Allt - Inget
Nedkast - Uppkast.
Med krydda och en del snygga bilder.
Från en, för många okänd del av Sverige.
Nu!
Mat och sån't
▼
onsdag, november 30, 2011
tisdag, november 29, 2011
Vilken julklapp
Det blev förstås succé. Malena i högform med sin vanliga drastiska humor, och framför allt sin alltid närvarande självdistans. Och naturligtvis sin fantastiska musikalitet.
Skickat från min Samsung Mobil
Tillsammans med Markus Schwartz, basbaryton, Mats Bergström på gitarr och Svenska Stråkensemblen blev det en helkväll. Ja - Hon hade sin Svante med sig också.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
Jag brukar inte ...
.. gå på julkonserter. De känns så förutsägbara. Dessutom måste man bestämma sig ett halvår i förväg om man ska ha chans till biljett. Och artisterna brukar inte vara av den sort som jag gillar.
Bara negativt alltså.
Men ikväll... Då blir det trots allt!
Malena Ernman.
*****
Bara negativt alltså.
Men ikväll... Då blir det trots allt!
Malena Ernman.
*****
Om en halvtimme ...
.. får jag gå hem, tänkte jag just.
Men så slog det mig: Jag har jour.
Hm!
*****
Men så slog det mig: Jag har jour.
Hm!
*****
måndag, november 28, 2011
Optimism
Följande samtal fick jag idag.
- Ja hej!
- Hej, säger jag.
- Jo, jag undrar.... kan du hjälpa mig, jag vet inte..... men .. alltså......... inte vet jag om du kan svara på den här frågan.
- Jag kan försöka, säger jag.
- Jo, jag har bokat en x2000... Ja, jag ska iväg nu på onsdag.
- Jaha, säger jag. Hur var namnet? (Man frågar för att ha en chans att ta fram bokningen medan man pratar med kunden.)
- Nå - Karlsson. Men alltså... Om man prickat i "ej ombokningbar", här på nätet.... Kan man boka om den då?
Ridå.
Det är inte så sällan som vi får samtal från personer som gett sig på vårt yrkesområde och kommit snett. Då vill de att vi ska hjälpa till att rädda deras fadäser, vilket till hundra procent inte låter sig göras, eftersom vi inte kommer åt deras bokningar. Då kan man ibland få en irriterad kommentar om "dålig service".
*****
- Ja hej!
- Hej, säger jag.
- Jo, jag undrar.... kan du hjälpa mig, jag vet inte..... men .. alltså......... inte vet jag om du kan svara på den här frågan.
- Jag kan försöka, säger jag.
- Jo, jag har bokat en x2000... Ja, jag ska iväg nu på onsdag.
- Jaha, säger jag. Hur var namnet? (Man frågar för att ha en chans att ta fram bokningen medan man pratar med kunden.)
- Nå - Karlsson. Men alltså... Om man prickat i "ej ombokningbar", här på nätet.... Kan man boka om den då?
Ridå.
Det är inte så sällan som vi får samtal från personer som gett sig på vårt yrkesområde och kommit snett. Då vill de att vi ska hjälpa till att rädda deras fadäser, vilket till hundra procent inte låter sig göras, eftersom vi inte kommer åt deras bokningar. Då kan man ibland få en irriterad kommentar om "dålig service".
*****
söndag, november 27, 2011
Med risk för ...
.. att bli kvar i stugan på Rånlandet, tog vi idag det säkra före det osäkra och åkte hem redan vid halvtvåtiden. Inte för att det var oväder, för sån't har vi aldrig i det kaosfria Norrbotten. Men tydligen hade ett lömskt underkylt regn passerat i natt. Till och med grusvägarna i skogen var så hala, att det var med risk för liv och lem vi genomförde "stora rundan" till fots.
Vi tänkte att vi aldrig skulle komma uppför backen med bilen och beslöt därför att packa ihop och dra hemåt medan det var ljust. Dessutom var vädret inte det muntraste. Grått, vindstilla, fuktigt och termometern lite räddhågset vid nollan.
Men inte hade vi behövt oroa oss.
En Audi tar sig alltid fram.
Det blir adventskväll i stan istället.
*****
Vi tänkte att vi aldrig skulle komma uppför backen med bilen och beslöt därför att packa ihop och dra hemåt medan det var ljust. Dessutom var vädret inte det muntraste. Grått, vindstilla, fuktigt och termometern lite räddhågset vid nollan.
Men inte hade vi behövt oroa oss.
En Audi tar sig alltid fram.
Det blir adventskväll i stan istället.
*****
lördag, november 26, 2011
Vart tog hon vägen ...
.. Berit, som skulle ruska om oss och ge "två decimeter snö i Norrland och Svealand" enligt DN? Och allmän samhällsfara, enligt "Klass 2-varning" från SMHI.
På Rånlandet allt lugnt. Inte ens vita gäss på fjärden.
