Mat och sån't

fredag, november 30, 2007

Surt, sa' vi...

.. om räven. Det hjälpte inte att vi gjorde allt vi kunde, för att undvika, det som vi fruktade.

När vi tände strålkastaren ute vid vår infart, slocknade hela huset. Jordfelsbrytaren funkar bra. Och tur är väl det. Förra helgen drog vi ut ny kabel till strålkastaren. Den är inte permanent, eftersom den bara sitter där under den mörka årstiden. Nu grävde vi ner den under snön.

Samma sak gjordes med ledningarna till ljusslingorna i de två granar som tjänstgör som ljuspunkter under juletid. Det är ju advent i helgen och därför gjorde vi allt klart redan innan vi åkte hem i söndags.

Vad hade då hänt? Jo, spåren visar tydligt; Räven. Vår trivsamma kompis. Sorgfälligt har h*n grävt fram kabeln och tuggat hål på den. Sladden till ljusslingan nummer 1 är helt avbiten, liksom själva ljusslingan i granen på andra sidan huset. Avknipsade. Så nu badar tomten i mörker. Inga orienteringspunkter att fästa blicken vid, när man tittar ut. Bara svart.

Någon som har ett tips?
Vad behövs för att vi skall våga satsa på nytt.
Pensla med Tabasco?

*****



Ful typ.

Efter en lunch...


.. med grillade revbensspjäll, potatisgratäng, och vaniljparfait till efterrätt, vandrar jag tillbaka till jobbet, arm i arm med två unga damer.

Så har jag det.
Ibland.

*****

Indexering...

.. pausas på grund av diskaktivitet.

Jaha?!

*****

torsdag, november 29, 2007

Uträknat

Norrbotten har stor andel tung industri. Gruv- och stålnäring bland annat. Farliga arbetsplatser, där skyddet för dem som jobbar är extra viktigt.

Länet täcker en fjärdedel av Sveriges yta och har alltså stora avstånd.

Regeringen drar ner antalet arbetsmiljöinspektörer till nästan hälften.

Så värnas företagsamheten.

*****


Andra bloggar om: , , ,

tisdag, november 27, 2007

Det var på 9700 meters höjd...

.. när jag satt och åt frukost i morse, med Umeå glimmande i mörkret därunder mig, som jag märkte det. Irriterande. Det inträffar då och då och särskilt kring jultid. Inte för att det har samband med julen egentligen. Det skulle kunna inträffa vilken tid som helst på året. Om jag hade andra vanor. Men det är ju det där med polkagrisarna.

Någon gång, när jag inte riktigt kan acceptera den vanliga orsaken, mest för att det just inte är jul, men samma sak händer ändå, brukar jag koppla ihop det med en förestående förkylning. Nej - inte nu! Den kommer olämpligt. Bort, bort!

Som om det inte räcker att sadlarna på näsan, är alldeles för smala. De gör ont. "Som stilettklackar", skulle min optiker säga, när jag besökte henne på eftermiddagen tillbaka i Luleå igen, efter förmiddagsmötet hos SAS i Stockholm. Nya glasögon sedan igår och nu tryckte de rent infernaliskt in i näsroten. Plus polkagriseffekten, alltså.

Nu var det müslin, som uppmärksammade mig på det. Den var krispig. Väldigt krispig. Hård, rentav. En oförsiktig mumsning och där var det.

Jag har ont i räfflorna!

Du vet, de där märkliga broskbildningarna, som finns längst fram i gommen, precis innan- och ovanför den övre tandraden. Ett litet oskyldigt müslikorn råkade skrapa emot. Och så var det kört. Dagens alla måltider och fikaraster förstörda.

Och inte blir det tal om en enda liten polkagris heller.

Fast det är klart - Det är ju inte jul ännu.
Kanske hinner man lägga in sig och operera bort dem till dess. Räfflorna.

För vad har man dem till? Varför finns de?

*****

Smaka egen medicin

I morse berättades i Ekot om Kamilla. Hon har varit långtidssjukskriven, men har nu valt att arbetsträna, för att försöka återgå till jobb på 100 procent.

