Ingenting finns ...

.. att berätta om. Ibland blir det så, men det ska enligt kunniga inte innebära att man ska låta bli att skriva. För då kan det dyka upp saker i hjärnan, som kan vara roliga att utveckla. Funderingar, undringar, idéer och annat. Eller en kommentar till något jag läst eller hört. 

Galenskaperna i delar av världen skriver och pratar ju så många om, att jag själv inte behöver lägga till något. Jag kan ju förstås berätta att jag håller med ukrainaledaren Zelensky i hans åsikter om vad den så kallade fredsplanen komponerad av Putin och Trump, där han inte fått vara med, ska leda till. Givetvis kan han inte gå med på den. 

Vapenvilan i Israel menar jag är en 'vapenvila', en parodi, eller vad man nu kan kalla den. Huvudlöst agerande med dödsoffer som följd. Hela det där projektet med Israel är ett misslyckande från början till slut. Speciellt när Palestina inte blev ett eget land. En tvåstatslösning hade varit bra. Utan religiösa inslag. 

Ja, det där hittade jag i vindlingarna. 

*****

Röran ...

.. i mellanöstern tar aldrig slut. Läser ett viktigt inpass i DN idag, skrivet av Emma Bouvin. Hon sätter fingret på en viktig punkt; det är inte Libanon Israel krigar mot. Det är Hizbollah! [Och därmed Iran. (Min anmärkning.)]

Mitt förtroende för de där religiöst förgiftade länderna i området är i stort sett obefintligt. Hur kan en förment demokrati, som Libanon, tolerera att Hizbolla verkar i landet? Var finns Libanons armé? De kanske inte alls vill kriga mot Israel. Men de borde kunna decimera den där obehagliga Iranmilisen.

Tänk, när jag var ny i resebranschen sålde vi charterresor till Beirut. Kallades Mellanösterns Paris. 

Nu tycker jag att FN ska ta i med alla hårdhandskar de kan. Iran ska vi bojkotta på alla tänkbara sätt. Inga lussekatter till jul, om man inte kan garantera att saffranet kommer från något annat land. Olje- och gasexporten är också betydande. Den kan vi försöka förhindra. 

Sedan är det bara att ta itu med Hamas i Palestina. En parallell till situationen i Libanon. 

Det låter förstås enkelt. Men det är förstås mycket komplicerat. Men någonstans måste man börja. 

 

Fanatiskt religiösa rörelser bör aldrig få ta plats i statsledningar. 

*****