*****
På Rånlandet allt lugnt. Inte ens vita gäss på fjärden.
*****
Apropå ...
... Sverigedemokraternas nya principplan, med indelning av folk i tre kategorier inser jag att SD:are är skrajsna små människor som misslyckats att assimileras i världen.
*****
Andra bloggar om: Sverigedemokraterna, Avsky,
*****
Andra bloggar om: Sverigedemokraterna, Avsky,
fredag, november 25, 2011
Det var en mörk och stormig natt
Ja vi får väl se. Berit är på ingång. En vresig dam, sägs det. Klass 2-varning utfärdad. Fara för allmänhet och viktiga samhällsfunktioner. Ojdå!
Kolmörkt. Idag har det inte varit ljust på hela dagen. Inte i stan. Och definitivt inte här ute i skogen vid havet. Vi tror vi är ensamma ute på Rånlandet i helgen. Åtminstone hittills. Brolampan lyser några meter ut från huset. Men sen är det svart. Det enda som lyste upp, när vi kom hit i kväll var två harar, som förskrämt pilade undan, när de träffades av bilens strålkastare. Kritvita i allt det brungrönsvarta. Stackars krakar, vad de måste känna sig "nakna".
Nu har teven fått gå till vila när efterlängtade På spåret och Skavlan tonat ut. New Orleans klarade jag på tio poäng och utan att skryta skulle jag ha gett segrarparet en betydligt hårdare match än vad superpedagogen med bisittare presterade. I köket diskas det. Jag går ut på bron för att se om Berran syns till. Men hon verkar långt härifrån. Himlen är totalt stjärnklar, lite vind med betoning på lite. Lugnt, skulle jag nog vilja säga.
Kanske bäst att gå till sängs.
Och förbereda sig.
För stormen.
*****
Kolmörkt. Idag har det inte varit ljust på hela dagen. Inte i stan. Och definitivt inte här ute i skogen vid havet. Vi tror vi är ensamma ute på Rånlandet i helgen. Åtminstone hittills. Brolampan lyser några meter ut från huset. Men sen är det svart. Det enda som lyste upp, när vi kom hit i kväll var två harar, som förskrämt pilade undan, när de träffades av bilens strålkastare. Kritvita i allt det brungrönsvarta. Stackars krakar, vad de måste känna sig "nakna".
Nu har teven fått gå till vila när efterlängtade På spåret och Skavlan tonat ut. New Orleans klarade jag på tio poäng och utan att skryta skulle jag ha gett segrarparet en betydligt hårdare match än vad superpedagogen med bisittare presterade. I köket diskas det. Jag går ut på bron för att se om Berran syns till. Men hon verkar långt härifrån. Himlen är totalt stjärnklar, lite vind med betoning på lite. Lugnt, skulle jag nog vilja säga.
Kanske bäst att gå till sängs.
Och förbereda sig.
För stormen.
*****
onsdag, november 23, 2011
Reinfeldts hak
När jag härom helgen besökte Barcelona åt vi lunch på La Bodegueta Provenca. En minnesvärd tretimmarssittning. Jag ljuger inte när jag säger att det var en 12-rätters. Minst.
Vi var en grupp från företaget som över lunchen träffade en av våra samarbetspartner där. Deras medarbetare hade någon gång tidigare i höst besökt samma Tapasrestaurang och då överraskat vår statsminister över en lunch, tillsammans med sina säkerhetsvakter.
Stället döptes förstås om till "Reinfeldts hak".
Och när jag satt där över min grillade sparris, den marinerade tonfisken, den torkade skinkans Rolls Royce - Pata negra, och andra läckerheter som i en aldrig sinande ström kom in på bordet, råkade jag slänga en blick in i ett annat hörn av restaurangen.
Och vem fick jag se där?Paparazzotakterna kom fram i mig och trots dåliga ljusförhållanden lyckades jag få en bild av en till synes rätt välmående Fredrik.
*****
Vi var en grupp från företaget som över lunchen träffade en av våra samarbetspartner där. Deras medarbetare hade någon gång tidigare i höst besökt samma Tapasrestaurang och då överraskat vår statsminister över en lunch, tillsammans med sina säkerhetsvakter.
Stället döptes förstås om till "Reinfeldts hak".
Och när jag satt där över min grillade sparris, den marinerade tonfisken, den torkade skinkans Rolls Royce - Pata negra, och andra läckerheter som i en aldrig sinande ström kom in på bordet, råkade jag slänga en blick in i ett annat hörn av restaurangen.
Och vem fick jag se där?Paparazzotakterna kom fram i mig och trots dåliga ljusförhållanden lyckades jag få en bild av en till synes rätt välmående Fredrik.
*****
tisdag, november 22, 2011
Bäddkultur
När jag stod och bäddade rent i sängarna ikväll började jag tänka på alla sängar man sovit i under sitt liv. Hårda, mjuka, sköna, stora, smala, höga, trä, järn. Jag sover oftast gott var än jag försöker. Det är sällan problem.
