När hade vi ...

.. en nyårsafton som denna? Jag kan inte komma ihåg en enda med bara vi två. Alltid har det funnits flera kring bordet när middagen serveras. Konstigt kändes det.

Idag började vi med löjrom på granskottsbröd. Äkta champagne därtill. Moët & Chandon.

Själva middagen började någon timme senare med gravad renfilé på grönsalladbädd. Aceto balsamico di Modena. 

Vinet, en höjdare: Chateau Bouscassé. Ett favoritvin.

Sedan följde huvudrätten. Röding. Serverad med västerbottenmandelpotatis och en syrlig sås.

Och till den serverades George Breuer Sauvage Riesling. Från en vingård vi besökte hösten 2018.

Desserten blev åkerbärsglass. Ett glas likör på samma bär. Hemgjort.

Nu är vi rätt mätta.

*****

Akutfall

Plötslig lägger vi märke till hur vår snögubbe får halvsides ansiktsförlamning. Höger mungipa hänger ner. Förmodligen en stroke orsakad av det regn (!!!) som började strila.

En snabb insats av vårdteamet Bodin-Niemi lyckades häva fenomenet, och tillvaron återgick till det normala.

*****

Vad gör man ...

.. när veden är sågad och meningen var en promenad, då det plötsligt börjar regna?

Jo, man tar fram barnasinnet och fixar en snögubbe, förstås. Det går snabbt, eftersom snön är kram. 

Sedan blir det elvakaffe. Klockan 12:30, som vanligt.

*****

Nyårsaftonsfrukost

*****

Rånlandet ...

Benke snöröjer patio väst.

.. hälsar oss med vinter. Här har tydligen det som regnat hemma i stan, kommit som snö istället. Hurra för det. Nu har vi kanske 25 cm totalt, om man räknar lite snällt.

Det är 10 dagar sedan vi var här senast och fick fly inför hot om underkylt regn. Ett hot som besannades, men som vi lyckades undvika.

Den nya fågelrestaurangen som invigdes då, visade sig bra eftersom den rymmer 10 liter frön. Småfåglarna hade minst en fjärdedel av fröna kvar. Här firade svartmes, blåmes, talltita och talgoxe glatt inför nyårshelgen.

Vi blir nu här till på söndag om inget annat kommer ivägen. Regn kan eventuellt hota även denna gång. 

Det är konstiga tider.

*****

Hyckleri?

Men herregud   ..!

Skulle ALLA, som nu kastar sten i glashus, uppföra sig som de blir uppmanade, skulle varenda köpcentrum vara nedsläckt och tyst.

Men det är väl det de vill ... 

Tänkte inte på det. Hm!

*****

Vad gör man?

Men alltså, kan det hända mindre en dag? Ja, inte vet jag, men idag känns det som att tiden bara går. Jag har knappt varit utanför dörren. Utet lockar inte med sin ishalka, sina kraftiga vindbyar, sin grå himmel. Men ett (1) ärende har jag i alla fall fixat. 

Nog är det tur att man inte ligger åt det depressiva hållet. Men jag förstår att många som har den benägenheten kanske blir liggande i soffan (eller kanske till och med i sängen) hela dagen. Lätt gjort. Kravlöst. 

Det blir radio. Det blir läsning. Det blir TV. Det blir korsord. Det blir en slummer. Och kanske lite mat. Men man behöver inte fylla på så mycket i magen, när man inte gör av med en enda kalori.

Men så outsägligt trist, när man dessutom inte kan röra sig fritt. Det är bara att kämpa på med sin leda.

Jag har därför idag beslutat att inte önska något Gott Nytt År. Inte till någon. Snålt och sniket, tycker du. Nej då. Det blir bara en lätt terminologiförändring.

Och det där ärendet jag fixade; det var bubbelinköp på Systemet. Fyra personer i butiken, när jag var där på förmiddagen. Det var godkänt.

 
*****

Jaha

Inte oväntat. Ser ett vackert snöfall och förfall. Det närmar sig plusgrader.

Det är som vanligt nuförtiden.

Snart regnar det väl.

Uppdatering: Jodå - regnet kom, med stor frenesi, och förstörde allt det vackra vita.

*****

Välkommen hem ...

