Några reflektioner ...

.. angående det ödesdigra valet i USA.

 

Så vaknade vi till en ny verklighet i morse, även om jag hade mina aningar redan igår kväll. 

Men jag måste säga att USA har ett märkligt valsystem. Kanske är det därför som det är så förhållandevis få som överhuvudtaget tar sig till vallokalerna. Det räcker alltså inte att vara myndig för att man ska få lägga sin röst. Nej - man måste också registrera sig i förväg.

Sen har vi det där elektorssystemet, som jag egentligen inte förstår mig på. Men det är egentligen elektorerna som slutligen avgör. Såhär står det i Wikipedia:

I USA väljs inte presidenten direkt av folket. I presidentvalet röstar amerikanerna inte på en president, utan på elektorer, som i teorin får rösta på vem de vill, men som i praktiken avger löfte om att rösta på en viss kandidat. Teoretiskt kan således elektorerna rösta fram en annan president än vad valresultatet speglar om antalet s.k. "faithless electors" är tillräckligt stort för att påverka utfallet. Mellan 1796 och 2008 har elektorer vid 158 tillfällen röstat annorlunda än förväntat, vilket i inget av fallen påverkat utfallet.

Vad har de för kvalitet på opinionsmätningar i det där förment framstående landet? De opinionsmätningar som gjordes visade ju på helt andra och jämna resultat mellan de båda parterna. Men så blev det stor skillnad, när det kom till kritan.

Så nu har 71 miljoner röster (51%) avgjort valet. Så många, av USA:s 330 miljoner invånare har fått sin vilja igenom. Demokratiskt?

Anseendet för USA har alltid varit rätt lågt från min sida. 

Nu sjönk det ännu mer. 

 *****

Bor man i ...

.. Luleå centrum, kan man knappt gå ut utan att hamna vid vatten. Om man nu inte koncentrerar sig på galleriorna i stan, förstås. 

 

För dig, som inte vet; Luleå centrum ligger på en halvö. Vatten norr om stan, liksom väster och söder om. Ja - egentligen finns det en fjärd öster om stan också, så jag bor nästan på en ö. 

 

Läget gör ju att det kan vara rätt blåsigt ibland. Men långt ifrån alltid. Igår var det kav lugnt. Och tro mig, det var det idag också. Tidigt i morse hade vi underkylt regn, vilket innebar att all lokaltrafik ställdes in i ett par timmar. Många kom förstås sent till sina jobb, men lokaltrafiken tog sitt ansvar. Underkylt regn är inget man struntar i.

 

Men det fixade sig, och eftermiddagen blev fin. Då tar man ju gärna en promenad. Och var hamnar man? Jo, vid vatten.

 

Sydvästra stadsfjärden. Egentligen Lule älvs mynning.

Vy mot söder. Där ligger Gråsjälören, som vi brukar traska till på vinterisen för att fika och äta våfflor.

*****

Har just sett ...

.. SVT:s USA-byrån - Stjäla val som mer eller mindre övertygade mig om att valet kommer att betyda kaos. 

Ingen i panelen verkade övertygade om något annat.

Det blir en hemsk dag imorgon, tror jag.

*****

Nej - inte jul ...

.. men ändå november. Då får man börja tända ljus och pynta lite, till glädje för de som går förbi ute på loftgången. Grannar, brevbärare, hemtjänstare.

Nu står där ett batteriljus och försöker imitera ett riktigt. Det kommer att tändas automatiskt när det skymmer, och slockna framåt midnatt, för så fungerar automatiken. 

Enbusken (-kvisten) plockade jag ute på vår tomt i stugan. Den kan man senare förse med små pumlor, eller något annat, passande den tid som är. 

*****

Nejdå ...

.. - jag är här. Tro inget annat. Men jag har lite inspirationsbrist för närvarande. Lite illusionsbrist också, kanske. Världsläget är ju inget att glädjas över. Ett pajasland i väster ska låtsas vara demokratiskt och välja en ny ledare.

Såhär såg det ut 2016:

Av USA:s 320 miljoner invånare, är 220 miljoner röstberättigade. Det är dock bara 146 miljoner som registrerat sig (!!!) för att rösta. Klockan 11.05 idag hade 116 miljoner röster (94% av avgivna röster) räknats. 58 460 000 för Trump och 58 199 000 för Clinton. Synnerligen jämnt, alltså.

58 miljoner människor bestämmer alltså över 320 miljoner amerikaner, och sätter en del av agendan för resten av världens 7 miljarder människor.
Demokratiskt?

