Från sjukhuset kommer ett samtal. Det är vår kompis som legat inne ett tag med svår lunginflammation där ett virus tillstötte. Respiratorvård och nedsövd.
Han är svag, men pratar en stund. Säger att det varit tufft. Vill gärna komma hem till Luleå under sjukskrivningen som lär bli rätt lång.
Orkar bara några minuter.
Men vi fick höra hans röst i alla fall.
*****
söndag, mars 31, 2013
lördag, mars 30, 2013
Påskaftonsmiddag
Givetvis ska det vara lite festligare en påskafton. Däremot kanske det inte blev särskilt "påskigt". Inget lamm.
Det blev en grillad renytterfilé, serverad med trattkantareller i messmörssås och rotsaker.
Enkelt.
Gott.
Och vilket vin!
*****
Det blev en grillad renytterfilé, serverad med trattkantareller i messmörssås och rotsaker.
Enkelt.
Gott.
Och vilket vin!
*****
Fördel plogkarm
Det faktum att plogkarmen finns på vår infart och att den fryser till en "mur" på ena sidan och medför svallis, när grundvattnet trycker på och rinner över, har också sina fördelar.
Gräver man ett hål på skogssidan av vallen hittar man vatten! Massor av vatten. Klart, skogsvatten. Lite, lite humusbrunt, men fullt användbart. Kanske inte som dryck, men väl som bastuvatten.
Därför laddades värmaren och baljorna med detta vatten och gjorde att vi slapp hämta i pumphuset trehundra meter bort. Nu var det bara att hämta på tomten. Så kan det också gå till, när man tager vad man haver.
Resultatet blev två nybadade herrar, doftande av skog och barr.
*****
 |
| Klart och fint skogsvatten. Bara att skopa upp. |
Därför laddades värmaren och baljorna med detta vatten och gjorde att vi slapp hämta i pumphuset trehundra meter bort. Nu var det bara att hämta på tomten. Så kan det också gå till, när man tager vad man haver.
Resultatet blev två nybadade herrar, doftande av skog och barr. *****
Vi drog utåt havet ...
.. men drog snart in i skogen för att komma ifrån skotertrafiken. (Bland annat en idiotdåre som körde om oss ca 10 m ifrån i 100 km i timmen. Hann inte höra honom eftersom vi hade vindsus och skidfras i öronen. Hjärtat höll på att stanna.)
I skogen var det tyst. Snön mjuk och fin. Vi såg andra skidåkare som förmodligen också hade flytt motoridioterna.
Här upplever vi förmodligen betydligt mycket mer än de där som rusar omkring som vilsna hönor i panik.
Vi åker längs ett rävspår på vår tranbärsmyr, och korsar en skogsfågelsstig. Längre bort ansluter älgen. Vi hör en hackspett försöka kontakta en fjälla.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Snöskoter, Miljö, Idioter
I skogen var det tyst. Snön mjuk och fin. Vi såg andra skidåkare som förmodligen också hade flytt motoridioterna.
Här upplever vi förmodligen betydligt mycket mer än de där som rusar omkring som vilsna hönor i panik.
Vi åker längs ett rävspår på vår tranbärsmyr, och korsar en skogsfågelsstig. Längre bort ansluter älgen. Vi hör en hackspett försöka kontakta en fjälla.
Solen och snön.
Friden och lugnet.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Snöskoter, Miljö, Idioter
Gäster göre sig icke besvär
Svallis! Varning! Såphalt, knöligt, och svagt lutande. Så ser vår infart ut i år.
Det var med stor tveksamhet som vi överhuvudtaget funderade på att köra in till stugan, när vi kom hit i torsdags. Men jag tog mod till mig. Det gick...... sådär! Efter ungefär 10 meter in på vägen, fanns ingen styrförmåga kvar. Bilen ville istället köra på tvären. Trots vinterdäck med dubbar. Nu är det ju tur att vi har snökarmar, annars hade vi hamnat i skogen. Med hjälp av dem, kunde vi så småningom krypa fram till stugan.
Hur vi ska komma hem på måndag är en öppen fråga.
Det problemet får vi ta då.
Så om du är på väg hit... Kör inte in på gården. Promenera inte. Det är livsfarligt.
Kort sagt: Håll dig undan!
Eller ta snökarmen, gående.
Det funkar.
Välkommen.
*****
 |
| Det här fenomenet uppstår emellanåt. I fjol hade vi inte ett enda spår av svallis. Ett annat år har vi haft en liten sträcka 5-6 meter, närmast korsningen. |
Hur vi ska komma hem på måndag är en öppen fråga.
Det problemet får vi ta då.
Så om du är på väg hit... Kör inte in på gården. Promenera inte. Det är livsfarligt.
Kort sagt: Håll dig undan!
Eller ta snökarmen, gående.
Det funkar.
Välkommen.
*****
fredag, mars 29, 2013
Öppnade kylskåpet ...
.. och ut trillade inspirationen.
Det blev tranbärsglacerad lax, serverad med Gruyèreöverbakade rotfrukter, rödlök, och limehonungsmarinerade granskott. Färska (nåja, upptinade) tranbär och en kall vitvinssås därtill.
Ja - Ganska gott.
Vinet. Ett "elakt" vitt fynd.
*****
Det blev tranbärsglacerad lax, serverad med Gruyèreöverbakade rotfrukter, rödlök, och limehonungsmarinerade granskott. Färska (nåja, upptinade) tranbär och en kall vitvinssås därtill.
Ja - Ganska gott.
Vinet. Ett "elakt" vitt fynd.
*****
Felvallat
Dagens skidtur blev ingen succé.
Inget glid, mer än bakåt. Vi klarade i alla fall en sväng ut på isen och sedan upp i skogen med en trevlig färd ner mot stugan på slutet.
Sedan blev det kaffe och bulle i solen på altanen. Den del som är snöfri. Stora terassen på husets långsida ligger djuuuuuuuupt under snö. Säkert bortåt en meter. Jag försökte göra en hörna snöfri, men det försöket misslyckades. Tänker på fjolårets påsk, då vi kunde sitta där. Men kom också ihåg att påsken i fjol var flera veckor senare än i år.
Tids nog blir det snöfritt. Ännu gnistrar den med obarmhärtigt ljus
Härlig vinter!
*****
Inget glid, mer än bakåt. Vi klarade i alla fall en sväng ut på isen och sedan upp i skogen med en trevlig färd ner mot stugan på slutet.
Sedan blev det kaffe och bulle i solen på altanen. Den del som är snöfri. Stora terassen på husets långsida ligger djuuuuuuuupt under snö. Säkert bortåt en meter. Jag försökte göra en hörna snöfri, men det försöket misslyckades. Tänker på fjolårets påsk, då vi kunde sitta där. Men kom också ihåg att påsken i fjol var flera veckor senare än i år.
Tids nog blir det snöfritt. Ännu gnistrar den med obarmhärtigt ljus
Härlig vinter!
*****
torsdag, mars 28, 2013
Nu kommer amatörerna
Sådärja. Nu är det påsk. Vi åker ut under eftermiddagen, eftersom vi bara jobbat halvdag idag. (Halvdag, men inte halvdant.) Solen skiner från en norrbottensblå himmel. Det är någon plusgrad. Bilen fullpackad med allt från fågelfrön till ved, påskliljor och mat. När vi kommer fram märker vi att det är folk både här och där i stugorna. Nu är det inte så att det här är något mass-stugområde. Totalt 11 stycken utspridda. Och att se folk i fem av dem är ovanligt. Förutom de som bor här året om, finns det de som vi inte sett sedan i höstas någon gång.