.. efter dagens runda, som blev av det kortare slaget. Trots vädret är det rätt mycket folk ute på stan. Men tack och lov verkar inte rea (sale, för er som inte gillar svenska) vara det som lockar mest. Lite frisk luft istället, vilket det var gott om.

Några bekanta träffade vi också. S och N kämpade med grinden, som höll på att "slita sig" vid gårdens infart, på grund av vinden. 

 - Jaså, fastighetskötarna är ute och jobbar.

De skrattade.

 - Ja ni har ju uppsikt åt det här hållet från köket, så det får bli ert ansvar, sa jag.

 - Jo, så får vi göra, sa de och avslutade jobbet.

De förhörde sig om vart vi var på väg.

 - Gå i så fall medurs runt udden, så får ni motvind bara på slutet.

Träffade på Mari, som var med på vår englandsresa härom året. En kort pratstund om hälsoläget. Det är ju alltid aktuellt i dessa tider. Hennes dotter hade antikroppar sedan i mars och var glad över det.

 - Om det nu hjälper, sa Mari.

Sedan  gick vi hem till kaffet.

Ikväll ska det regna. Det var den vintern, det. Suck!

*****

Från en ...

.. loftgång i Luleå. 

Gomorron.

*****

Nyheter

Sverige är i krig. Mot ryssarna. De har ockuperat Norrbotten och Västerbotten!

Lugn, lugn - det var för 211 år sedan. Alltså 1809. Detta fick vi aldrig läsa om i skolan. Freden i Månsbyn. Hört talas om den? Nej, kunde väl tro det. Däremot freden i Brömsebro, Kalmar, Roskilde, Malmö och Lund. Och säkert finns en hel del andra "freder" söderut som vi fick traggla på historielektionerna. 

Men hemtrakternas historia - nä nä nä. Inte ett ord. 

Tur då, att jag fick en bok i julklapp. K-G Bergström, känd från TV, har skrivit en innehållsrik berättelse om ofärdstiderna här uppe i norr. Ofärdstider som innebar elände för befolkningen, med svält, sjukdomar och död under den ryska ockupationen i början av 1800-talet. 

Det ska bli mycket intressant att fördjupa sig i den.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*****

Somna om

Nu aktualiseras det igen. Hur ska vi minska matsvinnet. I ett inslag i Ekot igår pratade en representant från livsmedelsverket om hur vi ska komma tillrätta med slöseriet. Själv litar jag på mig. En pålitlig person som inte låter bäst-före-datum bestämma. 

Mina många besök i Norge har också låtit mig få se idéer som vi borde anamma här hemma också. Till exempel en liten upplysande text, som påpekar att "bäst före" inte betyder "sämst efter".

Kanske måste vi popularisera begreppet. I Ekots inslag pratar livsmedelsverket om att bäst-före-snooza. Vi är ju så rasande duktiga på anglifieringar.

Hur gör du själv?

Här en länk till Ekots inslag.

*****

Juldag 2020

Dagens runda blir en halvlång variant runt stadshalvöns kajer och stränder. Mycket folk ute trots det lite griniga vädret. Det verkar som att vi vant oss vid grått, lite blåsigt, och lite nederbörd. Precis som det varit sedan i början av oktober, eller när det nu var solen deltidspensionerade sig.

Man ser också den nya trenden. Familjeträffar utomhus. Här finns grillplatser på i stort sett varje innergård i stan. På en av dem som vi passerar pågår ett större party. Och för de som inte har en innergård finns det allmänna rastplatser här och där. Ved tillhandahålls av kommunen. Det eldas, fikas, äts och skrattas lite överallt. Trevligt!

Själva drar vi oss tillbaka till köket hemma för en gofika.

*****

Uppdatering: Vill du se fler Luleåmiljöer? Passa på klockan 18 i TV4  idag, juldagen. Avsnitt 2 på söndag. Lassemajas detektivbyrå börjar sändas då. Inspelad i mina kvarter.

Fortsättning

Så gick julaftonen. Den blev mycket lugn. Lite för mycket mat i magen ett tag. Och tyvärr ett hjärta som plötsligt inte ville gå i rätt takt. Inget farligt, men det sätter ner stämningen. 

