Cykeln har vänt

Mode går ju i cykler. Det är väl känt. Nu går killarna i stora fladdrande brallor som ser ut som de vore sydda för elefanter. Jackor och tröjor skulle kunna användas som tält. Kanske bra - ett bidrag till hög beredskap i dessa ofärdstider. 

Jag hade lite större och hängigare plagg själv på den tiden. Men det vill jag inte gå tillbaka till.

Tjejerna har ännu inte förstått att det finns stängningsanordningar i plaggen på överkroppen. De går istället med armarna i kors för att stänga höstvindarna ute. Det innebär också vissa besvär med väskor, kassen från Normal etc.

Även inredning har nått ett momentum (inneord numera), där de gågna årens steriliseringsrum med vita möbler mot vita golv och väggar, nu börjar smittas av organismer som sprider sig över ytorna. Nu ska det vara blommigt, fruktigt och allmänt rörigt. Det framgår av den broschyr som idag ramlade ur morgontidningen.

Tack och lov så har vi inte fallit för någon av de riktningar som cykeln föreskrivit. Här förändras sparsamt. Vid behov.

Gryll, gryll och gryll.

*****

Jag gillar ...

.. att studera människor, och människors beteenden. Ofta blir jag förundrad. Ibland går ett beteende i vågor. Plötsligt syns det inte alls, men kommer tillbaka senare.

Jag har nämnt ett för en tid sedan. 

På väg att dela ut pris i Guldbaggegalan. Filip Berg med händerna säkrade.

När jag var barn/ung fick jag lära mig att det var fult, eller åtminstone fel som pojke eller man, att gå med händerna i byxfickorna. Usch och fy, sa fröken i skolan. Vad ser man idag på stan? Jo, varenda mansvarelse under 20 år (och rätt ofta även äldre) har händerna djupt nedstuckna i fickorna. Med tanke på denna årstids ibland hala underlag, skulle jag inte våga. För hur snabbt får man upp dem om man faller? Och visst har jag hört att svängande armar, när man går, är bra för både det ena och det andra. Mer hälsosamt än låsta.

Sedan har vi tjejerna eller de unga damerna, ja upp till 40-årsåldern. En övervägande del av dem verkar inte ha upptäckt att jackan, kappan, eller vad man nu har för ytterplagg, är utrustad med någon form av stängningsanordning. Nä - här ska det fladdra. Ibland oavsett väder. Och blir det lite för kallt, så drar man eventuellt ihop plagget och håller ihop det, antingen med ena handen, men vanligast med korsade armar. 

Alltså - vad handlar det om? Är det influerare som inte vet bättre, eller ...?

*****

Svettigt

Jösses - hade jag vetat vad jag gav mig in på, så hade jag nog struntat i det. Men jag behöver ett par nya jeans, innan de gamla blir för moderna, dvs får hål på knäna. 

Visst har jag flera par jeans, men nu ville jag ha något att "växa in i" som passar för stugliv. Det innebär bl.a. att jag vill ha jeans med lite stretch, för att man ska kunna röra sig lite friare. 

Två olika inrättningar besöktes. Jag har alltid köpt storlek 32 34 (Ni jeansare vet vad det innebär.). Men jag måste ha blivit kortare, kunde jag konstatera, och jag vill inte vika upp jeansen nertill. Det ser lite töntigt ut, tycker jag. Så jag provade ett par 32 32. Men de blev inte heller bra. 

Tre olika varianter, men jag tackade nej och gick vidare till butiken Jeansbolaget. 

Här möttes jag av servicevilliga unga damer, som förhörde mig angående storlek, förstås. Men också vilken typ av stretch jag ville ha. 

 - Inte vet jag, sa jag. Finns det olika?

Jo, det fanns minst tre olika stretchgrader, eller vad man ska kalla det. Jag provade och prövade och provade. Det blev fem svettiga omklädningar innan allt stämde. Och gissa vad - de som passade var de dyraste. Förstås. Men jag slog till.

 - Det är våra bästa jeans, sa tjejen i kassan. Absolut bästa. Är du medlem?

 - Nej, sa jag.

 - Vill du bli?

 - Nejtack.

 - Är du pensionär. 

 - Jajamensan, sa jag. 

 - Då blir det 10% rabatt. Men hur gammal är du?

 - Fyller 73 om några veckor.

 - Va!? Då måste jag nog ta leg, sa hon och skrattade.

Det blev alltså en komplimang. 

 

Tänk - förr gick jag in på min vanliga jeansaffär, uppgav storlek, och behövde knappt prova ens. Det var enklare då.

 

Så nu är jag hemma efter den svettiga sejouren. Tittade lite närmare på jeansen och fick se en lapp på bakfickan där det stod:

 

 - Va, tänkte jag. Är dom begagnade?

*****

Så gott som alltid ...