Det var ett utdrag ur en post som jag skrev på bloggen då. Hur blir det i år?

Men en vacker stadsfjärd kan man väl alltid glädja sig år, förstås.

*****

Morgonen ...

.. bakom huvudkudden innan jag stiger upp ur sänghalmen.

*****

Vinterkänning ...

.. under promenaden i skogen vid havet som skymtar nedanför backen. Det är en grad under nollan. Vindstilla, och tilltagande molnighet. När vi kommer hem till stugan, har den första snön börjat falla.

*****

Vägen till ingenstans ...

.. är en film som skildrar livet kring några småbyar norr om Torneträsk. En 20 km lång vägstump, som var menad skulle gå till Norge. Men där sade bl.a. militären ifrån. Den skulle kunna nyttjas av ryssarna för snabb åtkomst till den norska atlantkusten. Så det blev inget av. Vägen börjar i skogen och slutar i skogen. Ingen anslutning till det vanliga vägnätet. 

Den filmen såg jag i eftermiddags på Folket bio. Det är alltså en dokumentär. Filmen gör inhopp i olika människors tillvaro, glädje och sorg och andra berättelser. Härliga karaktärer och definitivt inga tysta norrlänningar.

Den är delvis framställd med SVT, men finns ännu så länge bara på bio. Se den!

Här en trailer.

*****

Så blev den aktuell ...

.. igen, den där huvudstaden i Georgien. Tbilisi. En tungvrickare för många, även 'diplomerade' utrikeskorrar, som gärna döper om den till Tibbilisi, eller Tiblisi 

Men ofta går det inte särskilt många minutrar (Det heter inte så.)  innan man hör andra konstigheter i rapporterna från världen. 

Att skilja på UNWRA och UNRWA klarar inte ens superproffset Samir Abu Eid.

Och nu har vi fått en kandidat till presidentposten i USA som heter Kamilla, eller Kamela, men som heter Kamala i förnamn. 

 

Däremot har många nu lärt sig att den polske premiärministern Tusk inte ska uttalas på engelska. Varför skulle han det? Det blev inte särskilt snyggt att kalla honom task. Men det har, som sagt börjat ordna till sig.  

Nåja - det är ju inte så enkelt. Man får väl ägna sig åt karriåååke istället. Alltså ka..ra..oke.

Och ja ... jag vet att jag är språkkunnig.

*****

Träffade på ...

.. grannen Lennart när jag kom ut från affären. Han ser allvarlig ut, när han ser mig.

 - Har du hört ...

 - Nej, vadå? Vad har nu hänt?

 - Jamen har du inte hört om grabben som tankade sin moppe borta på OK. Står där och fyller tanken och tänder samtidigt en cigarett. 

 - Oj, sa jag och väntade på 'katastrofen'. Undrade varför det inte larmats i någon nyhetsapp.

 - Ja, du vet personalen fick syn på honom och rusade ut för att tala honom tillrätta. Det här är livsfarligt att röka medan man tankar.

 - Jamen, sa grabben. Jag drar inga halsbloss.

Ridå!

Att jag inte tänkte på det - Lennart är en god historieberättare. 

 - Var den dålig?

 - Jo, sa jag. 

Vi gick åt varsitt håll. 

Men egentligen tyckte jag att den var rätt kul.

*****

En måndag ...

.. som många andra,  följde på söndagen, som var som en vanlig söndag. Vi åkte till stan rätt tidigt, eftersom kraftigt regn förväntades. Hemma i stan hände inget särskilt alls. Man går där och funderar över världens tillstånd, utan att kunna göra något åt det. Tyvärr ser jag Trumpen hota. Att ingen kan sätta stopp för hans fascistiska idéer. Har vi inte haft en liknande figur i världen förr? Jo, Hitler. Ingen genomskådade honom heller. Är det dags för en repris nu?

Måndagen blir som sagt som en vanlig måndag förutom ett möte med Aktiva seniorer. Den grupp som var i Österrike ska träffas och prata minnen och se på bilder som har tagits. 

Jag fick visa mina på storskärm och tala kring dem. Det blev uppskattat. Många skratt och igenkännanden. 

Fick en förfrågan om att hålla ett "föredrag" om det även på det stora månadsmötet, där flera hundra är med. Jag lovade inget. Men man vet aldrig. 

Sedan svischade resten av måndagen förbi.

*****

Sådär'ja.

