Mat och sån't

måndag, januari 31, 2022

Diskriminerad

Varför är våra vanor fel? Jag upplever rätt ofta att saker som jag vant mig vid att kunna köpa i livsmedelsaffären plötsligt inte finns längre. Det kan gälla både det ena och det andra. 

Den godaste havredrycken, som vi hittade härom året är den finska Aito. (Kul namn, egentligen. Mjölk heter ju maito.) Väldigt rejäl, inte så tunn och blaskig som de flesta andra. Länge hade vi köpt Oatlys ekologiska variant och tyckt om den, men den diskvalificerades när jag fick veta att det fanns kinesiska intressen i det företaget. Då framstod Aito som vinnare. 

Men den försvann plötsligt från hyllorna. Ingen vet varför. Inte ens butikschefen på vår närmaste Coop. Inte heller fanns den kvar på Stora-varianten av samma kedja. Åker jag nån gång till Finland, ska jag köpa på mig ett lager. Numera blir det Änglamarks havredryck i det här hushållet.

Vuxenvälling ingick för flera år sedan i vårt frukostsortiment. En viss sort. Den försvann också, men har efter många om och men kommit tillbaka. Faktiskt.

Hel bulgur går inte att finna längre. Bara krossad, som vi inte gillar. 

Det finns annat som också försvunnit. Santa Marias kryddburkar har förlorat sin praktiska kork. Nu måste man leta rätt på en lite räfflad sida av korken för att därifrån pressa upp locket. Sånt hittade man med förbundna ögon förr. 

Häromdagen kom nästa bakslag. Vi har i decennier använt Seltin, som är ett natriumreducerat salt. På Coop fanns det inte kvar och skulle heller inte tas in igen, enligt personalen. Någon förklaring fick jag inte. 

 - Nåja, tänkte jag. Jag går väl på ICA och kollar.

Sagt och gjort. Men här var det samma sak. Många olika varianter av salt stod i hyllorna. Men Seltin lyste med sin frånvaro.

Har jag konstig smak?

Inget Seltin i sikte
*****

söndag, januari 30, 2022

Nej, nej ...

.. ingen Malik här inte. Vi är ofta förskonade från de där sydliga stormarna i den här delen av landet. Idag kunde vi njuta av en, inte helt solig dag, men väl en ljus och fin, nypudrad tillvaro. Det har kommit en decimeter snö som gjort underverk med det isiga skravel som dominerat en tid. Nu kunde vi gå ut utan broddar. 

Lotta kanske inte ens är hemma.
Det blev en runda. Kanske skulle vi gå till landshövdingen och fråga henne om hon bjuder på kaffe? Men när vi närmade oss residenset blev vi för blyga. Vi sneddade förbi och fortsatte ner mot älvstranden istället. 

Isen tillverkar konst. Det kan man också njuta av där man går längs stranden. 

Det blir inte 10000 steg, men väl dryga 6000. 

Det får duga för idag.

*****

Längesedan

Två glas vin blev det på Metropol igårkväll. Plus en god meny, förstås. Kul och annorlunda liten krog, som inte fjäskar. Men inredningen förhöjer. Inte för att den är särskilt vacker. Men detaljrik. I kvadrat.

Metropol är egentligen ett gammalt kafé, etablerat 1925. Legendariskt stamställe för bland andra taxichaffisar som tog paus, och andra "utejobbare" i stan. Öppnade tidigt. Stängde sent.

Det som möjligen störde var servitrisens gälla röst. Hon hördes, oavsett om hon pratade med kunder eller med kocken i köket. Det var en falsettartad modell. 

Tidig kväll. Lite TV. Sedan sängen, den nya sköna.

I morse vaknade jag kvart över fem. Tänkte att "jag sover väl en timme till" och somnade om. Nästa gång jag tittade på klockan visade den 07.53!!! Va?! 

Det var längesedan jag sov så länge.

*****

lördag, januari 29, 2022

Takterna ...