Men nu när jag stod där och fyllde påslakan med täcke, undrade jag var bäddningstraditionerna kommer ifrån. För att inte tala om kuddtraditionerna. Märkliga saker har man vilat huvudet mot i sina dagar.
I Grekland har jag mer än en gång råkat ut för någon slags "korv". Hårdstoppad som en kabanoss. Omöjlig att ändra på. Täcker hela sängens bredd. Tung och ostyrig. Men ändå rätt okej, när man vant sig. Eller i USA där jag en gång höll på att drunkna i kuddarna, som var så fluffiga och mjuka att man hotades av kvävningsdöden även om man lade sig på rygg. När jag sänkte huvudet mot kudden svällde den liksom upp på sidorna och pressades upp över ansiktet. Scary!
Franska små tunna saker, som man kan vika fyrdubbla innan man märker att man har något under huvudet. Den blir då stor som en A4 och är rätt svår att balansera på en hel natt.
Senaste utlandserfarenheten härom helgen, var ett par rejäla femkilos spanska kuddar som var väldigt sköna. Stora var de också och inget som man flyttade på i onödan. Men det var väl helt i stil med bäddningen i övrigt. Jovisst - De hade påslakan. Men jag skulle vilja se den madam som bäddade sängen på morgonen. Det måste ha varit en kraftkvinna (För jag kan inte tänka mig att det var en manlig bäddare. Inte i Spanien!) med tanke på den frenesi med vilken hon hade stoppat in varenda kant av täcket under resårmadrassen. Så hårt att den svenska armén skull bli kamouflagefärgade över hela kroppen av avund. Här kunde man släppa en krona från hög höjd och se den studsa i sängen. Ja, jag tror att det hade blivit samma resultat om man hade haft ett femtioeuromynt. Såna finns inte, men jag kan föreställa mig att de skulle vara ganska stora och tunga.
Att efter en tung dag på stan komma hem till hotellrummet och lite elegant slänga sig ovanpå sängen kunde få oanade konsekvenser. Var du vårdslös hade du studsat ur. Och att efter en tung natt på krogen försöka bryta sig in under täcket krävde ett svettigt arbete. Det gällde att ta i av alla krafter för att bryta upp en liten flik att börja med. Orkade man inte riktigt, så var alternativet att med våld pressa sig in i mellanrummet mellan täcke och madrass uppifrån huvudänden. Sedan var man fast. Spännbälte.
Ville man vara väldigt djärv tog man i av alla krafter, och slet av täcket med ett avgrundsvrål, vilket resulterade i att man helt enkelt möblerade om. Sängen stod inte kvar på samma ställe som man funnit den. Å andra sidan kunde man då slutligen uppleva den sköna frihet som det innebär med ett helt löst täcke, med möjlighet att sticka ut en fot åt något håll för svalka. För som vanligt hade ju spanjorerna stängt av luftkonditioneringen. Det var ju ändå november och bara 22 grader varmt utomhus. Och minst 25 inne.
Men det var en annan sak.
Nu öppnar jag dörren ut mot balkongen, kryper ner mellan svala lakan, och drömmer goda drömmar.
*****
Andra bloggar om: Kultur, Kuddar, Påslakan, Sängar
Men nu när jag stod där och fyllde påslakan med täcke, undrade jag var bäddningstraditionerna kommer ifrån. För att inte tala om kuddtraditionerna. Märkliga saker har man vilat huvudet mot i sina dagar.
I Grekland har jag mer än en gång råkat ut för någon slags "korv". Hårdstoppad som en kabanoss. Omöjlig att ändra på. Täcker hela sängens bredd. Tung och ostyrig. Men ändå rätt okej, när man vant sig. Eller i USA där jag en gång höll på att drunkna i kuddarna, som var så fluffiga och mjuka att man hotades av kvävningsdöden även om man lade sig på rygg. När jag sänkte huvudet mot kudden svällde den liksom upp på sidorna och pressades upp över ansiktet. Scary!
Franska små tunna saker, som man kan vika fyrdubbla innan man märker att man har något under huvudet. Den blir då stor som en A4 och är rätt svår att balansera på en hel natt.
Senaste utlandserfarenheten härom helgen, var ett par rejäla femkilos spanska kuddar som var väldigt sköna. Stora var de också och inget som man flyttade på i onödan. Men det var väl helt i stil med bäddningen i övrigt. Jovisst - De hade påslakan. Men jag skulle vilja se den madam som bäddade sängen på morgonen. Det måste ha varit en kraftkvinna (För jag kan inte tänka mig att det var en manlig bäddare. Inte i Spanien!) med tanke på den frenesi med vilken hon hade stoppat in varenda kant av täcket under resårmadrassen. Så hårt att den svenska armén skull bli kamouflagefärgade över hela kroppen av avund. Här kunde man släppa en krona från hög höjd och se den studsa i sängen. Ja, jag tror att det hade blivit samma resultat om man hade haft ett femtioeuromynt. Såna finns inte, men jag kan föreställa mig att de skulle vara ganska stora och tunga.
