.. är vi inte, vilket gjorde att vi missade Lucia i TV. Men när vi mitt på dagen vandrade runt lite på måfå, råkade vi passera Köpmantorget. Där bjöds vi på skönsång. Verkligen skön sång. Tyvärr vet jag inte vilka dessa lussedamer och -herrar var. Säkert fanns det en skylt som berättade det någonstans. Men folkets tryck gjorde det omöjligt att leta reda på. Att notera: Det var vindstilla. Det var levande ljus i luciakronan och i tärnornas händer.
När det var klart gick vi hem och fick en kaffe med lussekatt och pepparkakor.
.. på SVT1 har jag fastnat för. Så byggdes Sverige. Där får vi följa hur våra stadsmiljöer har byggts upp genom åren. Hur trender har kommit och försvunnit. Hur människorna anpassat sig.
Dagens avsnitt handlade om "Centrum - torget som försvann" och där tog Luleå en bit av programtiden. Nämligen världens första shoppinggalleria, som öppnade här i stan 1955. Jag var med på invigningen och fick förundrad se alla de labyrinter och oregelbundna våningsplan som Ralph Erskine bestämt.
 |
| Dyrgrip från invigningen. |
Korta kapitel - ibland bara två sidor, ja det fanns även de som var en sida. Bra om man läser när man har gått och lagt sig.
Men tyvärr stör det mig att boken är skriven dels på talspråk men också dialekt. Det flyter liksom inte riktigt på för mig. Och jag som är uppfödd i Kiruna känner inte riktigt igen mig. Vi fick lära oss att det var Rikssvenska vi pratade. Hm...?
Inte fick jag något ljus över det där 'ordstävet' heller; Din vilja sitter i skogen. Något som vi diskuterat här i bloggen förut.
Nåväl. Boken är nu utläst. Det får väl bli en trea i betyg.
*****
.. dieter vägen? Sjuksköterske-, Stenålders-, Mannekäng-, Flygvärdinne-, Fan-och-hans moster-dieten?
Före pandemin översvämmades sociala medier med inlägg om vilket diet som var bäst. Säkert följdes det av många, som anpassade sina matvanor på olika sätt. Det var fasta 5 dagar i veckan, och mat på helgen, med flera konstiga vanor som man skulle lägga sig till med beroende på vilken diet som man fastnat för.
Hur blev det med allt det där? Nu får jag veta att vi svenskar är bland de som äter sämst i Europa. För lite grönsaker och frukt, för mycket socker, för mycket processad mat.
Det fick jag höra i ett radioinslag härom dagen. Ett inslag som jag dessvärre inte hittar igen.
*****
Härom dagen fick jag för mig att jag skulle gå och hälsa på mina gamla kolleger på deras nya arbetsplats. De flyttade dit i förra veckan och det ligger 400 m från mitt hem, så det var ingen större uppoffring.
I och för sig har det, de senaste åren blivit många nya ansikten där, men några 'gamla' och trogna kan man i alla fall få träffa.
Men nu har arbetsgivarna börjat reagera emot den där rörelsen. De vill gärna träffa sina anställda fysiskt. Önskar att arbetsgruppen ska bli mera sammansatt. En verklighet där man kanske lär sig mer av varandra, umgås på fikaraster etc. Alltid värdefullt. Detta handlar ett inslag om i Sveriges radio från den 02 december.
Och jag uppskattar att jag kanske haft rätt i mina funderingar kring detta. Kanske är jag för social.
*****
.. stugan, bara för att titta till, eftersom vi inte varit där på en månad. Det känns alltid bra att finna allt i sin ordning, och att vi ska kunna tillbringa en helg där inom en inte alltför avlägsen tid. Kanske blir det till och med jul i stugan. Vi får se.
Varför vi dröjt så länge med ett besök beror helt enkelt på det märkliga höstvintervädret med minus- med snö och plusgrader med tö och underkylt regn. Halkan, alltså. Vi har ju en backe upp till byvägen, som ibland ställt till problem genom att det varit nästan stört omöjligt att köra upp, när vi vill åka hem.
På tomten ser vi att vi haft besök. Älg- och harspår lite här och där. Det är bra att ha snö, så blir man medveten om 'Våra vilda grannar', som SVT:s nya serie, med premiär igår, heter. När det är barmark är det knepigare att leka forensiker.
Det blir stadshelg.
*****
 |
| Närmaste ön är vinterdekorerad. |
.. vackra vinter vi haft i någon vecka. Vit fin snö. Vita rena gator. Mjuka konturer.
På egen risk
För nu har vi plusgrader, regn och till och med så kallat underkylt regn. Sånt fanns aldrig förr, vad jag vet. Och det är definitivt något av det värsta jag vet i väderväg. Och det tycker nog många andra också. Exempelvis de som måste åka med lokaltrafiken till eller från sitt jobb. På morgonen och förmiddagen idag ställdes all lokaltrafik in. Det var helt enkelt för farligt.
*****
16:e november hade vi ingen snö. Men isen hade lagt sig på fjärden. Blank och fin. Det gjorde att himlen kunde spegla sig.
.. att berätta om. Ibland blir det så, men det ska enligt kunniga inte innebära att man ska låta bli att skriva. För då kan det dyka upp saker i hjärnan, som kan vara roliga att utveckla. Funderingar, undringar, idéer och annat. Eller en kommentar till något jag läst eller hört.
Galenskaperna i delar av världen skriver och pratar ju så många om, att jag själv inte behöver lägga till något. Jag kan ju förstås berätta att jag håller med ukrainaledaren Zelensky i hans åsikter om vad den så kallade fredsplanen komponerad av Putin och Trump, där han inte fått vara med, ska leda till. Givetvis kan han inte gå med på den.
Vapenvilan i Israel menar jag är en 'vapenvila', en parodi, eller vad man nu kan kalla den. Huvudlöst agerande med dödsoffer som följd. Hela det där projektet med Israel är ett misslyckande från början till slut. Speciellt när Palestina inte blev ett eget land. En tvåstatslösning hade varit bra. Utan religiösa inslag.
Ja, det där hittade jag i vindlingarna.
*****