Julklappar - javisst. Nyttiga saker. En snygg pyjamas. En härlig cardigan. En hel låda strumpor, där det också låg ett presentkort och ett bevis på bokad fotvård. Och en intressant bok låg i en låda med vantfoder och exklusiv choklad. (Återkommer om boken.)

God sömn till kvart i sju. Radion slås på. Visst är det kul med omväxling, ibland. Men såna här dagar är det alltid kaos i tablån. Och P1 fick stryka på foten för P4, som tyvärr också visade sig från en banal och trist inringningsvariant där folk fick prata med Peg Parnevik i Florida. Fullständigt urtrist! 

Det var bara att stiga upp, tända ljus, och ställa fram julfrukost.

Morgonen är ljusare än vanligt. Det har kommit hela 1,72 cm snö sedan igår. 

God fortsättning på julhelgen.

*****

Passar inte alla

Gnälltider. Jag blir nästan lite fascinerad av alla resonemang, allt gnäll från alla håll när det gäller regeringens åtgärder i coronafrågor.

Härom dagen gnällde (m) över att Sverige inte skyndsamt nog stoppade flyg från England. Vi gjorde det inte förrän på eftermiddagen den aktuella dagen. Det var aaaalldeles försent!

Nu ska alla flyg stoppas fram till 21 januari. Och då gnys det igen. Alldeles för hård bestämmelse tycks det nu.

Idag intervjuades professor Björn Olsen, som också kritiserade regeringen för att vara blåögd, som inte förutsåg den andra vågen redan i somras. 

Från SVT nyheter:

Även Björn Olsen påpekade själv i somras att han trodde att det skulle gå att undvika en ”andra våg”.

– Om vi testar, smittspårar och isolerar så kommer vi kunna slippa det, sa han till SVT i juni.

Han medger att han också blev överraskad att nivån på smittspridningen som nu skett under hösten.

Då hade ju regeringen rätt, om man inte trodde det?

– Jag trodde inte att smittspridningen skulle bli så här dramatisk. Jag tänkte att det skulle kunna komma som en svallvåg mer eller mindre. Men det fanns flera som påtalade risken för en andra våg, som den förre statsepidemiologen Annika Linde.

Så klaga går bra. När vi istället borde inse att det vore bäst om vi istället hjälptes åt, lyssnade på sakkunniga, var beredda på att förändra vårt beteende allt efter hur verkligheten förändras.

Men det passar kanske inte alla. Eller ...?

*****

Ska det vara ...

.. på detta viset, undrar våra goda vänner från sin stuga lite söder om stan.

Nej, säger jag bestämt. Men det hjälper nog inte.

Tyvärr!

Foto: Anders B.

*****

Inte blev det ...

.. någon pubkväll i år heller. 

Vi är ju ett gäng, som någon kväll i julveckan brukar byta julklappar i muntert sammanhang med mat, öl och kanske en whisky. 

Så har det varit i många år nu, med undantag för detta. Detta skitår då ett litet osynligt virus får diktera villkoren.

En reservplan fanns, som innebar träff utomhus  på en grillplats en bit utanför stan. Med "knytkalas".

Men den ställde vi in eftersom regn hotade. Dessutom var vägen dit rapporterad glashal. 

Vi ska göra ett nytt försök när det blir vinter.

På riktigt!

*****

Ja hur det än är ...

.. så är vissa saker helt enligt tradition. 

På vår balkong har tulpanerna börjat sticka upp. Som varje år när julen står för dörren.

*****

Check II

Så var rödlöksmarmeladen burkad. ✔

(Fast jag undrar om jag gjort något galet, för den var närmare rödlöksknäck, vad konsistensen beträffar.)

*****

Tur att man är ...

.. tålig och duktig och självfixare. Kommer du ihåg att vi fick "hål" i badrumstaket för ungefär ett år sedan? Det var grannen ovanpå som innan inflyttning helrenoverade (Jag skulle säga heldemolerade. Det lät ofta så.) lägenheten och gjorde om badrummet. Jag var då rädd för att taket hos oss skulle rasa in. Och det gjorde det.
 - Det där fixar vi, sa entreprenören

Det var som sagt ett år sedan.

Nu är det fixat. Av mig! Kanske inte helt snyggt. Men i alla fall bättre än hantverkaren, som inte ens dök upp. Jag ska torka lite mer, så försvinner nog det ljusa området runt skadan.