Närmaste norrmännen har hittat hit från Bardu. De har 60 mil hit, så det blir inte så ofta. Grannarna från Boden är ändå här mer sällan.
Till andra änden av området ser vi inte, så där har vi ingen koll. Men nu har vi ju hela fyra dagar för helt egen disposition, så snart har vi läget klart för oss.
Kvällen är vacker med stor måne över granarna.
Över stugproffs och amatörer.
*****
Dagens kassarapport
Så har man förmodligen framtiden räddad för .... ja det måste vara 17:e gången det senaste året. Och summorna är så stora, så jag vet inte var jag ska sätta alla pengar. Cypern funkar ju dåligt.... Hm...?
Speciellt imponerad blir jag av att Victor lyckats spåra mig på jobbet och dessutom skicka mejlet till en mejlbox, som inte har mitt namn, bara en avdelningsadress. Tror jag ska skriva tillbaka och fråga varför jag inte kan få del av min "sena släktings högra insättning" också. Eller åtminstone få veta vem som ska få den. För vi kan ju vara släkt. Intressant.
*****
Kära vän,
Jag är Victor Okafa den personliga advokat till din sena släkting, som dog med icke-identifierad familj eller släkting, jag kontaktar dig på grund av hans vänstra insättning värderas till € 12,7 miljoner euro, med en av de ledande bankerna här i Lome Togo.Since du hans din släkting och har samma efternamn.
Banken har utfärdat mig ett meddelande för att ge de anhöriga, gör svar med följande information för ytterligare förtydliganden.
Ditt fullständiga namn ...........
Telefonen Tel ..........
Din ålder .................
Din Yrke: .........
Jag ser fram emot att höra från dig så snart som möjligt, så jag kan ha möjlighet att ge dig mer information om detta.
respektfullt,
victor Okafa
Speciellt imponerad blir jag av att Victor lyckats spåra mig på jobbet och dessutom skicka mejlet till en mejlbox, som inte har mitt namn, bara en avdelningsadress. Tror jag ska skriva tillbaka och fråga varför jag inte kan få del av min "sena släktings högra insättning" också. Eller åtminstone få veta vem som ska få den. För vi kan ju vara släkt. Intressant.
*****
onsdag, mars 27, 2013
Vad ska man tro ...
.. om Sveriges framtid, när man läser gårdagens och dagens tidningar. Ibland känner jag mig som en riktig folkpartist, gud förbjude. Men det är något skumt med den svenska skolan.Resultaten blir sämre och sämre. Internationella jämförelser skickar oss längre och längre ner i listan. Läsförståelsen minskar. Eleverna mår dåligt. Lärarna likaså.
När jag så idag läser DN, (finns tyvärr inte på nätet) som berättar om den låga nivå som lärarstudenter kommer med, till högskolor och universitet, så börjar jag tro att det är raka spåret utför, som gäller.
Lärarstudenter som inte har intresse av samhällsfrågor, som inte läser dagstidningar, som knappt kan stava. Lärarhögskolor som får "börja om" på högstadienivå med sina adepter. Hm!??
Och de stackars ambitiösa eleverna i skolorna "jagar betygen", hetsar, och mår dåligt.
När jag gick i skolan jagade vi inga betyg.
Vi fick dem.
Från klass 2.
Vi fyrtiotalister, som sägs vara den mest framgångsrika generationen.
Undrar vad det beror på?
*****
tisdag, mars 26, 2013
Framåt
Påskveckan är igång. Redan jobbat två dagar. En och en halv återstår innan jag får några härliga dagar i stugan.
Förberedelserna är startade och idag har bunkringen skett. Mat och potatis inhandlat. Röding och torskrygg. Reninnanlår och Jokkmokkskorv (den flerfaldigt prisbelönta), sill och ansjovis, och en lyxflaska med påskmust från det lokala bryggeriet. Och en massa annat. Äta ska vi tydligen.
Glatt överraskad över gåvan från Skattemyndigheten. Jojomensan. Skatteåterbäring att vänta.
Men bäst av allt... Den sjuke kompisen, som ligger på intensiven har visat tecken åt rätt håll.
Jag andas ut.
Och in igen.
Det tar sig.
*****
Förberedelserna är startade och idag har bunkringen skett. Mat och potatis inhandlat. Röding och torskrygg. Reninnanlår och Jokkmokkskorv (den flerfaldigt prisbelönta), sill och ansjovis, och en lyxflaska med påskmust från det lokala bryggeriet. Och en massa annat. Äta ska vi tydligen.
Glatt överraskad över gåvan från Skattemyndigheten. Jojomensan. Skatteåterbäring att vänta.
Men bäst av allt... Den sjuke kompisen, som ligger på intensiven har visat tecken åt rätt håll.
Jag andas ut.
Och in igen.
Det tar sig.
*****
söndag, mars 24, 2013
Ös och oro
Vi gick på konsert ikväll. Här Luleå finns ett band med världsrykte. Norrbotten Big Band räknas som ett av de bästa i världen. Jag kan väl inte säga att storbandsjazz är mitt förstaval när det gäller musik. Men jag försöker vara öppen.
Öppningsnumret peppade inte. Improvisation på vådlig nivå. Stycke nummer två var heller inte någon favorit och jag började undra vad jag gett mig in på.
Men orkesterns ledare hade lovat. Snart kommer kvällens huvudnummer. Och då blir det annat ljud i skällan.
Angelique Kidjo har jag gillat länge. Från början en bekantskap från programmet Klingan i P2. Men sedan började hon höras i allt fler sammanhang. Hennes Summertime, eller O helga natt, är originella och välkända.
Nu dök denna dam upp på scenen och inbjöd till dans. Publiken var lite avvaktande och det krävdes flera nummer innan hon lyckades. Men sedan..... Vilket ös!
Innan konserten var slut var det ingen som satt på sina stolar. En rejäl samling kvinnor och män ur publiken klev också upp på scenen och bjöd på dans av alla sorter. Vi njöt. Angelique njöt. Storbandet likaså.
Nöjda vandrade vi hemåt i vinterkvällen.
Som tyvärr slutade med oro för en sjuk vän.
*****
Öppningsnumret peppade inte. Improvisation på vådlig nivå. Stycke nummer två var heller inte någon favorit och jag började undra vad jag gett mig in på.
Men orkesterns ledare hade lovat. Snart kommer kvällens huvudnummer. Och då blir det annat ljud i skällan.
Angelique Kidjo har jag gillat länge. Från början en bekantskap från programmet Klingan i P2. Men sedan började hon höras i allt fler sammanhang. Hennes Summertime, eller O helga natt, är originella och välkända.
Nu dök denna dam upp på scenen och inbjöd till dans. Publiken var lite avvaktande och det krävdes flera nummer innan hon lyckades. Men sedan..... Vilket ös!
Innan konserten var slut var det ingen som satt på sina stolar. En rejäl samling kvinnor och män ur publiken klev också upp på scenen och bjöd på dans av alla sorter. Vi njöt. Angelique njöt. Storbandet likaså.