Då sjunker ersättningen hon får. Och plöstligt får hon börja betala för barnomsorgen. Och med ökade kostnader för att ta sig till jobbet, med mera, visar det sig att hon går rejält back.

Jag antar att det är samma förhållande för medlemmarna i regeringen.
För det är väl även i deras fall arbetsträning de ägnar sig åt.
Eller....?!

*****


Andra bloggar om: , ,

Äntligen

Ett vitt, luftigt, knappt decimetertjockt nysnötäcke pryder stan. Nu gäller det att kylan kommer.

Tempen ligger fortfarande alldeles för nära nollgränsen.
*****

söndag, november 25, 2007

Sådärja, ljushuvuden


Vad är det här?

Gissa och vinn äran.


*****

Gör som tuppen

Sovit gott inatt? Det har jag. Tyst, lugnt och fjärran från stadens alla ljud. Det är ett privilegium. Kanske har jag själv bäddat för det. Inget ont samvete. Jag öppnade till exempel aldrig plånboken under lördagen och följde alltså den nya seden. Det var ju den Köpfria dagen. Nu är det ju inte så svårt härute i skogen. Här finns inte en affär på närmare håll än en mil. Men jag är ingen storshoppare hemma i stan heller. Kan liksom inte tänka mig att bara gå ut på gatorna och planlöst lägga ut pengar på ditt och datt. Handlar jag, så är det för att jag bestämt mig för att köpa något, i förväg uttänkt. Det blir liksom billigast så.

Men åter till sömnen. Vi svenskar sover både sämst och minst av alla i Europa. Enligt statistiken. Och kvinnorna är sämst. 2005 sov 30% av kvinnorna dåligt och 18% av männen. Stress, oro, snarkning, med mera är orsakerna.

Egentligen borde vi vara bäst. Vintermörkret reglerar melatoninet i kroppen och gör att vi gäspar oss igenom dagarna. Och mörker har vi ju gott om.

Men så enkelt är det inte. En människa behöver i snitt minst 7,1 timmars sömn, enligt forskarna. Det lär vara tillräckligt för att bli utvilad. Med mina vanor skulle det innebära att min väckare skulle ringa ungefär halv sju på morgonen. Och det gör den! Idealiskt, alltså. Då kan jag fortsätta släcka lampan, sisådär vid halv midnatt, utan att ha dåligt samvete över sena vanor till vardags.

Att jag dessutom tar en tiominuters tupplur när jag kommer hem från jobbet, gör mig till en mönstersovare. Luren har jag hemifrån. Ett arv från föräldrarna. Pappa, sov alltid en stund efter maten, innan han gick till jobbet på eftermiddagen (när han hade kvällspasset på tidningen.). Då var det bara att hålla sig tyst. Av hänsyn. Om mamma låg och lurade, när jag var i skolan på vardagarna vet jag inte. På söndagarna var det i alla fall oftast långlur efter middagen. För både mamma och pappa.

Nu kommer säkert någon att invända att det är ogenomförbart i dagens samhälle. Okej! Vill man inte ens försöka, så må man ta det ansvaret själv.

Tuppluren kan inte nog överskattas. Skulle alla lura mera, så skulle vi klara oss med betydligt mindre sömn än nu. Säg mig vilket annat däggdjur, som sover sju-åtta timmar åt gången. Jämför med en hund, eller en katt.

Dags att införa vanorna igen, svenska folk.
Gå och lägg dig!

*****


Tillägg: Sju till åtta timmars sömn är alltså tillräckligt för att man skall vara utvilad. Kroppsligt, alltså. Att man denna tid på året gäspar sig genom dagen, beror på frånvaron av ljus. Det är svårare att komma ifrån.

Inlägget inspirerat efter en artikel i senaste FOKUS. En tidskrift, som jag börjat spana in lite lätt, efter en gåvoprenumeration. Tack Stefan!

Andra bloggar om: ,

lördag, november 24, 2007

Är du riktigt säker

Vill du verkligen se hur det var på festen? Handen på hjärtat - Vågar du?

Jaja. Det får bli på egen risk. Din!