Undrar vart jag ska skicka räkningen.

*****

Hoppsan

Märkte du? Skakade det inte till lite. Nu, klockan 11.02.

Jorden tiltade till litegrann. Så nu blir det ljusare och ljusare för varje dag. 

Grattis!

Tro nu inte att solen skiner idag. Bilden är från ett sällsynt tillfälle i november.

*****

Check

Vill bara meddela att älgköttbullarna är klara. ✔

Liksom saffranskransen. ✔

Bara så du vet.

*****

Ändrade planer

Ibland är det bara att böja sig. Trist bara att det börjar bli återkommande. Fler och fler tillfällen. 

Här hade vi tänkt oss en stughelg. Några dagar - ja, åtminstone tre. Vi åkte ut till Rånlandet tidig fredag. Visserligen skulle vi inte få någon sol, eller något trevligare väder. Men ändå, tänkte vi. Vi ska ju inte fira jul där, så det kändes skönt att titta till stället. Planerna för framtiden gäller nyårs- och trettonhelgen. 

Men vi fick backa. Redan på fredag kväll började vi ana vartåt det barkade, när SMHI [som jag litar till 173% på (OBS! Kan innehålla spår av ironi.)] började prata om regn och kulingvindar. Snart ändrades det till underkylt regn natt till söndag. 

 - Vi åker hem imorgon, sa vi i korus innan vi somnade.

Det finns ju en del att stå i därhemma också.

Så blev det. Och tur var väl det. Det kända väderinstitutets lördagsprognos sa att det skulle börja regna lördag kväll. Jag kan nu tala om att det började vid 12-tiden på dagen. Vi packade ihop för att ge oss iväg. Men det höll på att ta stopp redan i starten. Backen upp till "byvägen" var glashal, verkligen glashal under det lilla snötäcke som kom igår. Vi gjorde säkert 10 försök innan vi lyckades komma uppför backen. Och då fick jag ta till alla kända knep. Körde bitvis nästan i diket - ja, i alla fall på dikesrenen, som har växtlighet. Det gick bra till slut.

Vägen hem kryddades med underkylt duggregn, som frös på vindrutan. Tur att vi hade full spolartank.

Så var det med den stughelgen.

Inte riktigt såhär illa. Men nästan. (Bild från en annan s.k. vinter av den modell som blir vanligare och vanligare.)

*****

Hur ska're'gå, hur ska're'gå

*****

Nyinvigning

Restaurang Trädet på Rånlandet återinvigdes idag efter behövlig renovering. Fröpaviljongen är helt nybyggd och av modernare snitt. Bland annat har golvet i buffégolvet fått dränering, vilket är en nödvändighet i dagens klimat med omväxlande regn med plusgrader och minusgrader med isbildning. Det hoppas ägarna ska vara historia nu.

Ny läcker meny presenterades också. 

Nu väntas gästerna flockas igen.

*****

Var sjätte vecka ...

.. besöker jag min frisör. Det är tradition sedan många år. Munskydd och visir ingår detta märkliga och tråkiga år. Men måste man så måste man.

En nyare tradition är att frisörbesöken numera också innebär resebyråbesök. Förr låg resebyrån där jag jobbade bara 300 meter hemifrån.  Då kunde jag slinka in där när andan föll på och jag blev kaffesugen. Nu har de flyttat sedan i våras. De finns nu i ett företags- och kontorsområde en bit utanför centrum. Men i grannhuset till frisören.

Där finns nu det fräscha nyinredda kontoret med ett trettiotal arbetsplatser. Tyvärr är inte alla bemannade. Branschen är i gungning för att uttrycka det milt. 16 personer har slutat. Uppsagda. Och imorgon, fredag, jobbar 7 ytterligare medarbetare sin sista dag. Så trist! 

Återstår en handfull kolleger som får dra företaget vidare. Privatreseavdelningen läggs i malpåse. Företagsresor är vad som återstår. Här betjänas storkunder såsom Luleå tekniska universitet, LKAB, Luleå kommun, Region Norrbotten med flera. Svenska kyrkan i hela landet finns också bland uppdragsgivarna. Men resandet går ju på sparlåga.

Jag levererade årets Råneåpepparkakor. Också det en tradition. Uppskattad. 