Nöjda vandrade vi hemåt i vinterkvällen.
Som tyvärr slutade med oro för en sjuk vän.
*****
Utflykt till skärgården
Solig dag med svaga vindar. Lämpligt för utflykt till skärgården. Eller åtminstone närskärgården. Ja, faktiskt den första ön man kommer till. Gråsjälören.
Inga hjälpmedel behövs. Bara benen. Man går. Och det gör luleborna. Man ur huse. Nästan.
På Gråsjälören fanns i början på förra seklet ett "societetshus", där stadens borgare, tillika seglare, kunde umgås.
Nu är det en välgörenhetsorganisation som varje år öppnar servering därute. Kommunen har ställt upp med vindskydd, grillplatser, ved, med mera. I år är det tionde året som isbanan plogas. Där åks skridskor, skidor, promeneras, dras barnvagn....
.. eller varför inte cykla!?
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå, Norrbotten, Vinter, Sol
Inga hjälpmedel behövs. Bara benen. Man går. Och det gör luleborna. Man ur huse. Nästan.
På Gråsjälören fanns i början på förra seklet ett "societetshus", där stadens borgare, tillika seglare, kunde umgås.
Nu är det en välgörenhetsorganisation som varje år öppnar servering därute. Kommunen har ställt upp med vindskydd, grillplatser, ved, med mera. I år är det tionde året som isbanan plogas. Där åks skridskor, skidor, promeneras, dras barnvagn....
.. eller varför inte cykla!?
*****
Läs även andra bloggares åsikter om Luleå, Norrbotten, Vinter, Sol
lördag, mars 23, 2013
Kväll
Kaffe, en god chokladbit, och en Skarvencognac avslutar en härlig skiddag.Middag blev jag också bjuden på. Hemma i stan.
*****
fredag, mars 22, 2013
Jodå
Vi får beröm också.
Rätt ofta faktiskt.
*****
Rätt ofta faktiskt.
 |
| Chokladen ligger nu i magen. Vissa fredagar är bättre än andra. |
*****
Nu lägger jag av
Min väckarklocka har troget sett till att jag kommit till jobbet i tid (nåja!) i många många år.
Den rasklocka från Braun, som jag av någon anledning fått av flygbolaget Lufthansa, jag minns inte varför, har tickat på troget sedan någon gång på sjuttiotalet.
I morse väckte den mig med sitt glada pippelipipp, som vanligt. Men när jag sträckte mig mot den för att trycka på snoozknappen, tystnade den. Sekundvisaren stod helt stilla. Död.
Frid över dess minne.
*****
onsdag, mars 20, 2013
Föregångsland?
Sverige är unikt. Det låter väl bra! Positivt och hedrande.
Fast egentligen är det tvärtom. Ingen annanstans i världen har så mycket förskingrats inom skolväsendet som här. Att finansiera privata skolor med skattemedel och låta dem göra vinster, som sedan tas ut ur landet, får forskare att oroa sig.
Hörde i morse en amerikansk (!!!) forskare som berättade att det vore "otänkbart i USA".
Tänka sig.
Lägg därtill det så kallade "fria skolvalet", där föräldrar kan bestämma i vilken skola barnen ska gå.
Liberalismens avarter bäddar för segregation, elittänkande och utslagning. Som en naturlag, som varje tänkande människa borde ha kunnat förutse. Men naturen, den mänskliga, ska nuförtiden ofta friseras, göras om, snyggas till på ytan, utan tanke på djupet. Utan att blicka åt sidan. Rädda att ta in erfarenheter från de som lyckats bättre. Jag tänker till exempel på Finland.
Så långt har det gått.
Så långt har vi låtit det gå.
Med makthavarnas goda minne och därmed vårt eget.
Ska vi inte ta och ändra på det?
*****
Läs och lyssna. Vetenskapsradion.
Fast egentligen är det tvärtom. Ingen annanstans i världen har så mycket förskingrats inom skolväsendet som här. Att finansiera privata skolor med skattemedel och låta dem göra vinster, som sedan tas ut ur landet, får forskare att oroa sig.
Hörde i morse en amerikansk (!!!) forskare som berättade att det vore "otänkbart i USA".
Tänka sig.
Lägg därtill det så kallade "fria skolvalet", där föräldrar kan bestämma i vilken skola barnen ska gå.
Liberalismens avarter bäddar för segregation, elittänkande och utslagning. Som en naturlag, som varje tänkande människa borde ha kunnat förutse. Men naturen, den mänskliga, ska nuförtiden ofta friseras, göras om, snyggas till på ytan, utan tanke på djupet. Utan att blicka åt sidan. Rädda att ta in erfarenheter från de som lyckats bättre. Jag tänker till exempel på Finland.
Så långt har det gått.
Så långt har vi låtit det gå.
Med makthavarnas goda minne och därmed vårt eget.
Ska vi inte ta och ändra på det?
*****
Läs och lyssna. Vetenskapsradion.
Kulturell igen
Jaha - Tro det eller ej. Teater idag också! Fast på kvällstid den här gången. Jonas Hassen Khemiris uppsättning Apatiska för nybörjare efter Gellert Tamas bok "De apatiska".
Rolig, tänkvärd, rörande och svindlande. Satirisk, förstås. Framfört av Teaterhögskolans avgångselever.
Om en tid, när Sverige utvisade, eller ville utvisa flyktingfamiljer med apatiska barn i den underförstådda tron att barnen simulerade, eller till och med förgiftades av föräldrarna för att de därmed skulle få stanna. En skammens tid, alltså.
Se den, om du får chansen. Det går en uppsättning på Stockholms Stadsteater också.
*****
Rolig, tänkvärd, rörande och svindlande. Satirisk, förstås. Framfört av Teaterhögskolans avgångselever. Om en tid, när Sverige utvisade, eller ville utvisa flyktingfamiljer med apatiska barn i den underförstådda tron att barnen simulerade, eller till och med förgiftades av föräldrarna för att de därmed skulle få stanna. En skammens tid, alltså.
Se den, om du får chansen. Det går en uppsättning på Stockholms Stadsteater också.
*****
tisdag, mars 19, 2013
Ibland får man ...
.. uppleva annorlunda arbetsdagar. Som idag, när en kollega och jag fick möjlighet att i samband med en kunduppföljningsträff, ta med kunderna på soppteaterlunch.
Först jobb - sedan kul. Med äkta gulaschsoppa och underhållning. Den här gången togs vi tillbaka till det glada (!?) 70-talet. Det var Abba och Tage Danielsson. Det var parodi på Hemma hos, programmet som gick sena måndagskvällar i P3 (tror jag det var) med Kjell Alinge och Staffan Janne Forsell. Halsbrytande och samhällssatir i skön blandning.
Minnen dök upp. Bra musik. Duktiga skådespelare.
Jo - Så kan det också vara.
*****
Först jobb - sedan kul. Med äkta gulaschsoppa och underhållning. Den här gången togs vi tillbaka till det glada (!?) 70-talet. Det var Abba och Tage Danielsson. Det var parodi på Hemma hos, programmet som gick sena måndagskvällar i P3 (tror jag det var) med Kjell Alinge och Minnen dök upp. Bra musik. Duktiga skådespelare.