*****

Rånlandet 24 nov kl. 12.56

Havet ligger fruset. Solen är på väg ned. Några långfärdsskridskoåkare drar iväg in mot Kängsön. I snabba skär, och innan kameran var redo. Snön är ännu bara centimetertjock.
*****


Andra bloggar om:

fredag, november 23, 2007

Nu stänger vi butiken...

.. och drar igång inflyttningsfesten. Det blir alltså övertid ikväll....
Neeeej! Sikta inte på mig med champagneflaskan..... Oj - nu kommer kockarna...


*****

Arbetslusten...

.. föll bara av. I stora sjok. Oförklarligt.

- Välkommen i gänget, sa M.
*****

Inte så pjåkigt ändå.

Lunch på STUK.
Studentkåren, alltså.

39 spänn är den ju värd.
Minst!
Särskilt som man blev bjuden.

Kaffe fick man också.

*****

Vikingfärja flyger i luften

Läser i branschbladet att Airbus vill vintertesta nya superjumbon (du vet, den där nya modellen, som tar 860 passagerare upp i skyn) på Oslos flygplats Gardermoen.

Vintertesta!??? I Oslo!!!

Det är tydligt att den jumbon inte kommer att trafikera nordligare breddgrader än Paris. Jag menar, om Oslovintrarna räknas som "vinter".

Nej - Kör upp åbäket hit till Luleå i stället. En stor flygplats byggd för tunga fraktplan och rejäl vinter, åtminstone någon vecka per år.

Förresten borde Airbus känna till att vi finns. På åttiotalet vintertestades deras förra jumbo A310 här. Vår arbetsplats inbjöds till och med att följa med på testkörningarna. En chans man inte missade.

Tyvärr var länets befolkning dåligt informerade om vad som skulle hända. Under testerna, som egentligen var inriktade på landningsproblematik på vinterbanor, steg denna jumbo inte högre än till 300-500 meter. Vi lågsniffade alltså över norrbottensskogarna och satte skräck i byaarna. En jumbo på så låg höjd ser stor ut. Jag lovar. Eftersom vi skulle göra extra lågsniff över Vidselsbasen, där vi flög under bergtoppshöjd, gick larmet i Älvsbyn. "Den störtar"!

Nu är vi vana. Jag hänger gärna med på en provtur igen.
Välkommen hit Airbus.

*****


Brasklapp: Jo, jag vet att flygtrafiken svarar för en mycket stor del av miljöproblemen här i världen. Men stora plan sänker faktiskt påverkan, förutsatt vi vi inte ökar resandet.

Så nu sjunger vi alla:
Ju fler vi flyger tillsammans, tillsammans, tillsammans
ju fler vi flyger tillsammans,
ju renare det blir.

Andra bloggar om ,

torsdag, november 22, 2007

Inte blev det något...

.. skrivet idag. Så blir det ju, när inget särskilt har hänt. Ovanligt lugnt på jobbet. Härligt, men alltför kortvarigt snöfall vid lunchtid. Rena julesnön. Så nu har snötäcket här i Luleå ökat till hisnande 4 cm. Vi tog långfika. Chefen var bortrest. Hittade en buttekaka i frysen, som snabbt åkte in i mikron på "automatisk" upptining. Det var bara det att det tog en kvart innan vi kom på hur mikron skulle programmeras för att utföra denna tjänst. Som vanligt ingen förståelig bruksanvisning. Och logiskt var det bara inte, med alla symboler. Men bulla blev det.

Slutade tidigt. Till frisör och optiker. Hemma vid fem och direkt, nästan, till träningen.

Torsdagkväll är TV-kväll. Solens mat och Örnen, får inte missas.

Dagen går mot sitt slut.
Och jag kan bara konstatera; Det blev något skrivet.
I alla fall.
Märkligt!

*****


Andra bloggar om: , , , ,

onsdag, november 21, 2007

Tur att vi inte...



.. har någon boende i gästrummet!

Nu, när det blev så här.

*****

Med skräck och fasa...

.. läser jag i bladet. Julmusten skall smaksättas!!!
Smaksättas???

I min värld har julmusten smakat sedan 1949.

Nu har något ljushuvud kommit på att den skall få nougat-, kola- eller julkryddesmak. Tre nya smaker alltså. På Julmusten.