Att efter en tung dag på stan komma hem till hotellrummet och lite elegant slänga sig ovanpå sängen kunde få oanade konsekvenser. Var du vårdslös hade du studsat ur. Och att efter en tung natt på krogen försöka bryta sig in under täcket krävde ett svettigt arbete. Det gällde att ta i av alla krafter för att bryta upp en liten flik att börja med. Orkade man inte riktigt, så var alternativet att med våld pressa sig in i mellanrummet mellan täcke och madrass uppifrån huvudänden. Sedan var man fast. Spännbälte.
Ville man vara väldigt djärv tog man i av alla krafter, och slet av täcket med ett avgrundsvrål, vilket resulterade i att man helt enkelt möblerade om. Sängen stod inte kvar på samma ställe som man funnit den. Å andra sidan kunde man då slutligen uppleva den sköna frihet som det innebär med ett helt löst täcke, med möjlighet att sticka ut en fot åt något håll för svalka. För som vanligt hade ju spanjorerna stängt av luftkonditioneringen. Det var ju ändå november och bara 22 grader varmt utomhus. Och minst 25 inne.
Men det var en annan sak.
Nu öppnar jag dörren ut mot balkongen, kryper ner mellan svala lakan, och drömmer goda drömmar.
*****
Andra bloggar om: Kultur, Kuddar, Påslakan, Sängar
söndag, november 20, 2011
Att plocka ...
.. tranbär på myren i sju minusgrader kräver stark vilja.
Att pilla fram bär för bär i stelfrusen och isig mossa är inget för frusenharar. Till slut känns fingertopparna nästan såriga.
Men nu är det gjort.
Årets skörd bärgad.
Och fjolårets är ännu inte uppäten.
*****
Att pilla fram bär för bär i stelfrusen och isig mossa är inget för frusenharar. Till slut känns fingertopparna nästan såriga.
Men nu är det gjort.
Årets skörd bärgad.
Och fjolårets är ännu inte uppäten.
*****
Rånlandet 20 nov kl 08.52
Solen gör tappert försök och lyckas skicka sina strålar in i vår hall precis när frukosten står på bordet.
*****
lördag, november 19, 2011
Novemberhelg
Egentligen gillar jag inte november. Limbomånaden. Varken det ena eller det andra. Särskilt detta år. Extremvarmt och därmed extremt snöfattigt. Inte en flinga har fallit. Det arktiska mörkret faller rätt tidigt på dagen och lägger sig kompakt. Normalt brukar jag inte alls reagera för frånvaron av ljus, eftersom det så gott som alltid finns snö som lyser upp. Men nu är det bara bedrövligt.
Men visst finns dagsljus - Tro inte annat. Ett milt pastellfärgat sidljus. Varmt.
Stugdagen har betytt diverse pyssel. Vi hade lovat sätt ut märkkäppar på vägens mötesplatser till hjälp för plogmannen i vinter. Med spett och spade gav vi oss iväg efter skogsvägen. Snyggt blev det. Något liknande har aldrig setts här i trakten tidigare, det lovar jag.
Blommor som för två veckor sedan var friska och gröna, hade nu tappat geisten och krukor tömdes, samtidigt som ljusslingor plockades fram för att pryda syrenen framför altanen (patio syd östra, för dig som vill orientera dig lite närmare). Sådant har heller aldrig setts här i trakten tidigare. Att det sker samma dag, menar jag.
Havet har försökt lägga sig tillrätta för vintern, men misslyckats. Det märks, för uppbruten is har lagt sig längs stränderna. Träffar grannen nere vid stranden.
- Snön kommer imorgon, säger han.
Över havet drar en flock sångsvanar.
*****
Men visst finns dagsljus - Tro inte annat. Ett milt pastellfärgat sidljus. Varmt.
Stugdagen har betytt diverse pyssel. Vi hade lovat sätt ut märkkäppar på vägens mötesplatser till hjälp för plogmannen i vinter. Med spett och spade gav vi oss iväg efter skogsvägen. Snyggt blev det. Något liknande har aldrig setts här i trakten tidigare, det lovar jag.
Blommor som för två veckor sedan var friska och gröna, hade nu tappat geisten och krukor tömdes, samtidigt som ljusslingor plockades fram för att pryda syrenen framför altanen (patio syd östra, för dig som vill orientera dig lite närmare). Sådant har heller aldrig setts här i trakten tidigare. Att det sker samma dag, menar jag.
Havet har försökt lägga sig tillrätta för vintern, men misslyckats. Det märks, för uppbruten is har lagt sig längs stränderna. Träffar grannen nere vid stranden.