.. sitter i verkar det som. Ägnade lördagseftermiddagen åt fika på stan, och vid hemkomsten en SVT-playstund med The Graham Norton show som jag tycker är väldigt underhållande. Mycket humor. Bra och kända gäster. Kanske inte helt kända för mig, men vad jag förstår är det många världsstjärnor med. Jag håller inte reda på alla sådana. Härom veckan var både Bruce Springsteen med sin kompis Barack Obama med.

I veckans avsnitt var bland andra Stephen Fry med. Han är tydligen slipsentusiast. Så mycket att han skrivit en bok om slipsar. 

När jag sitter där och tittar börjar min tankar gå mot slipstider. Det var ett tag sedan. Inte ens på jobbet var det i alla lägen något som ingick i klädkoden. Det var bara vid speciella tillfällen i så fall. Annat var det på ... ja, vilket decennium. Det fanns en tid då slipsen åkte på varje dag. Till skjorta och tröja såväl som till kavaj. Det bara var så.

Jag började fundera över det där. Och tankarna gick till frågan - kan jag ens knyta en slips nuförtiden? I min hjärna kunde jag inte komma på hur man gjorde, trots att jag inom mig kunde se och känna igen hur jag fixade med det varje morgon. Men inte i detalj. Jag beslöt mig för att prova.

Mycket att välja på
Alltså gick jag in i vår walk-in-closet (Nej, någon walking closet har vi inte, tack och lov.), som jag egentligen kallar klädkammare. och hämtade en slips från det överdådiga lagret. 

Jag visste i alla fall att jag aldrig knöt slipsen kring halsen. Nej, jag knöt den kring benet. Det kändes väldigt konstigt, ovant, och märkligt. Men jag började lite trevande. Herregud, på den där tiden kunde jag ju flera varianter på knut, även om jag mest snodde ihop en Windsor, som är det elegantaste. Kommer inte ihåg vad den andra rätt vanliga heter.

En snygg Windsorknut. Slips inköpt i Milano

 

 

 

 

 Men ta mig rackarn. Det funkade. Lite efterjusteringar blev det, men jag fick i alla fall godkänt. 

Hm ...? Kanske skulle man börja igen. Är ju bjuden på middag på Metropol ikväll.


*****

PS. Och förresten - jag tror inte ens Harry Potter hade en walking closet. Och inte fanns det någon på Downtown Abbey heller.

fredag, januari 28, 2022

Nej - Nesbø ...

.. blir ingen favorit. Det konstaterar jag när jag avslutar hans Sonen utan att egentligen förstå vad den handlade om och hur den slutade. Alldeles för rörig. Alldeles för mycket folk, namn, sidohändelser. 

 - Jaha. Vad är nu det här för människa, tänker jag snart sagt i början på varje kapitel. Jag hängde helt enkelt inte med. Kanske är jag för ointelligent. 

Ledsen, Jo!

Nu tar jag itu med Åsa Larssons sista - ja inte sista bok förhoppningsvis, men den sista med Rebecka Martinsson. Fädernas missgärningar, där också hennes egna familj skymtar med sina hemligheter. 

Kul också att läsa om Kiruna, där jag upplevt två barn-/ungdomstider. Vi får se om jag känner igen mig, med tanke på stadsomvandlingen. 

Det händer mycket i Kiruna.



 
*****

Då vet jag

Helgens tulpanbukett skulle inhandlas. Jag gick alltså till mitt stamställe (eller heter det stjälkställe i det här sammanhanget, kanske) och valde i blomsterkylen efter den bästa.

När det blev min tur i kassan, lade jag upp mitt fynd på disken och sa hej, till killen som jobbade där. I samma ögonblick fick jag syn på en avbruten tulpanblomma, som kilat in sig bland bladen innanför omslagscellofanet. 
 - Men oj, sa jag. Den buketten vill jag inte ha.
 - Det förstår jag sa killen. Gå och hämta en ny!
Det gjorde jag och la upp den nya buketten för inslagning. 
Då hade expediten redan börjat slå in även den "felaktiga".
 
 - Åhå, sa jag. Då vet jag hur jag ska göra nästa gång. 
Betalade för en bukett, fick två, och tackade för mig.

Han skrattade och önskade trevlig helg. 

Det där kallar jag kundvård. 

Hemma kunde jag nu fördela de 19 tulpanerna på två vaser. Inte dumt.