Bojkotta Spendrups!
(De gör ju inget gott öl heller.)

Rör inte min julmust.

*****


Uppdatering: Upptäcker att bloggarkollega Berndt varnat för detta redan i september. Var är kamporganisationen, Berndt. Varför har du inte samlat styrkorna?

Andra bloggar om ,

tisdag, november 20, 2007

Dagens ordspråk

Så länge min chef låtsas
att jag har mycket i lön,

så låtsas jag,
att jag har mycket arbete.


*****

måndag, november 19, 2007

Nu stiger arbetslösheten

Idag traskade ett större gäng glada pensionärer upp till Arbetsförmedlingen i Arvidsjaur.

De skrev in sig som arbetssökande. Den rätten har alla, oavsett ålder. Alltså fick man ett väldigt sjå med registreringsarbete på kontoret.

"Det är klart att alla har rätten, men servicen blir kanske lite differentierad", sade arbetsförmedlaren.

Vadå! Gör man skillnad på folk och folk?

Anledningen till initiativet är ett uttalande från statsministern. "Ta ett jobb, om ni vill ta del av den skattesänkning, som alla arbetande får".

Cynismen frodas i regeringskretsarna.

Och förresten.... Pensionärerna skall väl ha extra bra service av statliga institutioner. De betalar ju proportionerligt en högre skatt än vi andra.

*****


Andra bloggar om: , , , , ,

Är det mig det är fel på?

Känner du samma obetvingliga längtan, som NSD:s recensent?

Hade jag den, skulle jag söka hjälp.

Snarast!



Uppdatering:
"Tiderna förändras, Bert."
"Jo, jag vet. Men vem är det som förändrar?"

*****


Andra bloggar om: , , , ,

Man får väl vara glad...

.. för det lilla. Fint väder. En lätt gryning med vacker himmel.

Och tänk... vit snö att pulsa i på väg till jobbet.

Hela tre centimeter.
På djupaste stället!

*****


Andra bloggar om , ,

söndag, november 18, 2007

Kort dag


Dimman lättar, när vi kommer ut mot udden.
Havet har stillnat till is.
Solen gör ett försök med guld över viken.
Dagen viker snabbt.

*****


Andra bloggar om:

lördag, november 17, 2007

Nu tar vi storskorna och...

.. handlampan och traskar iväg genom mörka skogen. Bjudna till stuggrannarna på middag.

Golördagkväll.

*****

Lek eller allvar

Nu kampanjar gymnasieskolorna hos niondeklassarna för att locka till sig elever. Varje elev representerar nämligen inkomster till skolan, enligt det system som råder. Alla knep verkar användas, och det gör mig lite tveksam och frågande.

Några skolor lockar med fria bärbara datorer till varje elev. Några andra erbjuder körlektioner (och då menas inte musik).

-Vi har en motiveringsresa till Spanien. Om du har mer än nittio procents närvaro och sköter dina studier, har godkänt eller mer, så bjuder skolan på en vecka i Spanien, säger Martin Limpar från Atletica Gymnasiet.

Jojo. Det låter ju förstås lockande för en tonåring.


-Vi har korta dagar. Fyra timmar per dag går man hos oss. Och man går antingen på förmiddagar eller eftermiddagar, säger Britt Beckius från Cybergymnasiet.

Jaha! Och hur skall man kunna klämma in en hel kursplan på halvtid? Skall eleverna gå sex år i gymnasiet? Man undrar.

Visst skall man göra studiemiljön attraktiv och intressant för eleverna. Det kan nog göras på flera sätt. Bra lokaler. Motiverade lärare.

Kanske skulle skolorna istället locka med bra kvalitet. Men det har man inte råd med. Det så kallade Lärarlyftet, som syftar till vidareutbildning av lärarna, starkt statssubventionerat, har kommunerna inte pengar till. Därför kommer ungefär hälften av de tilltänkta kursplatserna att stå outnyttjade.

Kvalitet kostar!
Det gör bärbara datorer, resor och körlektioner också.

Så det handlar väl egentligen om prioritering.