Och det tänker jag fortsätta med. Varje år. 

*****

Å'så blev det frukost

*****

Nu blev det ...

.. en sån där händelselös dag igen. En dag då inget händer. Man är ju lite "kringskuren" också. Karantäntillvaro. Inte så många chanser till spontanitet och kreativitet vad gäller aktiviteter. 

Visst - jag har varit ute på en promenad i gråvädret. Träffade en systerson, som var ute med sin busiga hund.

 - Ja, du vet ju att han är rätt busig.

 - Inte om man gör såhär, sa jag och tog ett fast grepp runt nacken och började klia honom på nosen. Helt lugn blev han.

En sak som är lite besvärande är mina torra ögon. Torra för att all fukt rinner ut och nerför kinderna. Jag skulle kalla det blöta ögon. När vädret blir kallt och det blåser aldrig så litet, så svämmar ögonen över. Vet egentligen inte vad man kan göra åt saken. Har fått flera råd. Inget hjälper. Jag går där och gråter. 

Det betyder också att synen blir lite som den blir och idag kände jag inte igen grannparet som jag mötte. Inte förrän han sa "Tjena", när de var alldeles framför mig. Det är inte kul.

Hemma igen innebär lättja. I biblioteket - på sängen med en bok. Och sedan gick kvällen vidare. Middag och TV.

Och nu gonatt.

Det händer som sagt inte mycket.

*****

Det närmar sig.

Aldrig har vi varit ute i tid som i år, när det gäller julförberedelser. Vi har ju bara oss två att sörja för också, så vi gör som vi vill.

Julklappar - javisst. Vi har ju en tradition som säger 4 paket. Ett på julaftons morgon, och tre på kvällen enligt ett fast schema. Och alla är inköpta och klara. Inte i packade butiker med panikslagna shoppare. Nej här har det gått lugnt till på udda tider sedan långt tillbaka. Och inget är köpt på nätet - nä! För jag vill gärna se på vad jag köper. Inte heller ska det stå "Made in China" på varorna. Dessutom vill jag så långt möjligt uppmuntra lokala butiker, istället för en död stadskärna. Det tycker jag fler borde tänka på.

Bunkrat så långt möjligt har vi också gjort. Inget skinkjagande två dagar före julafton. Nej, den ligger redan i kylen. Lokalt producerad, förstås, och bäst-före-datum i mitten av januari. Ingen panik. Dessutom är den givetvis inte färdiglagad. Nej sån't klarar vi själva. Och då gäller det att vara ute i tid. Skinkkylarna svämmar över av färdigkokta, kanske till och med färdiggriljerade, ja färdigskurna skinkor.

Finns någon godare julskinka än den ugnsbakade?

Sill, prinskorv, pastej och andra delikatesser är också instuvade i kylen. Vi är beredda.

Nu återstår en del bakning. Lite rödlöksmarmelad ska fixas, älgköttbullarna rullas och en del annat småplock.

Julen kan komma.

*****

Tittade in ...

.. genom fönstren på en av restaurangerna i stan och såg att varannan plats var upptagen.

Gissa varför?

*****

Cirkus

I flera dagar nu, har det "trailats" om att vi skulle få ett sms från högre ort (lite oklart vilken) idag. Det skulle gå ut till samtliga mobilabonnemang i Sverige. Det är 22 miljoner sms. Klarar telesystemen det?

Var det kanske det som var testet? Då kan jag meddela att det verkar ha lyckats. Klockan 13:55 pep det till i min telefon och jag skyndade förstås att titta, fylld av spända förväntningar. För vad stod det i detta förannonserade sms? Jo, såhär såg det ut:

Vilken antiklimax! Verkligen blekt, innehållslöst, dåligt utformat och fullständigt intresselöst. Inte ens en länk till informationen. Hur många tror du gick in på den där sidan? Några, förstås. Men inte var det 22 miljoner användare som kastade sig över sina telefoner. Förlåt - men vad har de för kommunikatörer på de där ställena? Eller kanske har de inte några alls. 

Lite senare på eftermiddagen var jag inne på Facebook. Där hade Luleå kommun lagt ut följande:

 

Och där fanns en länk till den information som hänvisades till i sms:et från FoHM (som det tydligen numera ska förkortas).