- Snön kommer imorgon, säger han.
Över havet drar en flock sångsvanar.
*****
fredag, november 18, 2011
Stockholmsgeografi
- Hej. Det är från hotell xxxxxxx i Stockholm. Hur har ni det i Lycksele?
- Ja, det vet jag inte, för du har ringt till Luleå nu. Här är det bara fint.
- Jaha, Luleå... Ligger det i närheten av Kebnekaise?
- Nja... Det är väl en 45 mil eller så.
- Jaså, jaha. Du, vi saknar ett bokningsunderlag för en gäst som ni har bokat........
*****
- Ja, det vet jag inte, för du har ringt till Luleå nu. Här är det bara fint.
- Jaha, Luleå... Ligger det i närheten av Kebnekaise?
- Nja... Det är väl en 45 mil eller så.
- Jaså, jaha. Du, vi saknar ett bokningsunderlag för en gäst som ni har bokat........
*****
tisdag, november 15, 2011
Jag tror jag förstår
Som den initierade utrikeskännare jag är (hm, hm!) tar jag mig friheten att efter helgens besök i Spanien göra en djuplodande analys av de ekonomiska problem som landet har.
Det är lätt att bli fascinerad av Barcelona. Många är de storstäder i Europa som kan slänga sig i väggen vid en jämförelse. Till och med London. Stockholm blir en småstad. Men den katalanska huvudstaden är en vacker myrstack av liv, med ett stolt och självständigt uttryck som känns. Överallt.
Imponerande byggnader. Vackra, spännande och utmanande. Gamla såväl som nya. Här sparas inte på krutet. Här tas det ut så många svängar att man undrar om invånarna kan hålla sig på marken. Staden lever. Dygnet runt. Hela innerstaden är full av bostäder, vilket gör att det oavsett tid på dygnet finns mänskligt liv överallt. På restauranger och tapasbarer, teatrar, kyrkor och gallerior. Och naturligtvis på Camp Nou.
Snygg tunnelbana. Fräscha tåg. Häpnadsväckande linbanor. Miróskulpturer i rondellerna. Fantastiska fontäner och parker. Effektiva vägar i oklanderligt skick. Stan luktar pengar och man undrar varifrån de kommer. En hel del från EU förstår jag. Annat är väl lånat kan jag tro.
Nu har man svårt att betala igen. Krisen finns där. Under ytan. Med arbetslöshet och minskade skatteintäkter.
Här i Sverige har regeringen sett till att dra ner skatteintäkterna på "frivillig" väg. Hur mycket vi än skulle ha råd, utan lån, kommer vi aldrig att se en blomstring som Barcelonas. Det visar sig nu. Kassa järnvägar. Dåligt elnät, som inte förmår transportera överskottet från norra Sveriges vattenkraftverk söderut. Lite halvrisigt vägnät. Miljöarbete som går i stå, trots storartade planer om att "gå före" det övriga Europa.
Bara bankerna blomstrar.
Var det så det var tänkt?
*****
Det är lätt att bli fascinerad av Barcelona. Många är de storstäder i Europa som kan slänga sig i väggen vid en jämförelse. Till och med London. Stockholm blir en småstad. Men den katalanska huvudstaden är en vacker myrstack av liv, med ett stolt och självständigt uttryck som känns. Överallt.
Imponerande byggnader. Vackra, spännande och utmanande. Gamla såväl som nya. Här sparas inte på krutet. Här tas det ut så många svängar att man undrar om invånarna kan hålla sig på marken. Staden lever. Dygnet runt. Hela innerstaden är full av bostäder, vilket gör att det oavsett tid på dygnet finns mänskligt liv överallt. På restauranger och tapasbarer, teatrar, kyrkor och gallerior. Och naturligtvis på Camp Nou.
Snygg tunnelbana. Fräscha tåg. Häpnadsväckande linbanor. Miróskulpturer i rondellerna. Fantastiska fontäner och parker. Effektiva vägar i oklanderligt skick. Stan luktar pengar och man undrar varifrån de kommer. En hel del från EU förstår jag. Annat är väl lånat kan jag tro.
Nu har man svårt att betala igen. Krisen finns där. Under ytan. Med arbetslöshet och minskade skatteintäkter.
Här i Sverige har regeringen sett till att dra ner skatteintäkterna på "frivillig" väg. Hur mycket vi än skulle ha råd, utan lån, kommer vi aldrig att se en blomstring som Barcelonas. Det visar sig nu. Kassa järnvägar. Dåligt elnät, som inte förmår transportera överskottet från norra Sveriges vattenkraftverk söderut. Lite halvrisigt vägnät. Miljöarbete som går i stå, trots storartade planer om att "gå före" det övriga Europa.
Bara bankerna blomstrar.
Var det så det var tänkt?
Snö har de också, Spanjorerna. Den kan vi gärna köpa!