Sedan undrar jag om inte gymnasiet bör satsa lite mer på att förbereda eleverna för högskole-, universitetsstudier och arbetsliv. Många exempel finns, där universitetslärarna får agera gymnasiediton för att eleverna kommer med alltför dåliga kunskaper. Man får så att säga börja om på fel nivå.

Det är heller inte gratis, sällan på halvtid, och bil har man i alla fall inte råd med, som student. Så varför körlektioner?

*****

Citaten ovan är hämtade från SVT.
Andra bloggar om: ,

fredag, november 16, 2007

Framme vid stugan...

.. bär vi in våra saker från bilen. Maten, helgens goda bok, och veckans olästa tidningar. Tänder en brasa, och en hel del ljus. Drar på elementen för att få lite fart på värmen. Det är bara 5 grader inne och det ryker ur munnen. Maten förbereds.

Vännerna i skogen måste också få sitt. Jag går ut och kollar hur det står till i frö- automaterna. Tomma! Inte ett frö kvar. 25 kilo har redan gått åt i höst. Går där i mörkret med pannlampan och märker snart att jag inte är ensam. En skugga stryker förbi och försvinner. Men snart kommer den tillbaka. Närmar sig försiktigt. Sätter sig ner. Lugn och stilla och iakttar.

Jag kliver upp på bron tar kvasten och sopar av snön från skorna och går in. Tar av mig dunvästen och fleecetröjan. Slänger en blick ut genom dörrfönstret. Där står räven och tittar in, men intresserar sig snart för sopborsten där ute istället. Som om den ville kolla att lukten av mina skor var den rätta. Den slänger en blick in genom dörrfönstret. "Nu har de kommit. Jag känner igen dem. Allt är lugnt", ser den ut att tänka, och lommar ut i mörkret.


*****

Världens olösta mysterier I

Varför har just jag utsetts till att reglera trafikljusen? Vem har bestämt att det är min bil, som oavsett i vilken hastighet den körs, normalfart, eller krypkörning, skall bromsas in, stanna till .....
och exakt, när bilen står stilla, ställer om så det blir grönt.

*****


Andra bloggar om: , , ,

torsdag, november 15, 2007

Nöjd

Solens mat och Örnen gör torsdagskvällarna till TV-höjdare. Lägg därtill en snutt av debatten mellan rovdjursförespråkare och jägare i Kunskapskanalen, ledd av allas vår Sverker.

Värt dubbla licenspengarna.
Jag betalar gärna för professionalitet.

Släng er i väggen TV3,4,5,6,7,9 m.fl.
Inse att ert värde är noll, nil, zero, intet!
*****
Andra bloggar om: , ,

Om än inte upp till himlen...

.. så håller vi här på att fara i taket, när jag plötsligt upptäcker att Första maj och Kristi Himmelsfärds dag, infaller på en och samma 366:e-del av året.

Skandal!

- Ja, då ska jag då vara ledig den där klämfredan, sade C, med eftertryck.

*****

onsdag, november 14, 2007

På jobbet 14 nov kl 15.47

- Aj!
Vaknar av att massören hittar en muskelknut i ländryggen, och att en dregeldroppe är på väg att släppa taget.

- Känns det bra?
- Mmmmmm.

Somnar om.

*****

tisdag, november 13, 2007

Fyrverkeri



*****



Klicka gärna på bilden!

lördag, november 10, 2007

Reaktion

Veckans händelse i Tusby, med sammanlagt nio släckta unga liv är en skrämmande påminnelse om hur våldet i samhället ökar. Och förtvivlan växer inom mig, när jag märker hur maktlösheten förlamar. Jag kan tycka att händelser som skolmassakern i den finska skolan är fruktansvärda. Jag kan näppeligen helt sätta mig in i hur det känns att bli utsatt för en sådan situation själv. Bara till en viss grad, där fantasin slutligen sätter en gräns. Men kan man göra något för att förhindra, eller mildra, utan att bli skälld för moralpredikant och bakåtsträvare?

Skall jag acceptera sakernas tillstånd, rycka på axlarna och tänka att någon annan får väl reda ut det där. Jag är ingen psykolog. Är det så vi alla tänker; Vad lilla jag gör har nog ingen betydelse.