*****

Hoppsan

Tur att man klarar sig en tankning i månaden, för det mesta.

*****

torsdag, januari 27, 2022

Och när ...

.. var jag senast så här tidigt i säng? Klockan är 22.24. Bara barnet.

Men så blev det. Avslutade TV-kvällen med med en dokumentär på SVT Play, om en bestigning av Mount Everest. Rafflande.

Och nu fortsätter jag med 

För sova kan man ju inte redan. Även om man skulle kunna.

*****

onsdag, januari 26, 2022

Täjking it iiiisi

Det blev en eftermiddagstur idag. Bara för att. Gråväder ute gör att det inte spelar någon roll om man går ut för luft och motion i fullt dagsljus, eller i skymningen. Sistnämnda kan också vara väldigt vacker. 

Och inte kan man njuta av någon fin och vit snö heller. För den finns inte. Det är isskravel som gäller överallt förutom på gågatorna i absoluta centrum, som är uppvärmda. Skitvintern har ju ställt till det för oss med plusgrader och minusgrader om varannat. 

Broddar - det var någonting som man såg på var tusende människa förr i tiden. Det var nästan märkvärdigt på något sätt. Hur är det då nu? Jo, här går snart sagt varannan med så kallade "Ice-bugs", eller broddar. Inget märkvärdigt med det. Och jag måste säga att det är bekvämt, när man väl är ute på trottoarerna eller parkernas gångar. Jag, som har dubbar i skorna måste alltså ta på mig så kallade "Overshoes" - det ska ju bevars vara engelska nuförtiden - så fort jag kommer inomhus. Benke, som har broddar till sina kängor gör tvärtom. 

Undrar om en engelsman ens vet vad Overshoes är. Broddskydd, tycker jag att de kan heta.

*****

tisdag, januari 25, 2022

Har man inget ...

.. annat för sig en tisdagseftermiddag, kan man ju alltid sitta i sitt bibliotek och läsa julklappar.

*****

måndag, januari 24, 2022

Handlingsplan

Po Tidholm, känd journalist publicerade i gårdagens DN en (som han kallar det) pamflett, som handlar om gångna och nuvarande märkligheter i statsmaktens hållning till min landsända. Dessutom innehåller den 17 konkreta punkter att ta tag i för nuvarande och kommande regeringar.

Utmärkt!

Jag håller inte med om allt han skriver. Men där finns onekligen punkter som är både enkla och fullständigt självklara att ta tag i. 

Varsågod! Här kommer "manifestet". Texten är lång, så skrolla fram till de 17 punkterna i slutet, om du vill.

Uppdatering:

Klicka på bilden för bättre läsbarhet.


*****

Varför inte vara lite generös ...

.. tänker jag, när jag hör hur president Erdogan i Turkiet fängslat en journalist, för att hon förolämpat honom.

Det hände tydligen härom dagen att Sedef Kabas sade något i stil med
"En oxe blir inte kung, bara för att den går in i ett palats. Men palatset blir en lagård."

 Detta är tydligen ett känt turkiskt ordspråk, så varför inte visa lite humoristisk läggning, le lite överseende och tänka efter lite. Istället för att göra det till en internationell nyhet, som bara förstärker åtminstone min illusion om att liknelsen är fullständigt adekvat. 

Vad är det för fel på vissa män? Mindervärdeskomplex kan väl närmaste terapeut "bota".

Sedef Kabas kan ställas inför rätta och riskerar flera års fängelse.

*****

Ännu en ...

.. skitvintermorgon. Det är bara att konstatera. Kraftig vind. Plus 5,9 grader i natt. PLUS!!! 

Det är bara att inse att klimatet håller på att ändra sig. Nu har termometern visat över noll i över en vecka. Är det inte meteorologisk vår då. Bevare mig!

Turismnäringen som redan går på knäna får nog snart åla fram. För att inte tala om rennäringen. Betet blir svåråtkomligt i dessa förhållanden. Renarna ger sig ut på vandringar till okända bygder för att söka föda. I panik. Flera lager istäcken i snön låser markerna.

Skitvinter!

