är barnen som bestämmer menyn hemma.
Ajabaja - Följ deras instruktioner!
Det är de som kommer att sköta om oss på hemmet på ålderns höst.
Och då vill vi inte ha hämndlysten personal.
Dagens Nyheter och NSD idag. |
*****
Läs mycket mer här!
Läs även andra bloggares åsikter om Barn, Curlingföräldrar, Gränser, Ilska
Som alla andra
onsdag, december 09, 2015
tisdag, december 08, 2015
Heldag
Vet inte om det är ålder, eller nya vanor. Men att jobba heldag tycker jag nuförtiden är jobbigt. Men egentligen kanske jag missbedömer, för dagens arbete bestod i ett möte. Från klockan åtta till klockan 16. Och det är det där med stillasittandet, kombinerat med koncentrationen.
Vi hade avdelningschefsmöte. Mycket information, mycket diskussion. Dessutom blev jag förstås utvald att föra protokoll. Det är något som ofta faller på min lott, av någon anledning.
Här handlar det om nya arbetsmetoder, detaljer i datasystem, leverantörsavtal, erfarenhetsutbyten, produktnyheter, ska vi ha PPS eller GGSUR, FCM eller WTI? Ja, det är mycket som ska ventileras, stötas och blötas, remitteras, undersökas och kollas.
Skönt dock att vi möts externt, och får frukt, fika, lunch och trevlig miljö under dagen.
En sväng till kontoret efter mötet. Där tar jag itu med e-posten. Rensar sådant som jag inte har med att göra. Skräppost, alltså. Svarar på påminnelse från hälsovårdsinrättningar som lämnat offert på sina tjänster och där vi inte kommit till beslut ännu. Sållar sådant som ska ut på vår internblogg. Hur ta hand om ensamkommande flyktingbarn, eller de nya produktkoderna för Europcar och redigering av reserapporter. Lägger ut informationen om att Öresundståg inte går att köpa i förväg efter den 20 december, från danska destinationer mot Sverige. Höjda avgifter på SAS för ombokning och namnändring av biljetter. Ja - ibland är vi som en diversehandel.
Kommer hem halv sex och är slut.
*****
Vi hade avdelningschefsmöte. Mycket information, mycket diskussion. Dessutom blev jag förstås utvald att föra protokoll. Det är något som ofta faller på min lott, av någon anledning.
Här handlar det om nya arbetsmetoder, detaljer i datasystem, leverantörsavtal, erfarenhetsutbyten, produktnyheter, ska vi ha PPS eller GGSUR, FCM eller WTI? Ja, det är mycket som ska ventileras, stötas och blötas, remitteras, undersökas och kollas.
Skönt dock att vi möts externt, och får frukt, fika, lunch och trevlig miljö under dagen.
En sväng till kontoret efter mötet. Där tar jag itu med e-posten. Rensar sådant som jag inte har med att göra. Skräppost, alltså. Svarar på påminnelse från hälsovårdsinrättningar som lämnat offert på sina tjänster och där vi inte kommit till beslut ännu. Sållar sådant som ska ut på vår internblogg. Hur ta hand om ensamkommande flyktingbarn, eller de nya produktkoderna för Europcar och redigering av reserapporter. Lägger ut informationen om att Öresundståg inte går att köpa i förväg efter den 20 december, från danska destinationer mot Sverige. Höjda avgifter på SAS för ombokning och namnändring av biljetter. Ja - ibland är vi som en diversehandel.
Kommer hem halv sex och är slut.
*****
måndag, december 07, 2015
Hur ska vi nu göra
Vill någon bli polis? Dåligt betalt. Svårt och ofta farligt jobb. Men mycket betydelsefullt.
Vill någon bli sjuksköterska? Dåligt betalt. Svårt och ibland farligt jobb. Men mycket betydelsefullt.
Vill någon bli lärare? Dåligt betalt. Svårt och ibland (senast i Trollhättan) farligt jobb. Men mycket betydelsefullt.
Jag skulle kunna fylla på den där listan, men stoppar där.
Vi har inga pengar, sägs det.
Nä - de går istället till konsumtion. Av mestadels skräp och onödiga varor.
140 miljarder kronor, som den förra regeringen förskingrade. De hade behövts nu.
*****
Vill någon bli sjuksköterska? Dåligt betalt. Svårt och ibland farligt jobb. Men mycket betydelsefullt.