Jo - Så kan det också vara.
*****
Det är detaljerna som gör det.
I morgonens väderrapport ägnas nästan halva tiden åt ett liten, liten plätt på jorden Det var "klass-två"-varning hit, vindstyrkor och snödjup dit.
Måste vara ett viktigt litet ställe det där.
Österlen.
*****
Måste vara ett viktigt litet ställe det där.
Österlen.
*****
söndag, mars 17, 2013
Gissa
När vi vänder hem, efter skogspromenaden, går vi ut på havsisen och ser detta.
Berätta vad det är! Och varför.
*****
Berätta vad det är! Och varför.
*****
lördag, mars 16, 2013
Efter en god middag ...
.. med kyckling och ett Sydafrikanskt fyndvin (59 kr), undrar jag om man egentligen behöver någon teve.
Det är ju bara att sitta och stirra in i brasan och låta bilderna passera.
*****
Det är ju bara att sitta och stirra in i brasan och låta bilderna passera.
*****
Så blev vi tydligen världsmästare
Min hemstad Luleå firar. Vi passerar gränsen 75000 invånare. Länge har vi snurrat kring en nivå några tusen färre. Men nu tar vi uppenbarligen steget.
Världsrekordförsöket bestod i att samla så många som möjligt till en "Gilla Luleå-tumme", som inte ska förväxlas med Facebook-diton, sägs det. Men det är förstås svårt att inte associera till FB, som ju om några månader finns etablerat i sina jättehallar utanför stan.
2491 personer deltog. Om du klickar på bilden nedan så kan du se dem tydligare. Men min nuna finns inte där. Jag svek. Och ändå blev det världsrekord med råge. Det gamla löd på 849 personer och gjordes i Puerto Rico.
Visst ser den varm och go ' ut? Har en känsla av att den var klädd i Lovikkavante.
Världsrekordförsöket bestod i att samla så många som möjligt till en "Gilla Luleå-tumme", som inte ska förväxlas med Facebook-diton, sägs det. Men det är förstås svårt att inte associera till FB, som ju om några månader finns etablerat i sina jättehallar utanför stan.
2491 personer deltog. Om du klickar på bilden nedan så kan du se dem tydligare. Men min nuna finns inte där. Jag svek. Och ändå blev det världsrekord med råge. Det gamla löd på 849 personer och gjordes i Puerto Rico.
Visst ser den varm och go ' ut? Har en känsla av att den var klädd i Lovikkavante.
 |
| Foto: Per Pettersson, Luleå Kommun |
 |
| Kompis Anders |
 |
| Sven (Promenader och utflykter) |
Gomorron Sverige
Vintermorgon med utsikt från sänggaveln.
Ett skidspår, harspår och ett mysko litet avtryck till höger om den lilla granen. Förmodligen någon liten hönsfågel. Järpe kanske.
*****
fredag, mars 15, 2013
Tokfredag
Helt utpumpad har jag nu slöat mig igenom en fredagskväll i stugan. Med jämtländsk sushi, en god öl, lite TV och nu sängen.
Det är skönt efter en smått hysterisk fredag på jobbet. Mycket stress. Strandsatta resenärer, som vill hem till fredagkvällen, trots att de befinner sig långt borta och får flygningar inställda på grund av strejk. Kollega Therese tog hand om det och fixade med flera olika aktörer. Resenärerna är nu hemma i Luleå.
Som jag sagt förr. Fredagar gör något med folk. Det är då det liksom stockar sig. Det är då man märker att de glömt något under veckan, som de måste få löst innan de går hem för helgen. Då får det kosta vad det kosta vill. Det kan bara inte vänta till måndag. Måste få det fixat, och det nu! Även om det är långt till avresa.
Men det är väl mänskligt.
Kanske.
*****
Det är skönt efter en smått hysterisk fredag på jobbet. Mycket stress. Strandsatta resenärer, som vill hem till fredagkvällen, trots att de befinner sig långt borta och får flygningar inställda på grund av strejk. Kollega Therese tog hand om det och fixade med flera olika aktörer. Resenärerna är nu hemma i Luleå.
Som jag sagt förr. Fredagar gör något med folk. Det är då det liksom stockar sig. Det är då man märker att de glömt något under veckan, som de måste få löst innan de går hem för helgen. Då får det kosta vad det kosta vill. Det kan bara inte vänta till måndag. Måste få det fixat, och det nu! Även om det är långt till avresa.
Men det är väl mänskligt.
Kanske.
*****
torsdag, mars 14, 2013
Punkt
Rättegång. För första gången i mitt ganska långa liv har jag bevistat en rättegång. Och inte bara bevistat. Jag har varit målsägande. På lite nervösa ben gick vi till tingsrätten idag på förmiddagen.
Det gällde efterspelet till den trafikolycka vi råkade ut för i oktober. En ung dam, som körde på oss på övergångsstället den där olycksaliga fredagskvällen, stod åtalad för vårdslöshet i trafik.
Känslan var lite kluven. Visserligen vill jag att rättvisan ska råda. Men i sådana här fall finns nog bara förlorare.
Vi träffade först brottsofferjouren. En trevlig dam, som berättade för oss noviser (Tack och lov att man är det, i de här sammahangen.) vad som skulle hända.
Sedan skedde själva förhandlingen. Vi förhördes. Den unga bilföraren likaså. Hon satt hela tiden med blicken i bordet, såg rädd ut, men svarade rakt och tydligt på frågorna. Fakta lades fram, fakta kollades noggrannt. Frågor ställdes på nytt, med en annan vinkling. Vi fick berätta om skadorna. Hon fick berätta hur hon hade kört, hur hon inte hade sett oss. Åklagare fastställde åtalet. Försvarsadvokaten pläderade emot. Men eftersom den unga tjejen erkänt, så blev det, efter en paus, klart. Vi gick med på vissa eftergifter. Dom faller om en vecka.
Det kändes trots allt bra till slut.
När allt var klart och vi var på väg att gå därifrån träffar vi henne i garderoben. Hon ser fortfarande rädd ut och jag går fram och ger henne en kram. Hon gråter hejdlöst och darrande. Vi står där en rätt lång stund. Benke ger henne också en kram och hon fortsätter att snyfta.
- Det här behöver jag, sa hon.
Vi pratar lite på väg ut. Vi tackar för blommorna vi fick dagen efter olyckan.
I solen utanför tingsrätten berättar hon lite mer. Och det hela slutar med leenden, ett skratt och hejdå.
Där satte vi punkt.
Går vidare.
---
Anspänningen släpper. Vi återvänder till våra jobb, och på kvällen går vi ut och käkar på Tallkotten. Pizza Laponica. Med suovas. Ett gott vin. Avslutar med chokladpanacotta med blodapelsinkompott och en espresso.
Så kan en torsdag vara.
*****
Det gällde efterspelet till den trafikolycka vi råkade ut för i oktober. En ung dam, som körde på oss på övergångsstället den där olycksaliga fredagskvällen, stod åtalad för vårdslöshet i trafik.
Känslan var lite kluven. Visserligen vill jag att rättvisan ska råda. Men i sådana här fall finns nog bara förlorare.
Vi träffade först brottsofferjouren. En trevlig dam, som berättade för oss noviser (Tack och lov att man är det, i de här sammahangen.) vad som skulle hända.