*****

söndag, januari 23, 2022

Sköna söndag

Det var väl titeln på ett tv-program en gång i tiden; Sköna söndag. Kommer inte ihåg vad det handlade om, och inte heller vem som var programledare?

Men man kan ha en skön söndag utan TV också. Bara låta dagen komma och gå. Gå kan man också göra, så det gjorde vi. Som vanligt styr fötterna mot vatten. Det finns ju inga andra omgivningar, när man bor i centrala stan. Söder, väster, norr eller öster. Överallt finns vattenvidder. 

Vi var inte de enda som hade kommit på den idén. Det såg nästan ut som trängsel vid en av isvägsentréerna. Vi brydde oss inte om att gå ut på isen den här dagen, utan gick till COOP och handlade istället. 

Sakta vandrade vi sedan hemåt, till eftermiddagskaffet.

Skön söndag.

Mer folk på isarna än på gatorna i stan. Nästan.
*****

lördag, januari 22, 2022

De där ...

.. antivaxxarna har haft stormöten i Stockholm och Göteborg idag. Med sin helt obegripliga argumentation. Jag begriper ingenting.

Det gör inte DN-journalisten Hanne Kjöller heller, som skriver en bra krönika om det idag.

Här ett utdrag: 

*****

Morgon

Bäst att njuta av solen på morgonkvisten. 

Det är snö på väg senare idag.



*****

fredag, januari 21, 2022

Positivt

Nej - det är inte något covidtest jag menar. Det finns ju annat som kan läggas till plussidan utan att vara negativt.

För ett tag sedan vägrade ju vår vattenanläggning ute i stugan att samarbeta. Vi befarade det värsta, nämligen att något frusit sönder. 

Därför var det med viss spänning vi drog igång anläggningen när vi idag kom ut dit.

En vacker, lagom kall och solig dag. Förutom vattenbekymret var jag lite orolig för hur skogsvägen skulle se ut efter alla plusgrader i veckan. Isgata är ingen succé hos oss, eftersom vi har en backe upp till "byvägen". Och i motsats till alla andra som har stuga här har vi bara tvåhjulsdrift på bilen. 

Men det var helt utan bekymmer, faktiskt. Inget att deppa över.

Inte heller blev det annat än glädje, när vi slog igång vattnet. Hurra - det strömmade på som vanligt. Jippiiiii!

Vilken lättnad. Förmodligen var det något som hade frusit i de närmare 30 minusgrader som den där natten bjöd på. Normalt ska det funka ändå. Men ....

Full sprutt!

*****

torsdag, januari 20, 2022

Sprayflaskebranschen ...

 .. kanske vore nå't att satsa på, tänker jag under en session på gymet.

*****

onsdag, januari 19, 2022

Stjärnslagen

 - Såg du, det var ju en TV-reporter, vad han nu heter. Han har varit i Västerbotten förr, men nu såg jag honom i ett inslag från Haparanda igår. Vad är det han heter?

Vi mötte honom, när han klev ur en bil märkt med SVT:s logga, när vi gick en sväng på stan.
 - Nej, jag kommer inte ihåg vad han heter, men jag kände igen honom. 
 
Det blir vanligare och vanligare det där med namn som försvinner, tycker jag. Vad är det ett tecken på? Ofta så behöver man bara sluta tänka eller grubbla, så dyker namnet upp helt automatiskt och helt utan att man kan begripa varifrån namnet kom. 
 
Vi vänder hemåt så småningom och precis utanför en av stans gallerior, håller jag nästan på att heja på en karl, som dyker upp i synfältet. Det är ju rätt vanligt att man träffar på bekanta ansikten, när man är ute och spankulerar. Just det här var ett sådant mycket bekant ansikte. Men jag känner honom inte, så jag hann hejda mig.
Men vad är det han heter? Lång, storväxt, mycket känd skådespelare. Hm .....? Näe - det finns inget namn i huvudet. Jag grubblar vidare, trots att jag inte tycker det är någon idé.... Men jösses! Han är ju så känd. Jag kommer till och med ihåg när han en gång satt på mitt lunchstamställe och käkade .... 
 
Hm!? 
 
