Puls

 En lördag i stan. Det blir lite planlöst, men en kortare runda blir det redan före elvakaffet. Folk i mängd snurrar omkring. Det shoppas. Julklappar, kanske. Men vi går bara och kompletteringshandlar på COOP, innan vi går hem. 

Fastnar i VI:s storkryss, som var ovanligt knepigt. Framåt eftermiddagen känner jag mig onyttig. Rastlös, kanske man också kan benämna det. Får lite dåligt samvete av att bara sitta stilla. Och till slut blir det för mycket. Jag går ut igen. 

Den här gången träffar jag bekanta. Den första har jag inte sett sedan i somras. Vi resonerade och sammanfattade respektive höstupplevelser, och drog sedan upp taktik för att genomföra den traditionella julträffen, som vi alltid har på puben, någon eller några dagar före julafton. Jag inser att det bara är två veckor kvar. Jösses vad fort tiden löper. 

Vi säger hejdå till varandra och hon lovar att fixa inbjudan till övriga pubgruppsmedlemmar. 

Inventerar bokhandeln som också är välfylld med folk. Kul tycker jag. Att folk vill läsa, menar jag. Träffar en f.d. kollega, numera hotelldirektör i Boden. Henne har jag inte sett på .... ja, det känns som 10 år! Men det är kanske inte sant. 

 - Vi känner ju åtminstone igen varandra, sa jag.

 - Gott så, sa hon.

Vi jobbade inom en grupp- och evenemangsavdelning på en av resebyråerna för 15-16 år sedan. Den byrå jag blev uppsagd ifrån, när jag egentligen redan var kontaktad av en annan i branschen, som blev den arbetsplats jag sedan kom att jobba på till min pension. 

 

Hemma igen någon timme senare. För skojs skull mätte jag puls och syrehalt i blodet. Det blev 65 slag i minuten och 99% syresättning. Det får anses utmärkt.

 

Dagen går vidare. Jag är arbetsbefriad ikväll.

 

Vädret är gynnsamt för julhandeln .

*****