*****
måndag, november 14, 2011
söndag, november 13, 2011
lördag, november 12, 2011
Ja, se dessa . . .
. . . spanska långluncher. Aldrig tar de slut.
Skickat från min Samsung Mobil
Det är ett plus.
Eller två.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
fredag, november 11, 2011
torsdag, november 10, 2011
Jag undrar . . .
.. om jag har gjort allt jag skulle idag, nu.
Så att jag kan sova lugnt.
Hoppas det.
För imorgon har jag annat för mig.
Som kräver.
*****
Så att jag kan sova lugnt.
Hoppas det.
För imorgon har jag annat för mig.
Som kräver.
*****
onsdag, november 09, 2011
tisdag, november 08, 2011
Kan man anmäla . . .
. . Pressbyrån för någon etiknämnd.
Eller kanske för "Hets mot folkhälsan".
En synnerligen osmaklig annons, tycker jag.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
En pajas kastar in
Äntligen en glad nyhet ikväll.
Silvio Berlusconi, kastar in handduken.
Han lämnar sin post senast den sista november.
Ett framsteg för Europa.
*****
Andra bloggar om: Fula gubbar
Silvio Berlusconi, kastar in handduken.
Han lämnar sin post senast den sista november.
Ett framsteg för Europa.
*****
Andra bloggar om: Fula gubbar
måndag, november 07, 2011
Väntar ivrigt på svar
Jag skrev nyss ett mejl:
Om du funderar på samma sak, får du gärna kopiera texten.
*****
Andra bloggar om: Nordea, Banker, Girighet,
Hej!
Jag är Pluskund hos er sedan många år. Men med tanke på den senaste tidens avslöjanden om bostadsköp för VD, hans pensionsavtal, samt det huvudlöst kundföraktande uttalandet av er styrelseordförande, så har jag snart helt tappat förtroendet för banken.
Lägg därtill att Nordea fått sämst betyg för sin fondförvaltning.
Jag funderar starkt på att byta bank, eftersom mitt hushåll har konto på annat håll.
Därför vill jag veta vad som gäller. Hur går jag tillväga?
Jag förstår att jag förmodligen inte kan flytta mina sparade fonder och pensionsparande, men jag vill ha ett förslag för att flytta mina lån, mitt lönekonto, sparkonto etc. Detta till lägsta möjliga kostnad och helst ingen alls.
Med vänlig hälsning
Bert Bodin
490611-xxxx
Om du funderar på samma sak, får du gärna kopiera texten.
*****
Andra bloggar om: Nordea, Banker, Girighet,
Åh vad jag saknar . . .
. . mitt gamla lunchstamställe.
Där såg man allt som rörde sig i stan. Träffade gamla vänner. Fick nya bekantskaper. Dessutom god vällagad mat, ofta överraskande.
Nu är det bara lagom och oinspirerat.
*****
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
söndag, november 06, 2011
Jaha - Det var den helgen, det.
Rånlandets himmel
(OBS! Färgbild.)
*****
lördag, november 05, 2011
Rosastekt . . .
. . älg. Rotsaksrost med äpple. Hjortronbalsamicoreduktion. Ett gott Amarone därtill.
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
fredag, november 04, 2011
Vinterbrist
Jag plöjer mig fram genom folkmassorna på stan. På väg hem den korta biten från jobbet. Vi jobbar halvdag sådana här dagar. Folk är ute och ägnar sig åt den nya religionen. Shopping. För glatta livet. I evighet. Amen.
Svidar om till något bekvämare och tåligare. Allt är förberett. En halvtimme efter att jag slutat jobbat, är vi på väg. I den märkliga hösten. Fuktig, mörk, varm. Trafiken är tät längs E4. Vid en omkörning av två genomskitiga, leriga lastbilar, skickar en av dem ett stenskott rakt in i vår vindruta. Så nu blir det glasmästare på måndag. En utgift extra.
Slingrar in på småvägarna. Genom Sundom och vidare mot Mjöfjärden. Dimma och duggregn. Skogarna står mörkgröna. Och tro mig eller ej, men björkarna skiftar i lila. Precis som på våren.
Rullar in på gården utanför stugan. En hare skuttar därifrån och in i den grönbruna ljungen.
Den stackarn är helt vit.
Något är fel.
*****
Svidar om till något bekvämare och tåligare. Allt är förberett. En halvtimme efter att jag slutat jobbat, är vi på väg. I den märkliga hösten. Fuktig, mörk, varm. Trafiken är tät längs E4. Vid en omkörning av två genomskitiga, leriga lastbilar, skickar en av dem ett stenskott rakt in i vår vindruta. Så nu blir det glasmästare på måndag. En utgift extra.
Slingrar in på småvägarna. Genom Sundom och vidare mot Mjöfjärden. Dimma och duggregn. Skogarna står mörkgröna. Och tro mig eller ej, men björkarna skiftar i lila. Precis som på våren.