Stjärnslagen, kanske symptomet heter. Ja, "starstruck" för dig som bara vill svänga dig med engelska..

*****

Och den där SVT-reportern har du här.

Skitvinter

 Det har sett rätt bra ut tidvis, hittills i vinter. Men de senaste tio dagarna har det spårat ur, fullständigt. 

Vi hade bara 5,5
SMHI rapporterade i prognosen klockan fem i sju: Stockholm 2, Malmö 3 ... och slutligen Luleå 6 (varmast i landet) grader. Samtliga på plussidan.

Det var bättre förr.

*****

tisdag, januari 18, 2022

Råkade öppna ...

.. en låda. En så'n där låda som man bara lägger saker i överst. Bygger bara på någon okänd grund. Men nu slumpade det sig att jag tog tag i allt som låg i lådan, för att se vad jag kan rensa bort. 

Hoppsan! Där fanns en del foton på mig. Gamla passfoton, körkortsditon och annat. 

Kan bara konstatera att jag är mig lik. Ganska i alla fall. Eller olik, kanske.

*****

Jodå ...

.. jag är här. Men det märks inte så mycket. Ingenting händer ju. Man kliver upp, borstar tänderna ... och sedan är det dags att gå i säng igen. Så var den dagen gjord. 

Riktigt så illa är det väl inte, men det kan kännas så ibland. Idag, exempelvis. Det brukar dock reda ut sig så småningom.

Låt oss hoppas!


*****

söndag, januari 16, 2022

Stämning

Jag vet inte om jag överdriver. Kanske deppar jag över den vinter som nu verkar ge vika (förhoppningsvis tillfälligt) och lämna öppet för närmare 5 grå och blöta plusgrader, såhär i januari. Jag hatar det. 

Pandemin blir man ju heller inte särskilt glad av. Undrar vad det är för läge nästa år den här tiden. I januari i fjol tänkte jag nog att årets version skulle vara lite muntrare.

Och när jag börjar reflektera över världsläget med Ryssland som ständig bandit på flera sätt, och att Trump börjar vakna på andra sidan Atlanten, så muntrar det ju inte upp precis.

Lägg därtill att jag får se bilder av trupper på gatorna med stridsvagnar i Visby, och främmande drönare av större modell (inte vanliga hobby-/privatflygare) över några av våra kärnkraftverk. Cyberattacker lite här och där. Härom veckan stängdes Kalix kommun på grund av en sådan. Oklart varifrån den kom. Däremot vet man att attacken mot Coop förra året leddes av ryska hackergrupper.

Kan vi inte hitta något roligare att tänka på?


*****

Någon gång ...

Bild fr SVT
.. måste man få känna sig duktig. Särskilt när det gäller något angeläget. Nyss var jag nere i vårt soprum med diverse avfall. Då kom jag att tänka på det program jag såg på SVT i veckan. Klimatkampen utmanar och undervisar fyra kända personer på olika sätt, som handlar om att göra rätt, för att minska sitt avtryck på planeten. 

Det är Claes Malmberg, Arja Saijonmaa, fotomodellen Filip Lamprecht och marknadsförare m.m. Nikki Amini som flyttar in i ett hus på landsbygden, för att under sammanlagt 21 dagar visa vad de går för. Mark Levengood och Ellen Sarri Littorin leder, bannar, berömmer och undervisar. 

Jag blir lite skraj när jag märker hur dåliga de verkar vara på att sopsortera. Hur okunniga de är. Och jag, som då känner mig duktig (även om jag säkert inte är bäst), tänker och undrar hur det ser ut i allmänhet. 

Hur duktig är du själv?

*****
Här finns programmet.

lördag, januari 15, 2022

Livet

Träffar en bekant på stan. Vi pratar lite om tillvaron i allmänhet. Och i synnerhet nu.
 - Det är ju precis som i fjol. Det hade man inte räknat med, sa jag.
 - Vadå
 - Jamen läget är ju detsamma. Pandemi. Smittvågor.
 - Ja, det har du ju rätt i, sa hon. Man glömmer.
 - Jo, det är ju andra året i rad som vi har såhär tråkigt. Inga direkta händelser som man kan "hänga upp" tiden på.
 - Rätt. Men jag har i alla fall promenerat till Gråsjälören fram och tillbaka. Det var ju skönt. Och massor med folk ute på isen.
 - Vi såg det. Vi gick runt udden och där såg vi vinterbadare.
 - Va!?
 - Jepp. Fyra fem stycken som klev i vattnet.
 - Brrrrr ...., sa Kristina. 
 
