Om man ...

.. går och stirrar ner i sin mobil hela tiden, som många gör på sin promenad, så kan man missa att exempelvis snö kan vara riktigt vackert.

Glad att jag själv aldrig går omkring med näsan i mobilen. Men som kamera duger den. 

Norra stadsfjärden, som den ser ut när man går på Mjölkuddsbanken.

*****

Hur mycket ...

.. skärmtid har du? Det är något som diskuteras ganska mycket sedan en tid. Då har det ofta gällt ungdomars användande av mobilen med besök på alla sociala medier, m.m. Och det är klart - det är inte nyttigt att vara tillgänglig hela tiden.

I dagens DN finns ett reportage som berättar om en skola som helt har förbjudit eleverna att ha mobilen med sig. Även på rasterna är det nej. Reaktionerna har varit väldigt olika. Några känner sig nöjda, dvs. de menar att det inte spelar någon roll. Andra är djupt berörda.

Även föräldrar har fått säga sitt. Där reagerar jag mycket på den mamma eller pappa som 'inte kan komma i kontakt med sitt barn på hela dagen' och tycker att det är fruktansvärt. 

Jag har gått i skola i 12 år. Inte en enda gång på dessa tolv år behövde mamma eller pappa ta kontakt med mig. Dessutom tog jag mig till skolan helt på egen hand. Vi hade ingen bil, så jag kunde inte bli skjutsad. Hur i herrans namn klarade jag dessa år? Och hur kände föräldrarna?

Nåväl - skärmtid. Hur mäts den? Själv kan jag i min mobil se att jag hittills idag har använt skärmen/mobilen i dryga 2 timmar. Vad har jag gjort? Jo, jag har använt Wikipedia, stegräknare och spelat lite Quiz. Lite tid på Facebook och Instagram har jag också slösat. 

Men det är ju inte allt. På min platta har jag också läst DN:s söndags- och måndagsnummer eftersom vi bara prenumererar på den digitala versionen. Men den tiden räknas ju inte in i statistiken. 

Och nu sitter jag ju framför datorn. Den har också skärm. Jag har rensat mejlboxen och bloggat (som synes), så det har väl tagit någon halvtimme.

Jag är säker på att jag kommer att se på TV också. Det är också en skärm. 

Så hur mäter man skärmtid?

 

*****

Har just genomfört ...

.. en förvandling. Eller, det var vad jag trodde jag skulle göra. Windows 10 i datorn ska enligt källor från här och där inte uppdateras längre. Istället bör man ladda in Windows 11. 

Okej - tänkte jag. Då gör jag väl det. Jojo! Enkelt var det inte. Jag förstod inte ens hälften av vad jag gjorde. Men nu, dag 2 i förvandlingen har jag både uppdaterat och installerat det moderna systemet, som tydligen ska vara såååå bra. Och nödvändigt i framtiden, enligt den information som gått ut. 

Ursäkta mig - men vad är det som är nytt? Och varför ska det se så annorlunda ut i utförandet. Jag känner knappt igen mig, och känner definitivt inte att det verkar vara bättre än 10:an på något sätt. Jag har inte kunnat 'inreda' datorn som jag vill ha den. I alla fall inte ännu.

Vi får se hur det går.

Med fasa får vi nu avvakta en liknande händelse som gäller våra telefoner. De kanske inte går att uppdatera, vilket kan få till följd att vissa funktioner, t.ex. Swish och Bank-ID inte kommer att funka från och med februari. Alternativet är då att skaffa ny telefon. Vem ska man kräva ersättning av för det?

*****

Det verkar som ...

.. att det är val till Riksdagen om ett år. Nu har Tidöpartierna börjat dela ut 'förmåner' till höger och vänster. Små veckopengar, eller månadsditon, för att öka populariteten. Fantastiskt - eller hur? Sänka matmomsen kommer de också att göra. Det ska bli intressant att se hur mycket som kommer att märkas. Och elbranschen ger de sig in i också. Det är på tiden. El ska vara en rättighet - inte en affärsverksamhet med vinstkrav på den verksamhet som vi invånare drar nytta av. Däremot kan man ta hem hur mycket vinst somhelst för den el som vi exporterar. Det har jag inget emot. (Men hur elbranschen egentligen fungerar är oförklarligt. Ingen vet.)