Sedan skedde själva förhandlingen. Vi förhördes. Den unga bilföraren likaså. Hon satt hela tiden med blicken i bordet, såg rädd ut, men svarade rakt och tydligt på frågorna. Fakta lades fram, fakta kollades noggrannt. Frågor ställdes på nytt, med en annan vinkling. Vi fick berätta om skadorna. Hon fick berätta hur hon hade kört, hur hon inte hade sett oss. Åklagare fastställde åtalet. Försvarsadvokaten pläderade emot. Men eftersom den unga tjejen erkänt, så blev det, efter en paus, klart. Vi gick med på vissa eftergifter. Dom faller om en vecka.
Det kändes trots allt bra till slut.
När allt var klart och vi var på väg att gå därifrån träffar vi henne i garderoben. Hon ser fortfarande rädd ut och jag går fram och ger henne en kram. Hon gråter hejdlöst och darrande. Vi står där en rätt lång stund. Benke ger henne också en kram och hon fortsätter att snyfta.
- Det här behöver jag, sa hon.
Vi pratar lite på väg ut. Vi tackar för blommorna vi fick dagen efter olyckan.
I solen utanför tingsrätten berättar hon lite mer. Och det hela slutar med leenden, ett skratt och hejdå.
Där satte vi punkt.
Går vidare.
---
Anspänningen släpper. Vi återvänder till våra jobb, och på kvällen går vi ut och käkar på Tallkotten. Pizza Laponica. Med suovas. Ett gott vin. Avslutar med chokladpanacotta med blodapelsinkompott och en espresso.
Så kan en torsdag vara.
*****
Lika barn leka bäst
Så har då två av världens mest förstockade mansklubbar kommit till ro igen.
- Vi är så glada, strålar kvinnan som leder den svenska katolska ungdomsrörelsen
- Men är han rätt person, frågar reportern.
- Ingen aning, sa ungdomsförbundet, och strålar vidare.
I Kina har man tillsatt ny president. Det har gått till på ungefär samma odemokratiska sätt som när konklaven valde påve.
Båda högsta hönsen sägs representera över en miljard människor. Var.
Nåväl. Framtiden får väl utvisa.
Men en sak kan man säga om Kina.
Där fick man Tji.*)
*****
*) Stavas Xi, men uttalas som ovan.
Läs även andra bloggares åsikter om Påven, Katolicism, Religion, Kina, Kommunism
- Vi är så glada, strålar kvinnan som leder den svenska katolska ungdomsrörelsen
- Men är han rätt person, frågar reportern.
- Ingen aning, sa ungdomsförbundet, och strålar vidare.
I Kina har man tillsatt ny president. Det har gått till på ungefär samma odemokratiska sätt som när konklaven valde påve.
Båda högsta hönsen sägs representera över en miljard människor. Var.
Nåväl. Framtiden får väl utvisa.
Men en sak kan man säga om Kina.
Där fick man Tji.*)
*****
*) Stavas Xi, men uttalas som ovan.
Läs även andra bloggares åsikter om Påven, Katolicism, Religion, Kina, Kommunism
onsdag, mars 13, 2013
Så går jag till sängs ...
.. med skammen över att det finns företag i Sverige som handlar med slavar. Stora skogsindustrier utnyttjar hål i lagstiftningen och tjänar på så sätt blodspengar.
Jag tänker på SCA och Holmen, samt deras underhuggare Skogsnicke AB. Två stora jättar, en mindre entreprenör, som utan etik får fortsätta sin verksamhet. Och en VD för arbetsgivarorganisationen SLA som förbehöll sig rätten att inte tycka någonting om någonting.
Slutligen en migrationsminister som "funderar", "funderar" igen och igen, men inget gör.
Det är skamligt, och jag skäms.
-----
.. med funderingar över det jag såg i programmet Kobra ikväll. Den anarkist som på fullt allvar, verkar det som, tycker att alla människor på jorden ska utrusta sig med ett vapen. Var han psykopat, månne?
-----
*****
Läs även andra bloggares åsikter om SCA, Holmen, Skogsindustrin, SLA, Slaveri, Etik, Kobra, 3D-teknik
Jag tänker på SCA och Holmen, samt deras underhuggare Skogsnicke AB. Två stora jättar, en mindre entreprenör, som utan etik får fortsätta sin verksamhet. Och en VD för arbetsgivarorganisationen SLA som förbehöll sig rätten att inte tycka någonting om någonting.
Slutligen en migrationsminister som "funderar", "funderar" igen och igen, men inget gör.
Det är skamligt, och jag skäms.
-----
.. med funderingar över det jag såg i programmet Kobra ikväll. Den anarkist som på fullt allvar, verkar det som, tycker att alla människor på jorden ska utrusta sig med ett vapen. Var han psykopat, månne?
-----
*****
Läs även andra bloggares åsikter om SCA, Holmen, Skogsindustrin, SLA, Slaveri, Etik, Kobra, 3D-teknik
tisdag, mars 12, 2013
Jag gillar inte ...
.. när inspirationen tryter. Det känns trist när man inte tycker att det finns något att skriva om - att ventilera.
Men då har jag fått lära mig att man ska sätta sig ner vid datorn och bara skriva på. För det finns inget som heter inspiration, sägs det. Det handlar bara om hårt arbete vid tangenterna.
Nu är det ju så att det enda jag i stort sett gör hela dagarna är att arbeta hårt bakom tangenterna. Dessutom i koder. Och det kan jag från gång till annan bli rätt fascinerad över trots att det är nästan 40 år sedan som jag började jobba vid dator. Med koder. Vanan finns alltså.
Det är SE, DNSUS, DNN, FXE, QE40C0/13MAR, FQP, FXT, TST, IBP, DAN, FQC, SS, GGSUR, MPGG, MD, MU, DI (ja bara i TST:er, alltså), PM, PD, PPR, PBD, TTP, ITR-EMLA, med flera. De sitter där. I hjärnbarken. Sedan tillkommer ju alla nästan 5000 destinationskoder också. Inte för att jag kan alla, men många, många. Huvudet innehåller en hel del värdefullt vetande sida vid sida med det värdelösa. Folk ska till HKG, BLE, MMX och ACC. Men också till YEG, PJA, SYD, och EBB. För att inte tala om JSO, 294, 181, 004 och 070. Idag hade jag till och med MHQ, vilket inte är ofta, trots att det ligger rätt nära. Det mesta ryms där i cellerna.
Fast det där är ju fullständigt ointressant för dig.
Jag gillar inte när inspirationen tryter.
*****
Men då har jag fått lära mig att man ska sätta sig ner vid datorn och bara skriva på. För det finns inget som heter inspiration, sägs det. Det handlar bara om hårt arbete vid tangenterna.
Nu är det ju så att det enda jag i stort sett gör hela dagarna är att arbeta hårt bakom tangenterna. Dessutom i koder. Och det kan jag från gång till annan bli rätt fascinerad över trots att det är nästan 40 år sedan som jag började jobba vid dator. Med koder. Vanan finns alltså.