Klart och tydligt, även om informationen inte innehöll något nytt. Men Luleå kommun lyckades bättre.

Nästa gång - om det blir någon sådan - kommer nog bara ett fåtal att ta till sig informationen. Vi får lita på att någon annan förtydligar och tipsar om eventuella nyheter.

Dåligt, är det enda omdöme jag ger. En etta på en tiogradig skala till FoHM.

*****

Välsignat

Det visades en brittisk dokumentär på SVT2 kl. 22, som du kanske missade. Överlevarna heter den. 

Den handlar om covidpatienter. Inspelad på samma sjukhus i London som Akuten som gick för något år sedan. Fängslande och rörande. 

Den borde alla se. Kanske skulle fler få upp ögonen för vilken lömsk sjukdom man kan råka ut för om man inte sköter sig. Jag tror denna film skulle göra bättre nytta än det sms som vi tydligen ska få imorgon, 14 december.

Äntligen välsignad snö. Hoppas det är på allvar den här gången.

*****

På andra sidan ...

.. vårt kvarter har familjen Tomtén dykt upp. Kanske är något på gång.

*****

I topp

Vill du ha sol? Då ska du komma till Luleå! Vi är ju rätt vana att vinna solligan på somrarna, även om det inte sker varje år.

Men december månads sol har i år varit mest generös i just Luleå. (Ja, vi delar topplatsen med Östersund.) Enligt SMHI idag.

Resultatet: 4 timmar.

Bilden var jag tvungen att hämta från 2019 års arkiv.

*****

Det gäller ...

.. att handla lokalproducerat. Dessutom har den fått utmärkta recensioner. Älgörtsglögg.

Deras gin har till och med fått internationell uppmärksamhet. 

*****

Decemberljus

*****

Mode

Jag gillar att kolla på folk. Inga onda avsikter, förstås. Utan bara för att jag är intresserad av mänskligt beteende ibland. Se likheter. Se olikheter. Det är bland annat därför jag så mycket uppskattar att sitta på en servering och bara glo. 

Och nu har jag upptäckt två olika tendenser som liksom kopplar ihop beteende och mode. Det handlar mest om unga människor den här gången. Högstadie- och gymnasieungdomar - den åldersgruppen.

Vi börjar med killarna. Det är känt sedan några år att skorna ska vara av gympatyp. Vita sulor. De bärs helst utan sockar, och brallorna ska sluta fem centimeter ovanför skorna. Jeansen är numera slimmade. Borta är gällivarehänget, där kalsingarna skulle visas upp eftersom byxorna hängde på trekvart någonstans på halva skinkan. Men det verkar vara ute. Nu är det plötsligt snävt, som gäller.

Och i dessa snäva byxor ska också händerna träs ner i fickorna, när man är ute och spankulerar. Det ser inte bekvämt ut. Fullständigt livsfarligt också i rådande väderlek med ibland blankis på trottoarerna. Ingen chans att parera en halkning. Jag kan förstå att man vill värma händerna såhär i "vintertider". Men vantar eller handskar verkar vara ett totalt okänt begrepp.

Sedan har vi tjejerna som under sina mer eller mindre vinglika ögonfransar (som nu är rent ute, enligt förståsigpåare - läs; programmet Stil i P1.) skall ha liknande skodon som killarna. Sedan ska de svepa in sig i något som mer eller mindre liknar hästtäcken. Stora schabrak som går ner till vaderna och behäftade med en stor brist. De går tydligen inte att knäppa, vilket betyder att alla tjejer går med armarna  i kors över bröstet, eftersom de i motvind annars skulle riskera att segla iväg över hustaken. Det betyder också att hantering av mobil blir knepigt. Men det ska gå, på nå't jäkla sätt. 

Ja - där har du min senaste modespaning.

*****

Tankar om helhet

Vi borde nog tänka lite längre. Vad beror smittor på? 

Göran Greider skriver insiktsfullt om vår civilisations beroende av naturen i dagens ETC.

(Funkar inte.)

Nytt försök här.

*****

Norrländska

Du som läser min blogg regelbundet, vet att jag är lite känslig för det där med "Norrland". Den där grovt svepande benämningen på 60 procent av Sveriges yta. Det okända, exotiska stället, som man egentligen inte behöver bry sig om särskilt mycket. 