 

*****

torsdag, januari 13, 2022

Sådant man inte alltid ser


Här i norr - det riktiga norr
har vi haft ett rätt behagligt väder vid kusten. Inget regn, ingen storm som de haft och har söderut. Kort sagt lite halvsoligt och nollgradigt. 

Jag kom iväg på en kvällspromenad, för ovanlighetens skull. Mörkret innebär ju att man inte gärna söker sig till stora vyer över havet, eller liknande. Istället får man titta på stan.

Här finns ett ventilationstorn som försöker konkurrera med månen. Och på Norrbottensteatern strävar man uppåt, eller hejar, eller hurrar. Jag vet inte vad de där figurerna har för sig, egentligen. 

Men trevligt är det.



*****

Med viss nervositet ...



Nov-dec 2021
.. sprättade jag upp
kuvertet från Luleå energi. Innehållet var förstås elräkningen för stugan i skogen vid havet. November och december har varit två månader då vi inte tillbringat särskilt mycket tid där, men ändå var beloppet högt. I alla fall jämförelsevis.

Bläddrade tillbaka i de gamla fakturorna och hittade en som hade ungefär samma belopp. Men det var en vintermånad då vi var där längre perioder.

Jämfört med november och december 2020 är det en dryg fördubbling, trots att vi var flitigare besökare då.

Nov-dec 2020

Hm? Jag kan inte påstå att jag förstår mig på elmarknaden. Hur sätter man värde på el? Vem gör det, och varför. Jo, jag vet att priserna sätts av något som heter Nord Pool. Men vad grundar de sitt beteende på?

Sedan inser jag att vi bor i en lyckligt lottad region i landet.

*****

onsdag, januari 12, 2022

Bara att tacka

Två Dagens rätt extra i månaden. Det var det glada budskapet från pensionsmyndigheten som idag dök upp i Kivra.

Man får tacka.

*****

måndag, januari 10, 2022

Premiär


De populära isvägarna
här i stan fick sitt första besök av oss idag. Tidigare på säsongen än vanligt. Mer bredplogade än någonsin. Som ståtliga boulevarder. Jag blir imponerad över kommunens satsningar. Kanske har pandemin spelat in. Här finns verkligen möjlighet att hålla avstånd. 

Dagen är relativt kall. Kring 20-strecket. Det känns riktigt behagligt jämfört med de dagar som helgen bjudit  som varit nära 10 grader kallare.

6 kilometer is lade vi bakom oss, innan vi kom hem till lunchen och kungörelsen om den nya normaliteten vi alla får foga oss till. Lyssnar till rapporter om smittspridningen som pekar rakt åt pipan.

Jag föreslår att alla som inte har ett covidpass av bara dumhet, debiteras dubbel regionskatt i år. Att läggas till en pott för vårdpersonalens löneförhöjning. 


***** 

söndag, januari 09, 2022

Det var en enkel uppgift ...

.. att idag kora Årets händelselöshetsdag. Snabbt gjort. Kanske för att året är så kort, så få dagar, att jag haft bra överblick.

Så nu är det gjort. 
Grattis till den 09 januari 2022.

(Att jag faktiskt var ute en sväng för att byta en felköpt glödlampa på Clas Ohlson,  och passade på att gå förbi på apoteket för att köpa fuktkräm, behöver jag ju inte orda om.)

*****

lördag, januari 08, 2022

Chansning

Jag är generös och tillmötesgående. Han får en ny chans herr Nesbö. Den där Törst fick jag slutligen lägga åt sidan. Så rörig. Så mycket folk. Nya namn dök upp undan för undan. Allt blev en enda "gröt". Och när mysteriet verkade löst, efter 420 sidor, men fortfarande 180 sidor var kvar, så blev det ännu mer frustrerande. Jag fattade inget, till slut. Och så dök det upp nya namn igen. 