Rullar in på gården utanför stugan. En hare skuttar därifrån och in i den grönbruna ljungen.
Den stackarn är helt vit.
Något är fel.
*****
torsdag, november 03, 2011
Dumma som spån
Så har återigen bankvärlden visat sin rätta korrumperade, giriga och fullständigt kundföraktande sida. Denna gång med Nordea i den föga smickrande huvudrollen.
Igår köpte företaget en 22-miljonerslägenhet åt VD:n. Idag får vi veta att han dessutom är försäkrad en pension, när han fyller 60 år. Det gör han rätt snart, och då har han 100 miljoner kronor i sin hand!
Det är finanskris. Den europeiska, ja - globala, ekonomiska krisen har tydligen gått Nordeas styrelseordförande och VD helt förbi.
Nordea visar också det absolut sämsta resultatet, när det gäller att förvalta kundernas aktiefonder. Det visade en jämförande undersökning häromdagen. Tyvärr är jag en av dessa kunder, som troget hållit mig till Nordea. Mycket på grund av att jag alltid fått bra service och bra villkor där. Men nu ser jag vad det har kostat.
Det fullständiga förakt som styrelseordföranden i banken visade i en telefonintervju i kvällens Rapport borde få varenda kund att lämna banken imorgon om det inte vore så att samma typ av fårskallighet förmodligen dyker upp i nästa. Han tycker att VD:s lägenhet är fullt berättigad.
Jojo - 275 lyxiga kvadrat behöver den stackarn för att trösta sig med för att han inte får vara hemma i Köpenhamn.
Nu tycker jag att ägarna till Nordea, dvs staten, dvs du och jag, ska avsätta ledningen med omedelbar verkan.
Det här får inte rinna av högdjuren som vatten från den gås, vilkens intelligens de med all önskvärd tydlighet visat sig besitta.
Låt oss visa dem samma förakt, som de visar oss.
*****
Andra bloggar om: Nordea, Banker, Kapitalism, Hänsynslöshet, Girighet, Korruption
Igår köpte företaget en 22-miljonerslägenhet åt VD:n. Idag får vi veta att han dessutom är försäkrad en pension, när han fyller 60 år. Det gör han rätt snart, och då har han 100 miljoner kronor i sin hand!
Det är finanskris. Den europeiska, ja - globala, ekonomiska krisen har tydligen gått Nordeas styrelseordförande och VD helt förbi.
Nordea visar också det absolut sämsta resultatet, när det gäller att förvalta kundernas aktiefonder. Det visade en jämförande undersökning häromdagen. Tyvärr är jag en av dessa kunder, som troget hållit mig till Nordea. Mycket på grund av att jag alltid fått bra service och bra villkor där. Men nu ser jag vad det har kostat.
Det fullständiga förakt som styrelseordföranden i banken visade i en telefonintervju i kvällens Rapport borde få varenda kund att lämna banken imorgon om det inte vore så att samma typ av fårskallighet förmodligen dyker upp i nästa. Han tycker att VD:s lägenhet är fullt berättigad.
- Han bor ju egentligen i Köpenhamn, men måste ha någonstans att bo, när han är i Stockholm.
Jojo - 275 lyxiga kvadrat behöver den stackarn för att trösta sig med för att han inte får vara hemma i Köpenhamn.
- Men han har ju en ordentlig lön på 10 miljoner om året. Kan han inte köpa sin lägenhet själv då, frågar reportern.
- Jag skulle vilja ge honom en ännu bättre lön, så att han kan köpa så många lägenheter han vill, svarade styrelseordföranden.
Nu tycker jag att ägarna till Nordea, dvs staten, dvs du och jag, ska avsätta ledningen med omedelbar verkan.
Det här får inte rinna av högdjuren som vatten från den gås, vilkens intelligens de med all önskvärd tydlighet visat sig besitta.
Låt oss visa dem samma förakt, som de visar oss.
*****
Andra bloggar om: Nordea, Banker, Kapitalism, Hänsynslöshet, Girighet, Korruption
onsdag, november 02, 2011
Lunch
En timme.
Hämtar tårta på ett konditori och kör ut till mammas äldreboende med den för att bjuda till eftermiddagskaffet på avdelningen. Hem för snabb lunch. Iväg och köper en julklapp till någon, till nästa affär för skosnören till mig och sedan tillbaka på jobbet på utsatt tid.
En timme.
Tur att man bor i en välorganiserad stad av lämplig storlek.
*****
Hämtar tårta på ett konditori och kör ut till mammas äldreboende med den för att bjuda till eftermiddagskaffet på avdelningen. Hem för snabb lunch. Iväg och köper en julklapp till någon, till nästa affär för skosnören till mig och sedan tillbaka på jobbet på utsatt tid.
En timme.
Tur att man bor i en välorganiserad stad av lämplig storlek.