Och här talas ju förstås norrländska. Norrländska ??? Jo, jag vet att lilleputtlandet Skåne, t.ex. har många olika dialekter. Den lilla ytan skulle rymma två stycken Luleå kommun. Vår landsdel är glesare befolkad. Det medges. Men så har det alltid varit. Alltså finns det fog för misstanken att dialekterna är minst lika många här i trakterna. 

Men inte benämner vi skånska som götaländska, eller snarare sveagötaländska ändå. Nej - det är skånska, småländska, östgötska, närkingska, halländska, bohusländska, värmländska, västgötska, dalmål etc. etc. På en yta, som täcker  mindre än halva Sverige. 

Men här talar vi "norrländska". Som inte ens finns, som dialekt. 

För att nu chocka dig fullständigt får du ett exempel på en av våra norrbottniska dialekter. Nej - det är inte norrbottniska. Precis som man i Skåne pratar göingska, malmöitiska, eller  kanske österlenska, så har vi också varianter. Och även om de dialekter jag räknar upp här kanske inte ens finns, namnmässigt, så slår jag vad om att du inte heller känner till överkalixmål, heller. 

Men här kan du börja träna. 

*****

Man vet aldrig ...

.. vem man möter på stan. Det här var i alla fall en väldigt populär figur, som snabbt blev dagens mest fotograferade. Det var barn, som ville ha en kram. Men även mammor och pappor ville föreviga mötet med sig själva och ... ja, vad han nu heter. Tomten, kanske ... näe. Kan det bero på klimatförändringarna?

Vet du?

*****

Det var länge sedan ...

.. som det hände. Vi försov oss i morse! 

Inte förrän kvart över sju blev vi medvetna om omvärlden. Vi som brukar slå upp de ljusblå (i retorisk mening) ögonen en timme tidigare.

Nu kändes det helfel. Men naturligtvis positivt att kunna bekänna att man har god sömn. Eller att den rådande pandemin gör att trafiken utanför är mindre intensiv. Vi sover ju med balkongdörren på glänt.

Det var bara att acceptera fakta och kliva upp och göra frukost nästan direkt. Normalt lyssnar vi ju på radion någon timma i sängen för att orientera oss om världsläget och göra oss en uppfattning om det är värt att ta tag i dagen, eller inte. 

Oftast är det det, trots allt.

Nu fick man chansa. Det gick bra.

*****

Dags för ...

.. en årlig tradition. Årets rånepepparkakor ska produceras. Som varje år.

Idag var det alltså dags. Ja, degen gjordes ju förstås redan igår, eftersom den bör vila i kylskåp ett dygn. Annars blir den knepig att hantera.

158 stycken blev det. Nu finns 156 kvar.

Receptet har du här i högerspalten.

Lycka till!

Berget växer.

*****

Luleå, Storgatan 06 dec kl. 16:14

Luleborna verkar rätt duktiga på att inte julruscha alltför mycket.

*****

Att man aldrig kan ...

.. hålla tyst. Några kvällar den senaste tiden har vi undrat över vad det är som mullrar. Som avlägsen åska, ungefär. Det håller på i någon halvtimme eller timme och det är hopplöst att höra från vilket håll det kommer. 

Jag kom på den lysande idén att ställa frågan på Facebook. Ett forum som heter "Du vet att du är från Luleå om ..."

Givetvis dök det upp en samling "muntergökar" som hade teorier om "mål i hockeyn", "explosioner på SSAB", "de plogar banorna på flygplatsen", och andra märkliga putslustigheter, så jag stängde av kommentarsfunktionen i inlägget.

Men idag ringde en reporter från lokaltidningen, som var lite mer intresserad av att ta reda på vad det kunde vara. Jag blev alltså intervjuad. Han verkade genuint nyfiken. 

Så nu är man väl i tidningen imorgon.

Förstås!

*****

Rekommenderar ...

.. dagens edition av DN. Här finns mycket att läsa om klimatfrågorna. Det är nämligen så att dagens nummer har fått en ny chefredaktör. Greta Thunberg. 

Å'du! Den går att läsa kostnadsfritt på nätet. Du hittar den här.

 

 

 

 

 

 

 

 

*****

Tipset fick jag av Gabrielle.