Näe - den får gå tillbaka till husets bibliotek, där jag fann den. 

Men som sagt, en ny chans ska han få. Nesbös Sonen har rekommenderats av en känd bloggarprofil.

Då får man väl lita på det. 


 

 

 

 

 

 

 

 

*****

Vi gav upp

Kyla och havererat vattenflöde fick oss att dra hemåt mot stan under förmiddagen. Vi har ju vintervatten i stugan sedan många år och det har aldrig varit problem. Nu vägrade systemet att fyllas på, när vi spolade i kranarna, eller i toaletten. Det konstiga var att pumpen fungerade. Det såg vi på displayen. Den träder ju ikraft när en kran har öppnats, men stannar en stund efter att man stängt kranen. 

Så icke nu. Pumpen stannade inte. Inte heller fyllde den på i ledningarna. Vad som hänt har vi ingen aning om. Inte såg vi några läckage. Varken utomhus, eller inomhus. 

Vinterkylan  Hugo slog till  under natten och vi vaknade till - 26. Inte heller hade SMHI förvarnat om så kyligt väder. Det uppmuntrar inte till någon större undersökning av felet. En lördag får man heller inte tag på en rörmokare i en handvändning. Så det blev stan. Vi får lösa det, när mildare väder råder.

Det räckte inte med 28.5 grader. På vägen hem sjönk temperaturen till -30.5 vid ett tillfälle.

*****

fredag, januari 07, 2022

Besök

Nu gäller det att summera och notera. Jag håller ju kontinuerligt koll på vem som besöker oss under året. Så långt det nu är möjligt. Jag vet ju inte vem som är här när vi inte är det.

April 2021. Lappugglan ser dig.
2021 års noteringar visar att 39 fågelarter har observerats på, eller från tomten. Det är fem arter färre än året innan. Småfåglarna minskar ju, men jag hoppas att det är en tillfällig minskning för vår del.

Lappuggla, storlom, dvärgmås och gulärla var några av "höjdarna".

Nu hoppas vi på andra intressanta arter.

Gråspetten besöker oss idag.
*****

Den är lite blyg ...

.. ännu, och gömmer sig bakom skogen på januarisolens vis. 

Men den finns där.

*****

torsdag, januari 06, 2022

De ser lite bleka ut ...

.. de urlakade åkerbären  som nu lämnar sitt bidrag till den likör som normalt brukar bli färdig före jul.

Nu blir det inte så, av förklarliga skäl. 

Men färgen finns nu i den filtrerade spriten. Nu saknas bara rätt sötad tillsats.

För att slutligen bli buteljerad på snygg flaska.

Avsmakning sker imorgonkväll.


*****

Det hinner nästan ...

.. bli mörkt innan vi blir klara med att installera oss i stugan för helgen. Vi beslutade ta en paus från stadslivet.

Nu är det skottat lite här och där. Patio väst hade samlat på sig lite extra snö, som det blir när snön driver in från öst.

Efter att fåglarna fått skaffning och vi själva en macka och kaffe, blir den stora friden den som ledsagar oss vidare i helgtillvaron.

*****

onsdag, januari 05, 2022

Nolltaxa ...

.. införs i delar av Luleå lokaltrafik. Det annonseras i dagens tidningar.










*****

tisdag, januari 04, 2022

Inte vet jag ...

.. men jag tycker att det finns många dagar då inget händer. Denna dag är ett utmärkt exempel. Ofta finns det något i nyhetssändningarna att diskutera, kritisera, eller lovorda (jodå - det förekommer), men inte ens det hjälper upp situationen. Eller också har jag blivit mer kräsen. Jag ids inte kommentera alla dumheter som man får sig till livs via media. 

Fast det är klart - jag har ju varit till frisören, som vanligt, efter sex veckor sedan förra gången. Alltid nå't. Ätit lunch på stan har jag också gjort. Med goda vänner. Det kan väl också räknas som en händelse av någorlunda dignitet. 