*****
tisdag, november 01, 2011
För övrigt tycker jag ...
.. att "Sommarpratarna" i SVT, är en pärla bland program.
Vi behöver goda samtal.
*****
Sommarpratarna.
Vi behöver goda samtal.
*****
Sommarpratarna.
Det långsiktiga målet
Håller vi på att vårda ihjäl oss? Jag bara undrar, när jag läser en debattartikel i gårdagens DN. Den är skriven av två läkare och handlar om antibiotikaanvändandet i Sverige.
Att bakterier bygger om sig och blir resistenta mot fler och fler preparat är väl känt. Ändå verkar det som att vi trampar på i ullstrumporna utan tanke på vad som kommer sedan. Nämligen inget! Nästa infektion du råkar ut för kanske inte går att bota.
Det beror, som de flesta vet, på att vi använder för mycket av medlet. Det är rätt häpnadsväckande siffror.
Riksgenomsnittet är 382 antibiotikarecept per 1000 invånare. Per år! Per år!!!?. Betänk detta. Alltså - Närmare 40% av oss svenskar får penicillin eller liknande preparat utskrivna till sig varje år.
Jag trodde inte ens att 40% av befolkningen gick till doktorn. Det kan i och för sig vara så att samma patient får flera recept på grund av svårbehandlade infektioner. Å andra sidan tror jag inte jag knappt känner en enda människa som behövt antibiotika i år.
Men jag har min teori. Grundad eller ej. Men nog är det väl så att vi "inte har tid att vara sjuka". Minsta lilla förkylning måste motas i grind, eller gå över på en kvart. Här ska inget immunförsvar tränas, eller användas. Inte ens barnen får vård i hemmet. Nä - Kvickfix är det som gäller. Och iväg till skolan. Man måste ju vara produktiv. Tjäna pengar och shoppa. Annars får vi ju ingen tillväxt i samhället. Eller hur?
Så hur ska det nu gå, när ett nytt mål satts upp för att minska förskrivningen. Det långsiktiga målet är satt till "bara" 250 recept per 1000 invånare. Bara var fjärde medmänniska i din omgivning ska får ett recept utskrivet. (Är folk verkligen så illa däran?) Vart tredje recept ska alltså bort. Av nödvändighet, för att bakterierna även någon gång i framtiden ska överraskas och dö av preparaten istället för att försvara sig.
Tillåt dig vara sjuk, när du är sjuk. Det blir du oftast friskare av än av piller.
Annars kan du dö av en sticka i fingret.
*****
DN debatt om antibiotikamissbruket.
Andra inlägg i ämnet: Överkonsumtion, Fel spår II.
Andra bloggar om: Infektioner, Antibiotika, Sjukdom, Penicillin
Att bakterier bygger om sig och blir resistenta mot fler och fler preparat är väl känt. Ändå verkar det som att vi trampar på i ullstrumporna utan tanke på vad som kommer sedan. Nämligen inget! Nästa infektion du råkar ut för kanske inte går att bota.
Det beror, som de flesta vet, på att vi använder för mycket av medlet. Det är rätt häpnadsväckande siffror.
Riksgenomsnittet är 382 antibiotikarecept per 1000 invånare. Per år! Per år!!!?. Betänk detta. Alltså - Närmare 40% av oss svenskar får penicillin eller liknande preparat utskrivna till sig varje år.
Jag trodde inte ens att 40% av befolkningen gick till doktorn. Det kan i och för sig vara så att samma patient får flera recept på grund av svårbehandlade infektioner. Å andra sidan tror jag inte jag knappt känner en enda människa som behövt antibiotika i år.
Men jag har min teori. Grundad eller ej. Men nog är det väl så att vi "inte har tid att vara sjuka". Minsta lilla förkylning måste motas i grind, eller gå över på en kvart. Här ska inget immunförsvar tränas, eller användas. Inte ens barnen får vård i hemmet. Nä - Kvickfix är det som gäller. Och iväg till skolan. Man måste ju vara produktiv. Tjäna pengar och shoppa. Annars får vi ju ingen tillväxt i samhället. Eller hur?
Så hur ska det nu gå, när ett nytt mål satts upp för att minska förskrivningen. Det långsiktiga målet är satt till "bara" 250 recept per 1000 invånare. Bara var fjärde medmänniska i din omgivning ska får ett recept utskrivet. (Är folk verkligen så illa däran?) Vart tredje recept ska alltså bort. Av nödvändighet, för att bakterierna även någon gång i framtiden ska överraskas och dö av preparaten istället för att försvara sig.
Tillåt dig vara sjuk, när du är sjuk. Det blir du oftast friskare av än av piller.
Annars kan du dö av en sticka i fingret.
*****
DN debatt om antibiotikamissbruket.
Andra inlägg i ämnet: Överkonsumtion, Fel spår II.
Andra bloggar om: Infektioner, Antibiotika, Sjukdom, Penicillin