Massmordet i Jokelaskolan har rapporterats och analyserats in i minsta detalj. Ingen förstår. Killen beskrivs som en lugn och "vanlig" kille från ordnade förhållanden. Ingen utåtriktad typ. Men heller inte utan kompisar, eller mobbad. Plöstligt förvandlas han till ett odjur. Varifrån kommer inspirationen?

Att människan kan vara ond har vi sett (och ser vi) många exempel på genom tidsåldrarna. Som den mest intelligenta varelsen på jorden borde vi väl ha förmåga att vara kloka, resonerande och goda. Inte ett enda djur gör liknande saker av bara ren ondska. Ändå kallar vi ofta människans råa våld bestialiskt, djuriskt. Istället kan vi sätta oss själva i topp på ondskelistan.

Intelligens och ondska hör alltså ihop!?

Mats Wiklund skriver i en spalt i fredagens DN om hur individer med, kanske dåligt självförtroende, eller en allmänt inbunden läggning, kan skapa sig en känsla av makt och bekräftelse, genom att lägga ut sina idéer i form av filmsnuttar på t.ex. YouTube. Precis så hade Pekka-Eric Auvonen gjort. Flera gånger. Filmer som blixtsnabbt spreds över jorden, särskilt efter dådet. YouTube tar inget ansvar för det som läggs ut på deras nätservice. Bara om många hör av sig till dem och berättar om olämpliga inlägg. Så skedde rätt snart, efter att massakern blivit känd.

Två ungdomar i en skola i Enskede, utanför Stockholm, sitter anhållna för stämpling till mord. Rektorn på skolan hotades. Tack och lov överhördes ynglingarnas "planer" av flera, bland annat en skolvaktmästare. Enligt tidningar skall de två ha inspirerats av Jokelamassakern.

Igår tog jag upp mina tankar kring de här företeelserna på fikarasten på eftermiddagen. Jag gjorde helt klart att jag bland annat tycker att föräldrar som ger sina barn dataspel med våldsskildringar gör dumheter. Att det är föräldrars ansvar, åtminstone till en ganska stor del. Föräldrar bör känna till vad barnen ägnar sig åt. Etikkunskaper bör i första hand komma hemifrån.

Det blev rätt tyst kring bordet. Diskussionen kom liksom inte igång alls. Väckte jag ett samvete, eller tyckte de att mina tankar var helt åt skogen. Jo, en eller två höll med.

Men vi måste börja någonstans, även om det är ett litet steg. Tystnad är inte bra.
Det är det förslag jag har.

Har du ett bättre?


*****



Mats Wiklunds krönika finns tyvärr inte på nätet. Men en annan artikel som skildrar gärningsmannen, är intressant i sammanhanget.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Rånlandet 10 november 12.42




Ännu lyser gräset grönt.

Moskosel, 16 mil inåt i länet, rapporterar 60(!!!) centimeter snö, berättar SMHI.
*****

fredag, november 09, 2007

Ibland fuskar vi

Det kändes inte kul att sticka ut till stugan ikväll. Blåst och regn och förmodligen halt på vägarna. Ingen sikt.

Luften gick ur oss båda, när vi kom hem från våra jobb och jag varit och handlat. Blöta som tvättsvampar.
- Äh, vi stannar hemma, va?
- Jo, jag har heller ingen längtan dit ut ikväll.

Och så käkar vi fuskmiddag. Konsums egen paj med rökt lax och räkor, sallad, en honungsbalsamico, och ett gott vin - jo rött, trots fisken.

Trevlig fredagkväll i väntan på vinter.

*****


Andra bloggar om: , ,

Innan poletten trillar ner

"Det är enbart sviter ombord, med separat sovdel, rymliga badrum och walk-in closet."

Fantastiskt! Man kan gå in på toaletten!

*****

Andra bloggar om , ,

Jävla...

.. Göteborgsväder!
*****

"- Men så ...

.. brukade vi göra, när bullängden hade torkat lite. Mamma vände skivorna i uppvispat ägg och stekte, och så åt man dem med kanel och socker och hjortronsylt, till fikat, berättade Berit.
- Ja, det lät ju nyttigt också, sade Staffan.
- Särskilt med fullkornsägg, sade jag.
- Jaha! Är det dom där bruna, frågade Gunilla.