Med frissan avhandlades bland annat folkbeteende. Jag berättade bland annat hur covidrestriktioner verkar gå många förbi. Särskilt när man flyger. Det är ju ett känt faktum att folks beteenden vid flygresor lämnar mycket i övrigt att önska. Alla ska på flyget först. Och samma alla ska kliva av på destinationen. Först. Gäller även om man sitter längst bak i planet. 

Igår var det mycket strålande exempel på det där beteendet. Personalen i gaten upprepade flera gånger att "nu kan ni som sitter på rad 25 till 30 stiga på". Samtliga 160 personer i väntsalen reste sig upp. Utom vi erfarna, förstås. 
 - Nu kan ni som sitter på rad 18 till 25 gå ombord.
I den gruppen fanns vi. Och vi fick mer eller mindre tränga oss fram i folkmassorna för att lyckas. 
 
Ombord manade besättningen till försiktighet. Jag lyssnade. Det gjorde långt ifrån alla.
 - Munskydd ska bäras under hela resan. Det ska täcka mun och näsa. 
Två rader framför vår satt en dam med munskyddet på sin höjd täckande delar av munnen. Hela resan. På raden bakom henne satt en pojke på sisådär 13-14 år med munskyddet nedanför hakan under stor del av resan. Hans pappa satt bredvid. Honom kunde jag inte se. Men han kunde väl ha sagt till. Nej - jag tror inte ens de lyssnade på vad som sas i högtalarna. De var helt upptagna av att spela spel på mobilen. Undrar om de ens hade kopplat i "flygplansläge".
 
Sedan hade vi ju de vanliga och klassiska "hela-bohaget-som-handbagage-packet". Jag förstår inte flygbolagens flathet i det sammanhanget.
 
Sådär'ja! Det fanns ju en del att reflektera över. 
Det är bra att gå till frissan. 

Förresten - känner du dig träffad?
Bra! Då har du en uppgift att ta tag i.

*****

Måndag morgon ...

.. fast det är tisdag. (Det blir lätt fel i huvudet när man kommit hem från en resa.)

Därute röjs snö.

*****

måndag, januari 03, 2022

När jag kommer hem ...

.. från huvudstaden märker jag att dess grusade trottoarer har varit aggressiva mot mina skosulor. 

Gnagt sig in vid hälen och värvat kompisar också som fripassagerare.
 - Ojdå, sa jag när jag upptäckte ett gruskorn. Det där måste jag peta bort.
Det var lite pilligt och snart upptäckte jag kornets kompisar som gömde sig längre in i "grottan".

Inte mindre än nio stycken hade flytt storstadsdjungeln för att ta sig till Luleå. De fick asyl här omedelbart.



*****

Och när vi nästan ...

.. är på väg att gå till flygbussen för att åka till Arlanda, plingar det till i min mobil: 



 *****
Uppdatering: Vi fick åka 17.45 istället för 13.55.

söndag, januari 02, 2022

Morgonen ...

  .. den andra dagen på det nya året, möter oss med ett tunt snötäcke i huvudstaden. 

Ett snötäcke som rätt snabbt drar sig undan till dagvattenbrunnarna.

Vi drar i alla fall ut på en liten vandring i krokarna kring vårt tjäll här i Vasastan. Det nybyggda Hagastan kanske är intressant, tänker vi. Det ligger någon knapp kilometer härifrån, så vi är rätt snabbt inne i de kvarteren. 

Men så deprimerande! Höghusen står tätt, tätt och är tråkigare än tråkigt. Tänker på de som bor/ska bo där. Mörkt och föga insynskyddat. Enda fördelen vore kanske att man kommer överens med grannen på andra sidan gården att prenumerera på olika så kallade streamingkanaler. På så sätt kan man dela kostnaden för sitt tevetittande, bara man placerar 78-tumsskärmen på lämpligt sätt.

De två Hagatornen försvinner tidvis upp i det disiga vädret. Här har arkitekterna varit lite mer vågade. Men snyggt vet jag inte. Mera jippobetonat.

Hur utbildas arkitekter nuförtiden, egentligen?

Vi drar vidare ner mot Odenplan och tar en fika på anrika Ritorno, innan vi går hemåt.



*****