Det är SE, DNSUS, DNN, FXE, QE40C0/13MAR, FQP, FXT, TST, IBP, DAN, FQC, SS, GGSUR, MPGG, MD, MU, DI (ja bara i TST:er, alltså), PM, PD, PPR, PBD, TTP, ITR-EMLA, med flera. De sitter där. I hjärnbarken. Sedan tillkommer ju alla nästan 5000 destinationskoder också. Inte för att jag kan alla, men många, många. Huvudet innehåller en hel del värdefullt vetande sida vid sida med det värdelösa. Folk ska till HKG, BLE, MMX och ACC. Men också till YEG, PJA, SYD, och EBB. För att inte tala om JSO, 294, 181, 004 och 070. Idag hade jag till och med MHQ, vilket inte är ofta, trots att det ligger rätt nära. Det mesta ryms där i cellerna.
Fast det där är ju fullständigt ointressant för dig.
Jag gillar inte när inspirationen tryter.
*****
Det rycker närmare
I januari skrev jag om vad jag hade hört på Vetenskapsradion i P1, nämligen att man nu kan ha en "skrivare" hemma, som kan tillverka föremål. I verkligheten alltså.
Programmet Kobra i SVT imorgon, onsdag, tar upp fenomenet.
Det ska blir intressant att se.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om SVT, Kobra, TV, 3D
Programmet Kobra i SVT imorgon, onsdag, tar upp fenomenet.
Det ska blir intressant att se.
*****
Läs även andra bloggares åsikter om SVT, Kobra, TV, 3D
måndag, mars 11, 2013
I mål
Under flera veckor har jag följt en norsk serie på SVT2. Den har handlat om ett gäng ungdomar, som under en tid gjort strandhugg i Sognefjorden för att utöva extremsporter av olika slag. Mest skidåkning i hisnande vackra sluttningar, dit inga liftar når.
Eftersom jag själv är utförsåkningsfrälst (även om den här säsongen går till historien som den sämsta hittills), har jag imponerats av modet och entusiasmen hos deltagarna.
Idag gick serien mot sitt slut.
Kvällens avsnitt handlade om Karina. En tjej som tidigare ägnat sig åt så kallad base jump. Det betyder hopp från höga berg med fallskärm. För några år sedan trasslade skärmen ihop sig och hon krossade i stort sett hela underkroppen. Ett ben bröts på tre ställen. Det andra på 27, och hon fick veta att hon aldrig mer skulle kunna gå.
Idag fick jag se hur hon åker skidor på en extremt brant fjällsida. I stora, lyckliga, svepande svängar, med lössnön sprutande kring skidorna. Med tårar av glädje, med beundran från gråtande kompisar.
Så livsbejakande.
Så imponerande.
*****
Har du missat serien? Den finns här. Heja SVT!
Eftersom jag själv är utförsåkningsfrälst (även om den här säsongen går till historien som den sämsta hittills), har jag imponerats av modet och entusiasmen hos deltagarna.
Idag gick serien mot sitt slut.
Kvällens avsnitt handlade om Karina. En tjej som tidigare ägnat sig åt så kallad base jump. Det betyder hopp från höga berg med fallskärm. För några år sedan trasslade skärmen ihop sig och hon krossade i stort sett hela underkroppen. Ett ben bröts på tre ställen. Det andra på 27, och hon fick veta att hon aldrig mer skulle kunna gå.
Idag fick jag se hur hon åker skidor på en extremt brant fjällsida. I stora, lyckliga, svepande svängar, med lössnön sprutande kring skidorna. Med tårar av glädje, med beundran från gråtande kompisar.
Så livsbejakande.
Så imponerande.
*****
Har du missat serien? Den finns här. Heja SVT!
Mera grammatik
Ibland måste vi språkpoliser anpassa pekpinnarna på nya sätt, för att budskapet ska gå fram
Denna gång har jag fått hjälp av iZac på Seskarö.
Så lär dig nu, läsarjävel!
*****
Denna gång har jag fått hjälp av iZac på Seskarö.
Så lär dig nu, läsarjävel!
*****
söndag, mars 10, 2013
Ramlar över ...
.. ett snart fem år gammalt inlägg.
Och jag är inte sämre än många andra medier.
Jag kan också sända repriser.
*****
Och jag är inte sämre än många andra medier.
Jag kan också sända repriser.
*****
Och får vi nu gäster ...
.. som oförhappandes vill sova över i gästrummet, så får de finna sig i att dela rum med vårt blivande vintervatten. Det vill säga, det vintervatten som inte hanns med att installera innan kylan kom i höstas. På grund av senfärdiga hantverkare.
Men nu har vi alltså tagit ett steg i rätt riktning och i alla fall fått hem den utrustning som ska ner i borrhålet. Farbror installatören har hört av sig och lovar fixa det hela, så snart borrhålet tinar och det är möjligt att komma under huset för att dra in ledningarna till badrummet.
Nästa vinter - då!
*****
Om världen
Söndagsmorgnarna innebär i stort sett alla 52 gånger på ett år att vi lyssnar på Godmorgon världen i P1. Tiden mellan nio och elva är, inte helig, men snudd på.
Dagens första timma innehöll bland annat en krönika av Göran Rosenberg, som rakt och rättframt läser lusen av alla bonusdirektörer i svenska och utländska banker. Skulle jag jobba i bank skulle jag inte gå utanför dörren idag utan stanna hemma och skämmas. Med rätta. Svensk öppenhet borde naturligtvis uppmuntra visselblåsare även bland vanliga bankanställda att ställa sina chefer mot väggen och kräva bot och bättring. Eller att cheferna söker vård. För det måste finnas en diagnos för ett tillstånd där en bankchef tjänar 78 miljoner kronor per år och blir förolämpad när han tvingas betala tillbaka tio.
Vore man inte beroende av banken, skulle jag definitivt inte vara kund i någon av dem.
Definitivt.
Lyssna på krönikan.
-----
Innan andra timmen tar vid lyssnar jag till Panelen som diskuterar inrikesfrågor. Det är tidningsfolk, ledarskribenter, som i korta snabba frågor kommer med sina åsikter.
Där får jag veta att frågan om mobilpratande och sms:ande är uppe till diskussion på politisk nivå igen. Och nu vill man förbjuda.
Ingen säger nej, i den frågan.
Givetvis ska det vara förbjudet. Allt annat är otänkbart.
*****
Dagens första timma innehöll bland annat en krönika av Göran Rosenberg, som rakt och rättframt läser lusen av alla bonusdirektörer i svenska och utländska banker. Skulle jag jobba i bank skulle jag inte gå utanför dörren idag utan stanna hemma och skämmas. Med rätta. Svensk öppenhet borde naturligtvis uppmuntra visselblåsare även bland vanliga bankanställda att ställa sina chefer mot väggen och kräva bot och bättring. Eller att cheferna söker vård. För det måste finnas en diagnos för ett tillstånd där en bankchef tjänar 78 miljoner kronor per år och blir förolämpad när han tvingas betala tillbaka tio.
Vore man inte beroende av banken, skulle jag definitivt inte vara kund i någon av dem.
Definitivt.
Lyssna på krönikan.
-----
Innan andra timmen tar vid lyssnar jag till Panelen som diskuterar inrikesfrågor. Det är tidningsfolk, ledarskribenter, som i korta snabba frågor kommer med sina åsikter.
Där får jag veta att frågan om mobilpratande och sms:ande är uppe till diskussion på politisk nivå igen. Och nu vill man förbjuda.
