Den här storstilade bilden borde du göra något mer av, skicka på utställning eller något dyligt - magnefik!
Himlens stolta moln och oändligt varierade formationer, så mycket mer än vanvördigt, vardagligt uttryckt "molngubbar" har verkligen en suggestiv men konkret förmåga att förmedla en djup känsla av komprimerad lycka. Det upplever jag så tydligt vid mina besök i Norrbotten när de till synes så marknära läckert kuddsmå vitviolettrosa molnen så försonande varsamt och stillsamt om aftonen seglar vidare in i natt och evighet. Dessa höjdare av livsmod och livskänsla har alltid så mycket tilltalat, fascinerat mitt sinne. Och/men finns det någon på denna jord som inte gillar moln.
"Såsom du älskar jag molnen - molnen som går fram och tillbaka drivna av vinden, som våra liv också. Moln som är ensamhet. Moln som är gemenskap. Tunga moln som vill lämna bördan såsom vi vill lämna ibland. Skira moln som seglar i solen, som i våra drömmar alltid seglar i solen. All vår lycka i livet kan ingen ana, ingen kan fånga och hålla den kvar. Lyckan seglar fram i våra liv ungefär som moln.
Såsom du älskar jag molnen, molnen som finns och förändras - och plötsligen inte finns.
Och stort tack för din fina kommentar. Kanske trycker jag upp bilden och gör en tavla av den. Tagen med mobilen är kvalitén inte särskilt hög, tekniskt sett, så ...
En underbar bild!
SvaraRadera@ Turtlan
SvaraRaderaTack.
Det var en del jobb att få till den. Ja - mer tålamod, kanske. Och många bilder. Och sedan rensa.
Instämmer med Turtlan! Bra fångat.
SvaraRadera@ Elisabet
SvaraRaderaTack.
Den här storstilade bilden borde du göra något mer av, skicka på utställning eller något dyligt - magnefik!
SvaraRaderaHimlens stolta moln och oändligt varierade formationer, så mycket mer än vanvördigt, vardagligt uttryckt "molngubbar" har verkligen en suggestiv men konkret förmåga att förmedla en djup känsla av komprimerad lycka. Det upplever jag så tydligt vid mina besök i Norrbotten när de till synes så marknära läckert kuddsmå vitviolettrosa molnen så försonande varsamt och stillsamt om aftonen seglar vidare in i natt och evighet. Dessa höjdare av livsmod och livskänsla har alltid så mycket tilltalat, fascinerat mitt sinne. Och/men finns det någon på denna jord som inte gillar moln.
"Såsom du älskar jag molnen -
molnen som går fram och tillbaka
drivna av vinden,
som våra liv också.
Moln som är ensamhet.
Moln som är gemenskap.
Tunga moln som vill lämna bördan
såsom vi vill lämna ibland.
Skira moln som seglar i solen,
som i våra drömmar alltid
seglar i solen.
All vår lycka i livet
kan ingen ana,
ingen kan fånga och hålla den kvar.
Lyckan seglar fram i våra liv
ungefär som moln.
Såsom du älskar jag molnen,
molnen som finns och förändras -
och plötsligen
inte finns.
Ebba Lindqvist
molndagar, 1948
@ thord wiman
SvaraRaderaJa, jag gillar också moln.
Och stort tack för din fina kommentar. Kanske trycker jag upp bilden och gör en tavla av den. Tagen med mobilen är kvalitén inte särskilt hög, tekniskt sett, så ...