Långfredag. Den där dagen när man inte fick göra någonting. Egentligen. Vill inte minnas att det var särskilt strängt med att hålla på den regeln när jag var barn. Men nog kändes den lite annorlunda.
Idag har jag levt upp till den där gamla regeln. Noll och intet har hänt. En lugn förmiddag, långa rundan. Det var väl allt. Ja, jag bakade en sockerkaka också. Min specialare, som alltid blir så god, och aldrig blir sig lik från gång till gång.
Middagsfixandet låg på min lott idag. Improviserade. Stekt lax. Ugnsbakad fänkål gratinerad med lime och Västerbottenost, torrköttsnurror och dragonpotatis. Det blev väldigt gott.
Fåglarna fick förstås sitt redan igår, då jag fyllde automaterna. Trots att det är två veckor sedan sist var de inte tomma. Det är bekymmersamt lite fåglar. Jag blir lite betänksam. Vad är det som hänt. Jag lovar - Inte fler än 10-12 individer sammanlagt har visat sig under dagen. Märkligt och skrämmande. Tråkigt också, förstås. Det har varit likadant hela vintern. Här som vi normalt haft ett fullständigt svirrande av fågelmassor som ätit oss ur huset, mer eller mindre. Tjugokilossäckarna med solrosfrön har gått åt i rasande takt. I år tror jag att det är tredje säcken sedan långt före jul, som jag är inne på.
Nu stundar resten av helgen.
Noll fåglar |
Humusfärgat smältvatten över isen i ett dike. Ett ägg .... eller är det en nolla? |
*****
Ibland är det skönt att göra nästan ingenting. Jag spenderade långfredagen läsandes böcker och tog det allmänt lugnt. Hoppade över kvällspromenaden. Inga våfflor blev det heller!
SvaraRaderaInga våfflor!!!?
RaderaJamen, då har du ju den njutningen kvar att se fram emot.