Vill någon bli lärare? Dåligt betalt. Svårt och ibland (senast i Trollhättan) farligt jobb. Men mycket betydelsefullt.
Jag skulle kunna fylla på den där listan, men stoppar där.
Vi har inga pengar, sägs det.
Nä - de går istället till konsumtion. Av mestadels skräp och onödiga varor.
140 miljarder kronor, som den förra regeringen förskingrade. De hade behövts nu.
*****
Alltid lika spännande
- Vänta, så ska jag öppna porten, sa jag, när jag träffade på en kille från PostNord förbryllad vid vår entré. Han hade just börjat fumla efter sin telefon; antagligen för att få instruktioner om hur han skulle komma in i vårt hus.
- Tack, sa han, när jag höll upp dörren för honom.
Han började gå före mig uppför trapporna med ett stort platt paket under armen.
- Aha, sa jag. Det där paketet är nog till mig. Står det Bert Bodin på det?
Han stannade och vände på det.
- Jo, det gör det.
- Jag förstod det, sa jag. Då behöver du inte gå upp med det. Jag kan ta det här. Ska jag kvittera?
- Nog för att jag tror dig, men då måste jag få se legitimation, eftersom jag inte levererar i brevlådan.
Jag visade körkort och fick kvittera i en så'n där lite fånig apparat där man skriver med en plastpinne på skärmen. Det blir därefter: oläsligt. Men det duger.
- Tack, sa jag och tog emot paketet.
Kalender 2016 levererad. Sprättar upp och kollar. Finfint. Stort format. Snygga bilder, förstås. Det är ju jag som tagit dem.
*****
- Tack, sa han, när jag höll upp dörren för honom.
Han började gå före mig uppför trapporna med ett stort platt paket under armen.
- Aha, sa jag. Det där paketet är nog till mig. Står det Bert Bodin på det?
Han stannade och vände på det.
- Jo, det gör det.
- Jag förstod det, sa jag. Då behöver du inte gå upp med det. Jag kan ta det här. Ska jag kvittera?
- Nog för att jag tror dig, men då måste jag få se legitimation, eftersom jag inte levererar i brevlådan.
Jag visade körkort och fick kvittera i en så'n där lite fånig apparat där man skriver med en plastpinne på skärmen. Det blir därefter: oläsligt. Men det duger.
- Tack, sa jag och tog emot paketet.
Kalender 2016 levererad. Sprättar upp och kollar. Finfint. Stort format. Snygga bilder, förstås. Det är ju jag som tagit dem.
Nä'nä ... Inga tjuvgluttar. |
*****
Det svänger på slottet
Jag var tio år den gången. Skulle få följa mamma och pappa på bio. Den gick på biografen Spegeln.
Idag såg jag den igen. Bara för att se om jag kom ihåg vad den handlar om. SVT1 kl 14.35. Det svänger på slottet. Svensk femtiotalskomedi. 1959. Banal. Visst kommer jag ihåg en del.
Men vilket stjärngäng som passerade i rollbesättningen. Alice Babs, Sven Lindberg, Holger Löwenadler, Inga Gill, Sif Ruud, Yvonne Lombard, Torsten Liliecrona, Hjördis Pettersson, Karl-Arne Holmsten, Simon Brehm, Lasse Lönndahl, Lena Granhagen, med flera, med flera. Många i småroller.
Förvirrad handling. En del musik. Mycket femtiotal.
Och rätt töntigt.
*****
Idag såg jag den igen. Bara för att se om jag kom ihåg vad den handlar om. SVT1 kl 14.35. Det svänger på slottet. Svensk femtiotalskomedi. 1959. Banal. Visst kommer jag ihåg en del.
Men vilket stjärngäng som passerade i rollbesättningen. Alice Babs, Sven Lindberg, Holger Löwenadler, Inga Gill, Sif Ruud, Yvonne Lombard, Torsten Liliecrona, Hjördis Pettersson, Karl-Arne Holmsten, Simon Brehm, Lasse Lönndahl, Lena Granhagen, med flera, med flera. Många i småroller.
Förvirrad handling. En del musik. Mycket femtiotal.
Och rätt töntigt.
*****
Hur det än är ...
.. så blir det nästan alltid en sväng till Södra hamnen för att beskåda soluppnedgången. (Såhär års är man inte riktigt säker på vad solen håller på med. )
*****
söndag, december 06, 2015
Långfärdsskridskor ...