Däremot kommer regeringen att droppa i popularitet hos skolungdomen. De har i och för sig inte rösträtt, men förmodligen kommer ramaskrin att höras när höstterminen börjar nästa år. Inga mobiler får finnas i skolan, varken på lektionerna eller rasterna.

Först tänker jag att det är bra. Mobilerna blir förmodligen stora störningsmoment. Men sedan börjar jag tänka på hur ungdomarna kommer att påverkas när skoldagen är slut. Ett uppdämt behov av TikTok och andra sociala medier kommer kanske att inverka menligt på det sociala livet under sen eftermiddag och kväll. Och kanske kommer ungdomarna att vara vakna ännu längre in på natten, för att hinna med surfandet. 

Vi får se.

*****

Mysterier

Har du sett ett så'nt där videoklipp där unga människor presenteras för en gammal telefon. Alltså en så'n där svart i bakelit, med nummerskiva.

Och ungdomarna/barnen förstår ingenting, för de har aldrig sett, aldrig använt annat än mobiler. Det är ganska kul att se deras bekymmer. Samtidigt förstår jag dem.

Nuförtiden hör och ser jag annat som måste skapa frågetecken för de, som bara varit med på 2000-talet, eller delar därav. 

Vi drabbas mer och mer av bedragare, verkar det som. Rätt ofta hör jag talas om hur folk blir uppringda och förledda att exempelvis ange sitt bank-id. Bedragarna är duktiga på att spela förtroendeingivande.

"Lägg på luren!", är den uppmaning man får, och ser i media.

Vet en 13-åring, typ, vad det är? Vad är en lur? Själv använder jag då inte det ordet för min mobil. Men jag erkänner - jag säger nog själv samma sak, om jag ska ge ett råd. Eller kanske bara "lägg på!"

I radio och TV rapporteras det i stort sett från världens alla hörn. Ibland avancerat med både bild och ljud. Men det kan lika gärna vara ett telefonsamtal från en mobil. Det funkar ju bra i de flesta fall - men tätt som oftast blir det fel.

"Oj. Där fick vi ett avbrott på linjen", säger programledaren.

Avbrott på linjen. Vilken linje? Har också hört "oj, där tappade vi ledningen", när det blir avbrott i rapporteringen. 

Jag vet att många av oss tittar på TV eller använder dator via bredbandsledningar. Men själva mobilen har sällan någon ledning. 

Så koppla in dig på linjen nu, och berätta om andra exempel som du hört, eller varit med om.

*****

Zombievarning

Människan genomgår förmodligen flera olika skeden under sin livstid. Förmodligen också utan att märka det. Det gäller i alla fall rätt många av oss, säkert mig själv också. Men jag tror också att vi utvecklas olika, tack och lov.

 

Jag är rätt fascinerad över människors beteende, och försöker spana efter likartade beteenden hos många jag möter, eller ser ute i stadslivet. Oftast gäller det tyvärr lite negativt laddade mönster. Sådana som jag ibland kan reta mig på, till den grad att jag vill påpeka det för den jag ser. Men hittills har jag hållit mig.

 

Mobilzombien är en människotyp som blivit vanlig de senaste åren. Du har säkert upplevt dem också. Du kanske till och med tillhör gruppen. Aja baja!

 

Dessa människor är sådana som går och stirrar ner i sin mobil - ofta traskande framåt, förutsättande att alla som kommer i motsatt riktning väjer undan för att undvika krock. Detta oavsett hur trångt det är vid passagen.

 

Sedan finns det de, som plötsligt stannar upp och läser inlägg fastnaglade i marken precis där de råkade stå. Oftast mitt i en gång, eller mitt på trottoaren, helt omedvetna om omgivningen. Man står i vägen, helt enkelt. 

 

Själv är jag av den människotypen att jag går åt sidan - ställer mig vid en vägg, eller ett hörn om jag måste ta fram mobilen för att kolla något. För mig är det naturligt. Rannsaka gärna dig själv. Hur gör du?