Ingen säger nej, i den frågan.
Givetvis ska det vara förbjudet. Allt annat är otänkbart.
*****
lördag, mars 09, 2013
Nordsvensk middag
Suovas med mandelpotatisgratäng med västerbottenost. Serverad med tunna flarn av grönmögelost och fjällbrynt messmör.
I salladen fanns tranbärsdressing.
*****
I salladen fanns tranbärsdressing.
 |
| Det blir väl åkerbär till desserten, förstås. |
*****
Vi spanar och spanar ...
.. och letar och letar men finner inga. Moln, alltså. Morgonens vind är också som bortblåst. Det är ungefär tio minusgrader när vi ger oss iväg till skogs på skidorna.
Felvallat, förvisso. Men det funkar. Vi får spåra, men det gör inget eftersom den lösa snön bara är decimeterdjup på fin skare. Naturen blir tillgänglig i alla sina vrår. Det här är en av årets höjdpunkter och jag avundas ingen som bor i snöfria områden på vintern. Det måste vara hemskt.
Så småningom drar vi ner genom skogen och ut på havet och tar den vägen hem. Rödblommiga och småsvettiga.
Tack för härlig tur.
*****
Felvallat, förvisso. Men det funkar. Vi får spåra, men det gör inget eftersom den lösa snön bara är decimeterdjup på fin skare. Naturen blir tillgänglig i alla sina vrår. Det här är en av årets höjdpunkter och jag avundas ingen som bor i snöfria områden på vintern. Det måste vara hemskt.
Så småningom drar vi ner genom skogen och ut på havet och tar den vägen hem. Rödblommiga och småsvettiga.
Tack för härlig tur.
 |
| På havet får vi sällskap. Tre älgar på väg åt samma håll som vi. |
*****
Oj, så dåligt jag mår
Folk som bor mer än fem mil från en stad med fler än 100 000 invånare mår dåligt och hamnar ofta i utanförskap.
Då förstår jag, varför jag mår som jag mår. Jag har ju 27 mil till Umeå. Oj, oj, oj, oj, oj.
Hur ska det gå?
*****
Läs om undersökningen.
Då förstår jag, varför jag mår som jag mår. Jag har ju 27 mil till Umeå. Oj, oj, oj, oj, oj.
Hur ska det gå?
(OBS! Inlägget kan innehålla spår av ironi.)
*****
Läs om undersökningen.
fredag, mars 08, 2013
Går ut ...
.. på bron för att kolla om det är norrskensläge.
Det är det inte.
Himlen är svart över den mjuka snön.
Det är det inte.
Himlen är svart över den mjuka snön.
*****
Ibland blir fel rätt
Min sista kund för idag kände jag igen. Det är ju ofta så när man som jag jobbar med företagskunder.
- Nämen hej, sa jag. Ska du ut på nya äventyr nu? Vill du att jag bokar en spännande hotellvistelse igen.
- Jaså. Du har hört det.
Hans senaste resa hade jag bokat. Och jag hade bokat den fel. Det berättade han för en kollega till mig, som återberättade hela grejen för mig.
- Jo, du vet. När jag kom till hotellet efter att ha suttit i arbete hela dagen, så kom receptionisten emot mig med min resväska och en skjorta på en galge. Jag hade inget rum! Så jag fick stå där i receptionen och packa. Hotellet var fullt, så det fanns ingen chans att jag skulle få stanna.
- Nä. Jag hörde det. Och det var ju jag som hade bokat en natt för lite, sa jag.
- Jo. Och jag hade inte läst bekräftelsen ordentligt, sa han
- Nåja, fortsatte han. Hotellet fixade rum på ett annat hotell i samma kvarter.
- Skönt, sa jag.
- Ja, och vet du vad. Det var helt fantastiskt. Mitt i det exklusiva rummet stod ett tjusigt badkar. Så jag gick ut och köpte en flaska vin och lade mig i badet och läste en bra bok i två timmar. Det kändes oerhört lyxigt, där mitt i rummet.
Slutet gott, allting gott, alltså.
Vi skrattade åt det hela.
Men jag lovade att den resa han nu skulle boka inte skulle bli lika spännande.
- Trist, sa han.
*****
- Nämen hej, sa jag. Ska du ut på nya äventyr nu? Vill du att jag bokar en spännande hotellvistelse igen.
- Jaså. Du har hört det.
Hans senaste resa hade jag bokat. Och jag hade bokat den fel. Det berättade han för en kollega till mig, som återberättade hela grejen för mig.
- Jo, du vet. När jag kom till hotellet efter att ha suttit i arbete hela dagen, så kom receptionisten emot mig med min resväska och en skjorta på en galge. Jag hade inget rum! Så jag fick stå där i receptionen och packa. Hotellet var fullt, så det fanns ingen chans att jag skulle få stanna.
- Nä. Jag hörde det. Och det var ju jag som hade bokat en natt för lite, sa jag.
- Jo. Och jag hade inte läst bekräftelsen ordentligt, sa han
- Nåja, fortsatte han. Hotellet fixade rum på ett annat hotell i samma kvarter.
- Skönt, sa jag.
- Ja, och vet du vad. Det var helt fantastiskt. Mitt i det exklusiva rummet stod ett tjusigt badkar. Så jag gick ut och köpte en flaska vin och lade mig i badet och läste en bra bok i två timmar. Det kändes oerhört lyxigt, där mitt i rummet.
Slutet gott, allting gott, alltså.
Vi skrattade åt det hela.
Men jag lovade att den resa han nu skulle boka inte skulle bli lika spännande.
- Trist, sa han.
*****
torsdag, mars 07, 2013
onsdag, mars 06, 2013
Vem betalar
Nu pågår en intensiv debatt för att SVT anser att vi ska betala för att titta på deras kanaler.
Givetvis ska man betala för det. Självklart!
Men som debatten förs just nu låter det som att man ska måsta betala för varenda apparat som man äger och som kan ta emot och visa sändningarna. Så är det ju inte!
Man betalar en avgift per hushåll. Inte ett dugg orimligt.
Att det sedan klagas på att det överhuvudtaget kostar, beror nog på att folk är så dumma att de tror att de kommersiella kanalerna är gratis.
De kostar precis lika mycket som SVT, förmodligen.
Och försök gärna gissa vem som betalar!
För det skräpet?
*****
tisdag, mars 05, 2013
Hur kan de komma undan?
En kompis till mig, Björn Hellström, har exakt samma tankar som jag, när det gäller avreglering och utförsäljning av allmänna egendomar. Egendomar som skattebetalarna stått för.
Här följer hans inlägg från Facebook idag:
Nu ser vi också exempel på hur exempelvis friskolor börjar gå i putten. Och vad händer då?
Jo - Eleverna ställs på "bar backe", ägarna har forslat ut eventuella vinster, och de kommunala skolorna ska hålla beredskap för att ta hand om de drabbade ungdomarna.
Ansvar?
Var då, undrar jag.
*****
Uppdatering: Precis när jag lagt ut inlägget ovan hörde jag på Rapport att fp hade börjat dra åt sig öronen och insett att det kanske inte är så välbetänkt att låta friskolor tjäna pengar hur som helst. Även blinda hönor hittar korn. Uppenbarligen.