*****


Andra bloggar om

tisdag, november 06, 2007

Bussigt

Tänk! Det har blivit som en ny liten värld för mig, detta att åka buss till jobbet varje dag. Jag har ju alltid haft förmånen att ha nära, de senaste tjugo åren. Bussen har aldrig behövts.

Glädjande är också att bussåkandet bland folk i allmänhet har ökat rejält här i stan. För några år sedan organiserades hela trafiken om, med nya linjesträckningar och stor satsning på information. Det lönade sig. Lokaltrafiken funkar utmärkt.

Nu håller jag på att påverka mina kolleger att ställa bilen. Här körs för mycket privat, tycker jag. Även mina kvinnliga jobbarkompisar glider in med senaste modellen och parkerar max 15 meter från entrén. Det är lite skämmigt. Unga människor!

På den tur jag normalt tar varje morgon dyker samma människor upp. Man börjar känna igen flera av dem. Eftersom jag är allmänt människointresserad, kan jag inte låta bli att fundera och fantisera kring vilka de är, vart de skall ta vägen, och så vidare.

Där sitter ett större gäng små asiatiskfödda barn, som skall till skolan. Kul att höra deras snack, även om jag inte begriper ett dugg. Glada är de, och bara så motiverade att sticka till skolan, som bara barn i sju-åttaårsåldern kan vara.

En något vuxnare elev, förmodligen universitetsdito, har snuttekudden med sig och pratar oavbrutet i mobiltelefonen, ivrigt spanande ut genom alla fönster bussen kan erbjuda. Det verkar som han nyss har anlänt till stan och inte riktigt vet var han skall. På franska redogör han hela tiden för vad han ser. Förmodligen skall den han pratar med då förstå var han är och kan säga när han skall kliva av. Det verkar lite omständligt.

På några säten finns skrivböcker fastsatta i snören. Fritt fram för bussåkartankar. Jag bläddrar på måfå i en:
"Vad bra att det fins såna här böcker så jag slipper klottra på säterna."

Jo, det är bra!
*****

Andra bloggar om: ,

söndag, november 04, 2007

Brrrr...

Säsongens hittills kallaste helg. Snö var utlovat för hela "norra Norrland". Löftet var tomt!

Havet förbereder sig. Nära stränderna har isen börjat lägga. Ännu bräckligt och lätt förgängligt vid första vind. Men idag var det lugnt och tyst, när jag gick nere vid vår strand.

En vinterbadare sticker upp sitt huvud långt därute. Jag huttrar vid blotta tanken, men gläds förstås åt att sälen gör ett besök i vår fjärd. Kompisar finns också, ser jag. Den är inte ensam. Länge håller de till därute. Kommer upp för en nyfiken titt på omgivningen. En nypa luft, och sedan tillbaka ner i isvattnet. Hur klarar de sig?

Själv går jag in i stugvärmen.
Det doftar kaffe.



*****


Andra bloggar om: , ,

Chefskvalitet

Har du pratat med Reinfeldt?

- Vi har haft en kontakt. Jag har berättat för honom och uttryckt djup sorg över det.


Snälla Fredrik.
En människa i djup sorg, måste få bearbeta det i lugn och ro.

Ge henne ledigt!
(Speciellt om hon känner djup sorg över att ha berättat för dig.)

*****


Citatet hämtat från DN

Andra bloggar om: , , ,

lördag, november 03, 2007

Godis

Från bastun ser vi vår husräv. Den smyger omkring på gården i skymningen, spanar åt vårt håll och traskar vidare. Jag gör mig klar och går uppför slänten, varm och renskrubbad. Min tur att stå för maten ikväll.


Kvällens förrätt står snart på bordet. Serrano, med blåmögelost och passionsfrukt. Mmmmm. Himmelska smaker.


Huvudrätten blir suovas, snabbt vänd i het stekpanna. Till detta serveras ugnsrostade rödbetor, palsternacka, kålrot och pinjenötter. Allt ackompanjerat av en syrlig messmörsås och tranbärsconfit med cognac.


Vinet, en libanesisk klassiker. Alltid god.
Chateau Ksara.