-----

Ett annat beteende som stör mig är högpratarna. De som går med hörlurar inkopplade och som därför inte hör sin egen röst, vilket får till följd att de höjer rösten och avslöjar allt i sitt samtal. Lägg därtill att de kanske har högtalarfunktionen inkopplad, vilket får till följd att även den de pratar med sprids ut i omgivningen. Är mottagaren medveten om det? Jag betvivlar. 

Fast egentligen är benämningen zombie lite felaktigt, för en zombie är nog rätt nyfiken på omgivningen, när de klivit upp ur sin grav, eller var de nu tillbringat den senaste tiden.

Nej - vi får helt enkelt kalla den här människotypen för egocentriker. Inte så smickrande, tycker jag.

 

*****

Inte bättre

Trots att "alla" numera pratar i mobil, när de ska kommunicera muntligt, är det en skrämmande stor andel som inte vet hur man gör. Här följer några goda råd:

• Ta dig gärna till ett lite undanskymt ställe innan du ringer upp. Förr satt man i hallen. 
• Avlägsna alla typer av bling-bling-fodral, som viks hitan och ditan över telefonen. De täcker ibland till och med mikrofonen. Särskilt om man köpt ett som inte är designat för just din modell av telefon.
• Ta rätt på var mikrofonen sitter och håll telefonen på sidan av kinden/munnen. Inte bakom nacken eller någon annanstans, som många hittar.
• Tala i vanlig samtalston. Många skriker, vilket ofta beror på att man har inkommande röst på för låg volym. Hör man motparten dåligt höjer man omedvetet sin egen röst, eftersom man tror att man hörs lika dåligt. Leta rätt på volymknappen och justera ljudet. 
• Tala inte med en hårdbrömacka! Det innebär ofta att du blåser in i mikrofonen med konstiga ljud hos mottagaren som följd. 
• Skit i handsfree från Rusta för 29,90! Och om du envisas med en sådan - låt inte mikrofonen sladdra omkring bakom halsduken eller hänga och slänga mot något plagg, för att du inte kan stå stilla i tre minuter.
  
• Undvik högtalarläge. Särskilt om du befinner dig bland folk. Den du talar med kanske inte vill höras i alla lägen. (Se även "hårdbrömackabeteende" ovan!)

Ovanstående råd baseras på inringare till olika radioprogram och den kvalitet dessa visar i telefonkunskap. Tyvärr har det inte blivit bättre med åren. Snarare tvärtom.

Det finns säkert fler goda råd. Du får gärna komplettera. 

Säkert får jag en massa sura kommentarer. Men det är bara för att du känner dig träffad.

*****

Sluta. Nu!

Jag lyssnar på det bra programmet Plånboken i P1, som sänds varje onsdagförmiddag (men naturligtivis också på Sveriges Radio Play). I dagens program talas om farliga elektronikprylar. Du vet, sådana där som dagligen i hundratusentals väller in från exempelvis Kina. Det kan gälla allt från eltandborstar till mobilladdare.

Och just det sistnämnda är särskilt värt att se upp med. Du kan nämligen inte förutsätta att grejerna är godkända, eller ens gjorda för svenska förhållanden och säkerhetskrav. De ska t.ex. tåla 230V. Och även om det står så på apparaten (OBS! Det räcker inte att det står i bruksanvisningen!), så förekommer falskmärkning.

I programmet berättade en ung kvinna hur hon hade blivit skadad av en mobilladdare, som var inkopplad i hennes telefon. En elström gick plötsligt genom henne, telefonen fastnade i handen, och ena foten fastnade i ett element, nära sängen där hon sov. Hon "var ju tvungen" att kolla Facebook, Twitter, Youtube och andra sociala media, när hon egentligen skulle kolla vad klockan  i telefonen var. Hon fick åka till akuten. Blev opererad för diverse saker och har efter flera år fortfarande men av olyckan.

För tidvisning och väckning finns andra möjligheter. Väckarklocka är ett av dem.  