.. byggs det om i lägenheter där det flyttar in nytt folk. Det som ändras mest är köken. De blir vita, vita och vita. Liknar mer ett högteknologiskt, medicinskt laboratorium. Föga mys. Det är ju nästan så att man får komplex. 

Här lever vi i ett 80-talskök. Hur kan vi, hur kan vi ...?

Men vi trivs i köket. Lagar god mat gör vi också. Det kanske de som har laboratorium också gör, men nog tror jag att vissa så kallade moderna kök står relativt oanvända ibland. 

Glad blev jag, när jag idag läste en artikel i Dagens Nyheter. Den handlade om en tjej som flyttat in i en tvåa i Sundbyberg och som beslöt sig för att "bevara" stämningen i det kök som fanns i lägenheten. Målade om väggarna gjorde hon. Och bytte handtag på luckor och lådor. Men trivseln behöll hon. Kanske skapas en ny trend. I så fall är vi föregångare. Tacka oss!

Välkommen att titta in i vårt K-märkta kök. Orört sedan 80-talet förutom utbytt spis, kyl och frys. 

Bordet står snett. Hemska tanke!

Väggarna rödmålades för länge sedan.

80-talshandtag. Numera jätteinne. Tur att vi inte bytt.

50-talsporslin. Huvva!

Redskap hänger fullt synliga. Vad säger hälsovårsmyndigheterna!

Anslagstavla? Va! När det finns datorer.

-----

Från DN-artikeln. Obs skåphandtaget.

*****

Mode

Radion står på P1, som den oftast gör här i huset på förmiddagarna. Ja - faktiskt mest hela dagen. Det är ju orsaken till att jag är så väldigt insatt i den värld vi lever i. 

Idag råkade jag lyssna lite extra på programmet Stil som tar upp frågor, trender och påhitt i modevärlden. Nu var det ett inslag som fick mig att lyssna till lite extra. Cykelbyxor. 

Modet går i cirklar. Gammalt kommer igen. Gång på gång med 35-40 års mellanrum. Här påstods nu att cykelbyxor funnits i stort sett i alla tider. Från början i ull. (???) Men det var i början av 1900-talet. Utvecklingen skedde med syntetmaterial. Byxorna blev bekvämare. Och dessutom mode på 80-talet. 

 - Mode, tänkte jag, och försökte påminna mig om när jag såg någon bära cykelbyxor senast. Jo, visst har jag sett en och annan cyklist i tajts, och tydligen är det sådana som är cykelbyxor.

Men mode har det blivit. Folk går tydligen omkring i cykelbyxor på stan. Till och med iförda kavaj. (!!!)

 

Jag måste säga att i så fall är vi efter, vad gäller mode här i stan. 

 

Här har vi inte hunnit längre än till Curatäcken, oknäppta och hophållna genom att man håller armarna i kors över bröstet.  Stackars människor.

*****

Dagens outfit

 - Men nu har det väl snurrat om på allvar för herr Bodin.
Ja, du må undra. Igår botox och nya glasögon. Idag en modeblogg, till och med med engelskt tjusig touch. (Ooops I did it again.)

Jag har alltid varit mån om och gillat att klä mig snyggt. Inte pråligt och iögonenfallande, men prydligt. Och framförallt enligt väder, klimat och tillfälle. Därför går jag ibland in i affärer som säljer kläder. Men köper något gör jag sällan. Garderoben är ju full.

- Varför går du in i affärer, om du inte köper något, undrar du.
Till personalen som oftast är mycket trevlig, säger jag att jag inventerar.
Det uppskattas.
 - Du kan komma tillbaka, när vi verkligen har inventering. Då behöver vi hjälp.

Det jag på senare tid upptäckt är att herrmodet nu börjar dra sig mot den stil, som jag hade på 70-talet. Jag vet ju att det går i cykler, men nu är det speciellt tydligt. Tweedbrallor, västar, murriga färger. Lite mindre slimmat, för att inte säga mera säckigt. (Oversize, heter det visst.)

Härom dagen, när jag hade ätit lunch på Wallstens, som ligger på övervåningen till Luleås och kanske Sveriges största herrekiperingsaffär (Inrymd i före detta Åhlens.) såg jag plötsligt några gamla bekanta. Stickade tröjor med tjusiga märken, Gant, Hilfiger, Lyle&Scott. Dyra. Blixtlås i halsen och rejäl krage. Flera varianter.

  - Men, tänkte jag. En sådan har ju jag. Fick den i julklapp för minst ett decennium sedan.
 - Det är väl inte 70-tal, påpekar du.
Nej, kanske inte, men jag skrev ju "börjar dra sig mot ..." här ovan. Har du redan glömt det?

Alltså åkte tröjan fram.

Se där! Nu har jag förstås blivit influencer också, va?

*****