Då tar vi det lite lugnt och ställer om klockorna innan vi går och lägger oss. 

En extra sovtimme om man vill.

(Och tänk - ingen hysteri flera veckor i förväg som förr.)

Gonatt!

*****

Lite ...

.. annorlunda idag.

*****

Lagom ...

.. till att vi efter fikat, tog de första stegen ut på en promenad, sedan vi helginstallerat oss i stugan i skogen vid havet, i solsken och svag vind, beslöt sig solen att dra sig undan bakom dimma.

Nåja - vi gick förstås ändå, den så kallade 'långa rundan' genom lugn skog.

Vid ett tillfälle kände vi oss iakttagna.

*****

Hellre ...

.. julgirlanger än Halloweenskräp.

Det är bara att tacka och ta emot såhär två månader innan tomten kommer.

Men nog känns det lite överdrivet.

*****

Inte blev det ...

.. nå't särskilt idag, inte. Men så är det ju vissa dagar. Tvättstuga, däckbyte, fika på stan, promenad, handla mat ... Inte heller har jag sett någon bekant ... Jo, förresten Kristina och Ann-Kristin gick förbi fiket och vinkade genom rutan. Sven T fick jag en pratstund med när jag hämtade påtår och han kom med ett jättewienerbröd som han skröt om, på väg från kassan till sitt bord. Han som helst skryter om fikat på Biltema. 

 

Men sen var det slut.

Sen får vi se vad resten av dagen bjuder på. 

Så spännande

*****

Löfte ...

.. om sol idag, när den visar sig i vardagsrummets mörkaste hörn.

Vi får se om det håller.

*****

Italienskt ...

.. var det genomgående temat på höstens första vinprovning i bostadsrättsföreningen. Vinprovning sker ju en gång i månaden under höst vinter och en bit in på våren.

Här bjöds alltså fyra viner från olika distrikt i Italien. Två vita och två röda. Vi överraskade genom att bjuda på löjromsfyllda krustader till det vita vinet. Det uppskattades.

Montelapio Fiano di Avellino var det första smakprovet. Fin doft, god smak. Odlat i Kampanien en bit öster om Neapel. Pris 170:-

Terra Costantino blev nummer två. Lite dyrare än ovanstående, men inte lika gott enligt min mening. Det var lite ..... ja, beskt. Sicilianskt från vulkantrakterna kring Etna. Kanske var det vulkanilska jag kände.

Antiche Terre Venete fanns i det tredje glaset. Nu var löjrommen uppäten. Gott vin från nordöstra Italien, norr om Verona. Valpolicella känner väl de flesta till. Pris 139:-

Benanti Etna Rosso. Även här ett "vulkaniskt" vin från Sicilien. Det var nog orsaken till att jag inte gillade detta det dyraste vinet i dagens provning. Pris 199:-.

I övrigt pratades det förutom om viner, om vad alla hade haft för sig under sommaren och hösten. Trevligt med spännande resor, Frankrike, Österrike, Sydafrika, tågluffning i sydeuropa som gick sisådär (Det blev mest annat än tåg.), höft ur led i förra veckan och barnbarns- och hundskötsel. 

Sedan gick vi hem. Alla bor ju i huset, utom en som har gjort det, men som ändå vill komma på våra möten.

Nästa möte blir den 17:e november. Då blir det portugisiskt.

*****

Det blir nog ...

.. en innedag idag. 

Bok, DN-s söndagskryss och vinprovning står på programmet.

*****

Det blev alltså ...

.. en god och trevlig middag på Bistron i Norra hamnen.

Jag åt något jag mig veterligen aldrig ätit förr. Abborre. 

 - Va, säger du. Har du aldrig ätit abborre?

Jo, det har jag förstås. Men bara rökt. Aldrig stekt. Den här abborren var väldigt god.

En väldigt trevlig service var det också, som alltid på det stället.

Efter maten tog vi våra nypåfyllda glas med oss och parkerade framför scenen för att lyssna på Bo Selinders roliga och tänkvärda låtar. Det blev hög stämning, många skratt och välförtjänta applåder.

Vi avslutar kvällen med en promenad hemåt. Vi kunde inte låta bli att göra en liten sväng till lobbyn på Clarion Sense för att se om Luleå live hade något mer att erbjuda. Så var det inte. Säkert fanns det evenemang på andra ställen i stan, det vittnade folklivet om, men det fick vara för oss. Vi var nöjda.

Lördagen bjuder ju på mer.

****