Perspektiv

Denna höst lämnar mycket i övrigt att önska. Gråare, blötare och mörkare tror jag inte jag varit med om i hela mitt liv. 

Fast egentligen är väl hela året ett riktigt skitår. Jag tänker förstås på Corona, som ju ställt till det för i stort sett hela mänskligheten på olika sätt. Som pensionär är man ju i viss mån priviligierad. Man behöver inte utsätta sig för arbetskompisar, eller andra människor om man inte nödvändigtvis vill, eller behöver. Inte blir man permitterad heller. Inkomsten kommer stadigt varje månad, och den räcker till. Inget att oroa sig för på den fronten, alltså. 

Och när jag börjar tänka i ett bredare och djupare perspektiv, så får jag väl säga att mitt liv har varit lysande. Åtminstone hittills. I dryga 71 år har jag fått leva i ett samhälle som tagit bra hand om mig. Inga nödår. Inga krig. God hälsa. Trevliga jobb. En tillvaro som duger utmärkt. Vi svenskar är nog generellt sett lyckligt lottade, även om naturligtvis undantag finns.

Så vi kanske kan enas om att vi trots allt har haft tur, och haft möjlighet att skapa en bra tillvaro för oss. Demokratiska val i en välfärdsinriktad nation har slingrat oss genom minst sju decennier utan större mankemang. Inga jättekriser. Inga undantagstillstånd.

Nu har vi bara två saker att ta oss igenom.

Men med tanke på allt  vi hade kunnat utsättas för; allt som de föregående sju decennierna utsatte den tidens människor för, så blir det här en parentes.

En pandemi. Ett år till. 

Sedan har vi klimatbekymret.

Inte behöver vi oroa oss för grundvattennivåerna heller.

*****

Ute ...

.. i köket pågår frukostförberedelser.

Jag har förmånen att bara ligga och vänta.

*****

Nä - det är väl ...

.. bäst att man börjar ta tag i middagsgöromålen. Jag menar, vitvinssås reder ju inte sig själv. Och blomkålen ... ja, den kanske jag skulle ta och rosta ... tillsammans med mandelpotatisen, kanske - eller ...?

Ja, jag får se hur det blir. 

Rödingen är i alla fall tinad. Alltid nå't.

*****

Luleå 04 dec. 12:26

Det är förmodligen fler Coronavirus än D-vitaminer i luften idag.

*****

Publunch ...

.. kan man gå på om man går tidigt och väljer ett bra ställe. Kanske var vi sammanlagt 13 personer i lokalerna under halvannan timme. Väl utspridda. 

Gott var det!

Torskrygg, räkor, Västerbottenduchesse, picklad fänkål och vitvinssås.

*****

Precis ...

.. vad jag tänker. Läser DN:s huvudledare idag. Och ledarskribenten och jag är så överens.

Förstatliga vården!

*****

Salig på sin tro

Antivaxxare kallas de som ogillar vaccin. En skrämmande dokumentär om dessa människor visades med sin första del i SVT1 ikväll. Vaccinkrigarna heter serien om 3 avsnitt.

Det här är en "rörelse" som snabbt sprider sig över världen. Här porträtteras förespråkare, som likt väckelsepredikanter håller mässa. Mässa med fantasier. 

Teorier om vaccins (vilket som helst) farlighet, ja det anses till och med som gift! Autism anses till exempel vara triggat av vaccin. Inga av teorierna är underbyggda av vetenskapen. Däremot närs de av konspirationer. Sammansvärjningar av vetenskapsmän, läkare och de av vaccineringsmotståndare ansedda etablerade media (sociala).

Jag har svårt att ta dessa människor på allvar. Jag förstår dem inte, helt enkelt. Särskilt provocerande tycker jag,  var den spädbarnsmamma som inte tänkte låta sitt barn vaccineras. Det berättade hon med sina botoxpreparerade läppar.

*****

Nej - jag skulle inte ...

.. våga att, till synes obekymrat, ge mig ut på älvens is på skridskor. Med tanke på rekordvarma november. Det ser i alla fall kul ut. Det kan jag inte förneka.

Men jag är ju inte isolog, eller vad det nu kan heta. Skridskoåkare såg vi både på Norra och Södra stadsfjärdarna under vår förmiddagsrunda.

*****