Det kornet hade jag kunnat peka ut för fp och resten av borgarna redan innan det lämnat axet.
--------
Även Knapsu har berört området.
Läs även andra bloggares åsikter om Förskingring, Friskolor, Regeringen, Borgarna, Folkpartiet, Moderaterna, Centerpartiet
Här följer hans inlägg från Facebook idag:
Blir helt jäkla galen när moderaternas representanter försöker prata bort det faktum att de sålt ut stora delar av Stockholms stads tillgångar... inte till högstbjudande utan snarare till lägstbjudande.
Det enda de tagit betalt för är i princip gamla inventarier. Att man sålt ut fullt fungerande verksamheter med personal och kundregister tog man ingen hänsyn till. Det vet ju alla att ett välfyllt kundregister är värt mycket pengar vid en försäljning
Så när det kommer till att sälja ut medborgarnas och samhällets tillgångar då gäller helt plötsligt inte de marknadsprinciper man annars är så måna om att framhålla. Utan nu är det i princip en ren stöld som pågår. Trolöshet mot huvudman (folket) är bara förnamnet. men självklart går det inte att fälla de bedrägliga politikerna som sålt ut verksamheterna till sina polare.Förmodligen används samma princip på andra håll i landet. Avregleringar och dylikt har gått alldeles för långt.
Förlorarna är som vanligt folket. Särskilt de som hade gynnats av en bättre kommunal ekonomi. I förlängningen alla!
Nu ser vi också exempel på hur exempelvis friskolor börjar gå i putten. Och vad händer då?
Jo - Eleverna ställs på "bar backe", ägarna har forslat ut eventuella vinster, och de kommunala skolorna ska hålla beredskap för att ta hand om de drabbade ungdomarna.
Ansvar?
Var då, undrar jag.
*****
Uppdatering: Precis när jag lagt ut inlägget ovan hörde jag på Rapport att fp hade börjat dra åt sig öronen och insett att det kanske inte är så välbetänkt att låta friskolor tjäna pengar hur som helst. Även blinda hönor hittar korn. Uppenbarligen.
Det kornet hade jag kunnat peka ut för fp och resten av borgarna redan innan det lämnat axet.
--------
Även Knapsu har berört området.
Läs även andra bloggares åsikter om Förskingring, Friskolor, Regeringen, Borgarna, Folkpartiet, Moderaterna, Centerpartiet
You've got mail
发送时间: 2013年3月5日 10:32----
收件人:
主题: Luleå - Beijing
Jodå - Det blev en bokning.
En herre, som ville åka hem.
*****
måndag, mars 04, 2013
Nä - Inget att skriva hem om
En i stort sett händelselös måndag. Jobb, förstås. Som måndagar brukar vara. Krångelfall. Mycket ny information att ta tag i och vidarebefordra. Studieresor att fördela. Fast det blev bara en.
Nä - Det blev inte mycket.
*****
Nä - Det blev inte mycket.
*****
söndag, mars 03, 2013
Ett glas rött, ...
.. Montepasso rosso Conero, en god ost, några kex ..
Danska "Brottet" på TV.
Bra avslutning på helgen.
*****
Inte många knop
Lat söndag.
Bara en långpromenad.
Skottar fram kajakerna, som tyngts av hård snö. Rädd att de kroknar av tyngden.
Skidåkningen får andra ta hand om.
Med den äran.
Guld på femmilen.
*****
Bara en långpromenad.
Skottar fram kajakerna, som tyngts av hård snö. Rädd att de kroknar av tyngden.
Skidåkningen får andra ta hand om.
Med den äran.
Guld på femmilen.
*****
lördag, mars 02, 2013
Provköket rekommenderar
Så blev dagens påhitt.
Hm! Det var inte så dumt.
Tvärtom!
*****
Sämre lördagar ...
.. kan jag tänka mig. Under en filt i soffan med utsikt över snöyran och På minuten i radio. Finfint!
*****
Nu och nu - och nu
Häromdagen fick jag en släng för att jag inte levde i nuet och uppskattade den "vårdag", som det var underförstått att "alla" skulle gilla. I slutet av februari!
- Lev i nuet, sa någon, och känn vad skönt det är med lite värme.
Nog gillar jag värme. Men liksom att komma hem och finna att frysen har pajat, tycker jag att 10 plusgrader är hemskt, när jag samtidigt vet att våren kommer först i maj och skidorna ännu knappt hunnit ut ur förrådet. Den vackra vintern hotad. Det är också ett "nu".
Det där att leva i nuet tror jag är väldigt överskattat. Inte så att det är onyttigt eller farligt på något sätt. Men jag tror att många tror att de lever i nuet i en mycket större utsträckning än vad de gör. Bara för att det är inne.
Vi konsumerar medier mer än någonsin. Fikapaussnacket kretsar kring vad som visats på TV, bläddrande bland femtisjutton olika kanaler där det mest förmodligen visas skräp. Vi kollar Youtube, Facebook och Instagram. Vi spelar dataspel (ja, inte jag, men andra), vi slukar tidningar, böcker, skjutsar ungar och pusslar.
Tankarna splittras än hit, än dit och stressen finns. Definitivt.
I det utmärkta programmet Spanarna i P1 sitter fyra mediemänniskor och filosoferar över livet, trender och framtid. Det betyder förstås att de också konsumerar väldiga mängder av vad som skrivs, sägs och visas. Jag hör hur de ofta refererar till program, artiklar, böcker .... Som de naturligvis har läst, lyssnat på, sett, parallellt med att de har "slukat en box" (jag talar inte om vin), eller två den senaste veckan.
Hur hinner de? När sover de? När lever de? Och i vilket "nu"?
Sitter de aldrig och bara glor.
Rakt ut genom fönstret.
Utan minsta tanke åt något håll.
Som jag.
*****
- Lev i nuet, sa någon, och känn vad skönt det är med lite värme.
Nog gillar jag värme. Men liksom att komma hem och finna att frysen har pajat, tycker jag att 10 plusgrader är hemskt, när jag samtidigt vet att våren kommer först i maj och skidorna ännu knappt hunnit ut ur förrådet. Den vackra vintern hotad. Det är också ett "nu".
 |
| Ett "nu" att älska? I februari? |
Vi konsumerar medier mer än någonsin. Fikapaussnacket kretsar kring vad som visats på TV, bläddrande bland femtisjutton olika kanaler där det mest förmodligen visas skräp. Vi kollar Youtube, Facebook och Instagram. Vi spelar dataspel (ja, inte jag, men andra), vi slukar tidningar, böcker, skjutsar ungar och pusslar.
Tankarna splittras än hit, än dit och stressen finns. Definitivt.
I det utmärkta programmet Spanarna i P1 sitter fyra mediemänniskor och filosoferar över livet, trender och framtid. Det betyder förstås att de också konsumerar väldiga mängder av vad som skrivs, sägs och visas. Jag hör hur de ofta refererar till program, artiklar, böcker .... Som de naturligvis har läst, lyssnat på, sett, parallellt med att de har "slukat en box" (jag talar inte om vin), eller två den senaste veckan.
Hur hinner de? När sover de? När lever de? Och i vilket "nu"?
Sitter de aldrig och bara glor.
Rakt ut genom fönstret.
Utan minsta tanke åt något håll.
Som jag.
*****