Betyg IG

Nu knorras det. Runt om i landet har moderater börjat med vällovlig kritik av sina stockholmsbaserade ledare. De inser, liksom vi andra med diverse politiska inriktningar, att land måste styras av lagar och förordningar. Demokratiskt framröstade av Riksdagen.

Det fungerar inte med broilers, som med individualism och egoism som största ledstjärnor klivit upp i regeringskretsar och fått makt.

Vi behöver ledare, som lärt sig demokrati, etik och moral.
Oavsett partifärg.

Kort sagt: Sådana som gått grundkurs i mänsklighet och mellanmänskliga relationer.

Byt!
*****

Andra bloggar om: ,

I gårdagens morgontidning...

.. finns denna annons över en halv sida. Vill ni fördjupa er, så föreslår jag ett klick på bilden.

Ett fascinerande språk, levande, om än inte så ofta synligt ens i mina hemtrakter. Provocerande för vissa inskränkta. Det är inte ovanligt att vägskyltar på detta svenska officiella (Obs! Officiella.) minoritetsspråk, vandaliseras för tusentals kronor. Förmodligen av samma, små människor. Rädda, skrajsna och fega.

Jag har inte en aning om vad annonsen berättar. Men heder åt företaget Polarica, som vågar.

Kan någon berätta vad det står.
Lite intressant är det.


*****
PS. I Sverige finns ett antal officiella språk. Svenska är inte ett av dem!!!

Andra bloggar om: , ,

Stugmorgon


Jag ligger och väntar på frukost.

Andra har redan försett sig.
*****

fredag, november 02, 2007

Gånge denna kalk...

.. ifrån mig.

Andra fyller på.

Undrar när det rinner över?
Igen!

*****


Andra bloggar om: , , , , ,

Inte illa pinkat...

.. eller vinkat.

84 000:- i månaden.
I två år!

För att ha misskött sitt jobb.

*****


Andra bloggar om: ,

Från morgonen



..med sångsvanar i plog, uppe i solstrålarna som ännu inte når ner till mig, där jag kliver av bussen...

*****

Naturligt

Så blev det köttbullsmacka till "lunch" på jobbet. Det låter väl gott. Men inte visste jag att standarden på köttbullmackor även innefattar räkmajonnäs!

Köttbullar och räkor!?

Räkfrossa med köttbullar?

Jag bara undrar.

*****


PS. En fördel upptäckte jag med räkmajonnäsen. Jag behöver inget cerat på ett par veckor. Alltid något.

Det kallas halvdag

Att en sådan vacker morgon, med sångsvanar i plog, uppe i solstrålarna som ännu inte når ner till mig, där jag kliver av bussen, skall kallas halvdag, förstår jag inte. (Vilken härlig meningsbyggnad, va!?) Dagen är ju så att säga fullbordad redan då.

Men "halvdag" jobbar vi. Det betyder att vi börjar klockan åtta och slutar klockan 13. Har jag då bara rätt till halv lunch? Eller kanske ingen lunch alls. Då blir det ju fem timmar jobb. Vilket i sin tur skulle innebära att heldag är 10 timmar!

Nej, det här måste utredas ordentligt.
Inte halvdant.
*****

torsdag, november 01, 2007

Påhitt

Undrar hur det är tänkt. Jag har inga problem med frisyren. Håret sitter där det skall, tjockt och fint. Frisören får göra sitt var femte vecka, ungefär. Men med stigande ålder har jag ju börjat märka vissa förändringar på andra ställen på kroppen. Ståltrådlika strån, som plötsligt skjuter ut, långt utöver övriga, mer beskedliga, till exempel i ögonbrynen.

Öronen måste också friseras sådär en gång i veckan, liksom näsborrarna.

Min undran är: Vad är meningen? Av vilken anledning skall man ha buskigare ögonbryn och håriga näsborrar, när man blir äldre. Vad har evolutionen haft för tanke bakom detta.

Nu har jag upptäckt ännu ett ställe. I snart ett år har det pågått. Jag kan bara tänka mig hur det skulle bli om det fick fortsätta. Hur snyggt som helst. Kanske med sidbena, eller lite tuperat.

Var?
Jo, näsan.

*****