.. har ibland svischat förbi i mitt sinne. Det ser ju rätt skönt ut att på släta och blanka isar susa fram i god fart mellan öarna i vår fina skärgård. Förförande bildreportage i allt ifrån dagspress till Utemagasinet har hjälpt till.
Men sedan är det ju det där med att jag har en väldig respekt för isar. Här är det ju till och med vanligt med bilvägar på havet. Åtminstone normala vintrar. Om nu sådana tänker infalla i fortsättningen. Här på Rånlandet har vi långgrunda vikar för det mesta. Därför har jag många gånger uppskattat både promenader och längdskidåkning längs stränderna, som 50 meter ut från stranden erbjuder knädjupt vatten, om det av någon anledning skulle bära igenom.
Men som sagt ... Jag har väldig respekt, och långfärdsskridskorna har fått stanna på sportaffären.
Men som sagt ... Jag har väldig respekt, och långfärdsskridskorna har fått stanna på sportaffären.
I förrgår låg isen i stort sett över hela fjärden. Sälar hade krupit upp på kanten av råkarna för att vila efter sik- och abborrmiddagarna.
Natten som följde var kall, ovanligt kall. Nedåt tio minusgrader, vilket fick hela den stora fjärden att frysa ihop. Sälarna hade flytt eller åtminstone flyttat.
Och i den vackaste dagen får jag av en slump syn på inte mindre än tre glatt skrinnande personer långt ute. Mitt på fjärden där man ska ha väldigt långt till knäna om man vill klara sig utan ett dopp. I god fart kom de utifrån havet, på väg in mot Kängsön och Råneå. Visst såg det alldeles förföriskt ut. Precis som i reportagen.
Idag, ett dygn senare är det bara öppet vatten. Nu ser fjärden ut såhär:
Kajak, kanske. Men inte skridskor. |
*****
lördag, december 05, 2015
Tillhör världen
Samernas rättigheter till markområden är ständigt föremål för diskussioner av olika slag. För det mesta håller jag med dem. Bland annat tycker jag att alla svenskar ska uppskatta och uppmuntra rennäringen. Ekologisk djurhållning i hundratals, ja kanske tusentals år.
De har också rätt till jakt i nationalparker. Det utnyttjas också av dem. Med ett undantag.
Sareks och Stora sjöfallets nationalparker har varit fredade för jakt sedan 1909. Det har betytt att vi där har en världsunik älgstam. De mest storvuxna älgarna i världen återfinns här. Samerna har egentligen rätt att jaga dem, men har "avhållit sig från att nyttja den".
Naturvårsverket vill nu förhandla om att skydda just den älgstammen och skapa ett avtal med samerna om att just den detaljen ska faställas i avtal. Samerna motsätter sig just detta och menar att de kan fortsätta att avhålla sig.
Området är sedan 1996 utsett till världsarv. Staten vill förstås försäkra sig om att den aktuella älgstammen ska bevaras, eftersom Unesco anser att den utgör "ett värde för hela världen att vårda och beskydda".
Jag hoppas att samerna också vill tillhöra "hela världen".
*****
Läs mer här.
Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Sarek, Älg, Natur, Samer
De har också rätt till jakt i nationalparker. Det utnyttjas också av dem. Med ett undantag.
Sareks och Stora sjöfallets nationalparker har varit fredade för jakt sedan 1909. Det har betytt att vi där har en världsunik älgstam. De mest storvuxna älgarna i världen återfinns här. Samerna har egentligen rätt att jaga dem, men har "avhållit sig från att nyttja den".
Naturvårsverket vill nu förhandla om att skydda just den älgstammen och skapa ett avtal med samerna om att just den detaljen ska faställas i avtal. Samerna motsätter sig just detta och menar att de kan fortsätta att avhålla sig.
Området är sedan 1996 utsett till världsarv. Staten vill förstås försäkra sig om att den aktuella älgstammen ska bevaras, eftersom Unesco anser att den utgör "ett värde för hela världen att vårda och beskydda".
Jag hoppas att samerna också vill tillhöra "hela världen".
*****
Läs mer här.
Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Sarek, Älg, Natur, Samer
fredag, december 04, 2015
De ångrade sig
Senare på eftermiddagen kröp sälarna upp på iskanten för att vila.
Efter middagen, kanske.
Bilden tagen genom tubkikare på ca 1 km avstånd. Därav kvaliteten. |
*****