Klassiska fel:

• Både telefon och laddare var begagnade. Köpta på Blocket. 
• Hon laddade sin telefon på natten, vilket avråds på det bestämdaste. Man bör ha viss uppsikt över laddningsstället. 

Sedan får du här några bra tips för att din telefon ska fungera bättre.

Bild från appen Telia min mobil.

Dessutom håller den längre om du stänger av den på natten. Det ger förstås längre batteritid och dessutom är det bra att den får starta om. Uppdateringar fungerar bättre då.

Kyla gör att den aktuella laddningen tar slut snabbare. Men det påverkar inte batteriets livslängd. Snarare tvärtom. Kyla är bra för datorer. Det är bl.a. därför som Facebook valde Luleå som etableringsort för sina datorhallar.

Slut på meddelandet.

*****

Loj

Funderingar frodas bäst när man inte gör något annat. I alla fall är det så för mig. Idag har inte gjorts särskilt många knop. Lite frukost. Lite lunch. Lite läsning, korsord, soffläge och så småningom middag.

Vädret har inte varit inbjudande. Grått och regn.

Men lite luft hann jag få innan regnet släppte loss på allvar. Det var då en av dagens första funderingar tog form: Vad är det som är så lockande med mobilen?

Vid åtminstone tre tillfällen idag råkade jag på människor, som till synes helt isolerade från omvärlden stod och stirrade ner i mobilen utan att ens märka att jag närmade mig och gick förbi, på pin kiv, på högst en halvmeters avstånd. Inte en blick, inte en reaktion. Det här var på ställen som i övrigt var folktomma. De här människorna kommer förmodligen att råka ut för något hemskt någon gång. Rånade, påkörda, eller helt bortglömda, när alla andra flytt en annalkande eldsvåda eller något annat.

Visst - det fanns förstås de där vanliga mobilskådarna också. Du vet, de där som bekymmerslösa går gatan fram (eller till och med cyklar), med blicken någon helt annanstans än omgivningen. Gud, vad trist det måste vara att komma hem från en dag på stan, utan att ha sett vad som hänt omkring en.

Jag är alldeles för nyfiken. Jag vill se medmänniskor i ögonen. Jag vill se vad som händer.

Kanske får jag svar imorgon. Då sänds det andra programmet om vår hjärna. SVT1 klockan 20.00. Det här avsnittet handlar just om mobilens påverkan på hjärnan.

Spännande.

*****

Vad månde bliva

Alla känner sig inte delaktiga i samhället. Särskilt inte det digitala samhället. Det som växer mer eller mindre ohejdat och gör oss mer och mer beroende av att alltid ha el och täckning. Antingen via fiber, eller mobilt.

Idag redovisades siffror. 1,1 miljoner, dvs en på tio personer, är aldrig uppkopplade på nätet i Sverige. Det är främst äldre (vad som nu menas med det; en majoritet av de som inte använder dator är över 76 år. ), som inte hoppat på tåget och köpt en mobiltelefon, platta eller dator. Av förståeliga skäl, förmodligen.

Barnvakt?

Det som jag däremot inte förstår är att årets undersökning från Internetstiftelsen angående Svenskarna och internet 2018, är att 25% av 0-åringarna använder dator. Till vadå, undrar jag. Det är alltså inte läge för skallra och pipleksaker längre.

Att småbarn blir internetkonsumenter är kanske naturligt. Jag vande mig som ung, väldigt ung, vid att det fanns telefon hemma. Jag kommer till och med ihåg telefonnumret vi hade i Kiruna i början av 50-talet (Mina första 4-5 levnadsår.). 12451 var det.

Och med det i tankarna blir det väl naturligt även för små barn att fastna i nätet. Särskilt som föräldrarna ofta går med näsan i mobilen, barnen sitter framåt i barnvagnen utan visuell kontakt med vagnsföraren. Men det spelar kanske ingen roll vilket håll barnet sitter. Föräldern "är inte där" ändå.

Vad månde bliva?

*****
Länk till Sveriges radios rapport om detta i morse.
Här hittar du Internetsstiftelsens rapport som offentliggjordes idag.