Heja vintern

Världen försvunnen

Inte var det såhär vi hade väntat oss påskafton. Sol utlovad. Men världen bortom tallarna på väg mot stranden hade upplösts och ångat bort. Helt. Här hade vi bespetsat oss på en trevlig skidtur ut till vår favoritklippa i yttersta havsbandet. Med en termos och goda mackor. Vi skrinlade den planen.

Någon timme senare hade scenen helt förändrats. Inte ett moln syntes. Men då hade SMHI lagt ut varning för kuling. Hm! Det lät ju heller inte så kul. Men nu tog vi chansen ändå. Dessutom hade nya moln utlovats "efterhand". 

Det fick bli en kortare tur, tänkte vi och struntade i matsäck. Vi fikar när vi kommer hem igen. Så fick det bli.

Havet låg vitt och vackert. Helt vindstilla och en obarmhärtig sol krävde mörka, mörka solglasögon. Ett tunt men rätt kompakt snötäcke gjorde färden njutbar. Dessutom hade vi vallat rätt. Mötte en äldre herre med vacker stor spetshund i lina.

 - Det där är fusk, sa jag.

Han skrattade.

 - Nej hon drar inte, egentligen. Men nu vill hon hälsa. 

Och så hade vi en glad och yster hund kring benen, som ville hälsa ordentligt. Så fin, så fin.

Vi pratade vidare en stund. Han hade startat när det var dimma och fått sol på hemvägen mot Kängsön. Vi skildes åt och drog vidare åt varsitt håll.

 

Och tro det eller ej. Snart var vi ute vid favoritklippan i alla fall. Vi slog oss ner. Klippan var faktiskt lite varm; nåja, den var i alla fall ljummen av den starka solen. Där blev vi sittande en stund och båda två tänkte på det där fikat som vi naturligtvis skulle ha haft med oss. Inte ens en frukt, eller lite choklad hade vi med oss.

 

 

 När vi så småningom bröt upp och började ge oss hemåt, hade en kall vind börjat dra utifrån havet. Inte stark, men vi förstod att detta kanske var barnet till den kuling som prognoserna hade förutspått. Men nu hade vi medvind och kände inte av den så mycket.

Väl hemma vid stugan igen stod gott fika på bordet rätt snabbt. Och eftersom vi inte är av typen ångestridna på grund av den sommartid som väntar imorgon, tog vi oss modet att ställa ut trädgårdsmöblerna redan idag. Hur törs vi!? Det är kanske hädelse.

Här var det lä och skönt och D-vitaminerna flödade.

Heja vintern!

Foto: Benke

Sedan drog dimman in igen. Men då kröp vi in i bastun.

*****