måndag, juni 30, 2008

Rånlandet 30 juni kl 20.13


Efter en dag på jobbet är det skönt att komma ut till sommarstället och gå ner och hälsa på drillsnäppan. För andra året i rad har den beslutat bosätta sig någonstans på vår strand. Var vet jag inte riktigt. Snäppan bjuder inte direkt in mig. Men med tiden skall jag nog lista ut var de fyra äggen ligger. Om inte annat, så för att undvika att trampa i boet. Fågeln verkar också vänja sig mer och mer vid min närvaro. Tar jag det bara lugnt, gör den det också.
*****

Image

Idag körde jag om en BMW. Du läste rätt. Jag körde om en BMW(!!!) på väg från jobbet till stugan. Och jag körde fullt lagligt.

Igår presenterades en undersökning där det konstaterades att svenska folket inte betalar sina p-böter. I alla fall finns det några, som aldrig betalar, men som tydligen har som sport att parkera fel. Själv har jag aldrig blivit bötfälld för någon förseelse över huvudtaget. Jag har definitivt inte råd att betala något så onödigt. I Malmö, däremot är det någon som är lagsökt för en p-botskuld på 4,5 miljoner kronor. Det är en så kallad målvakt, som mot betalning skriver sig som ägare till flera bilar, som han eller hon aldrig någonsin ser och än mindre kör. Är man registrerad för sisådär 25-30 bilar, eller över 200 (som någon lyckats med) så ökar förstås risken för felparkering. Särskilt som man inte själv bestämmer var bil(-en)(-arna) skall ställas.

Sammanlagt ligger förelägganden om p-böter på nära en halv miljard hos Kronofogden.

Min undran: Vilket behov finns av att ideligen parkera fel? Vad är det som gör att BMW och Mercedes är de bilmärken som är mest felparkerade? Hur gör dessa två bilfabrikanter för att lyckas locka till sig småknäppa idioter som köpare? För det måste väl vara något fel i huvudet på förarna. Bilen är det säkert inget större fel på.

Och den där BMW:n som jag körde om och som körde 90 på 110-väg. Den måste väl ha haft soppatorsk. Enligt en BMW-förares skruvade synsätt, var den väl i stort sett parkerad.
På E4:an.
Så det blev nog böter där också.

*****


Läs mer.

Andra bloggar om: , , ,

En chans till



Den här klämmer du direkt.

*****

söndag, juni 29, 2008

Morgonljus

Jag gillar ljuset på morgon och kväll bäst. Det första morgonljuset är lite svårfångat på mina breddgrader, eftersom det inträffar när man skall gå och lägga sig. Inatt gick solen ner 01.08 och upp strax därefter. Alltså får jag nöja mig med att kalla efterfrukostljuset, mitt morgonljus.

Följ med på en tomtskådning. En liten förmiddagspromenad på tomten. När den är som finast...










*****

lördag, juni 28, 2008

Sommarlördag

En sådan där dag, då inget har hänt. Klarblå himmel. Vimsiga sommarvindar. Solen sken. Och månen. Samtidigt, redan till frukosten ute på altanen. Eller heter det terrassen. Eller terassen?

Nåväl. Trots allt så klipptes gräset, rensades grönsakslanden, kupades potatisen. Haha - Det låter som att vi har stora ägor. Potatislandet är tolv sättpotatisar stort, inhägnat av två våningar lastpallskrage. Grönsakslandet är av envåningstyp, liksom det ystert blommande jordgubbarna. Mer än så blir det inte, när man har en tomt mer stenbunden än den magraste Smålandsteg. Inte har vi för avsikt att bygga långa stenmurar heller, så vi får röra oss med det sparsmakade, vad gäller odling.

Det här är en märklig tid. Evigt ljus. Allt, ja allt blommar. Samtidigt. Den ludne (Rhododendron tomentosum. Tomentosum betyder luden.), har i och för sig nästan blommat ut. Men ännu ses stora områden med vita bollar mellan granarna utanför köksfönstret. Skvattram, till vardags. Smörblommor, syren, lingon, rönn, rödblära, lupin, prästkrage, smörkopp, vallmo, rosenbräcka, fjällsippa, omrot, tuvtåtel. Ljuset har satt fart på allt.

En svalkande Limoncello di Capri med is, sätter punkt för utejobbet framåt kvällskvisten och middagsbestyren tar vid. Det blir grillad fläskfilé, torrmarinerad med salvia, timjan, citronmeliss och vitlök, och serverad med rostad potatis, späda sparrisknoppar och grillad ananas. Enkelt. Gott. Sommarmat.

Sommardag.



*****


Andra bloggar om: ,

fredag, juni 27, 2008

Stugan fredag kväll. Badrummet


Det är nog sommar, trots allt.
*****

Klyftigt

"Hör av dig om du inte får detta mejl", .. skrev jag nyss till en kund som haft problem med e-posten.

Ibland blixtrar det till!

*****

torsdag, juni 26, 2008

Paranoia

Hallå Anticimex. Ni måste komma. Nu. Vi har någon ohyra som sprider sig snabbt. Den måste rökas ut innan något fundamentalt går helt åt pipsvängen. Hoppas ni har stora resurser. Även internationellt. För det här blir en omfattande operation.

Det är nämligen något slags virus som spritt sig i parlamentskorridorerna och förvirrat våra representanter i både Riksdag och EU. De anser sig förföljda, snärjda av allt tätare nätmaskor. Terrorister och bloggare. Tänka sig vilken mardröm. Plötsligt börjar folket ta sig ton, komma med åsikter, och dessutom ge offentlighet åt dem. Det måste stävjas.

Så hitåt. De måste räddas från sina vanföreställningar.

Bråttom, bråttom, skynda, skynda.....

Och nu hör jag att ni redan nått fram till EU-korridorerna. Puh! Det var i sista stund.

Nu återstår Riksdagen.
Buss på!

*****


Andra bloggar om: , ,

Ännu en nöt...


.. att knäcka.

Gör det, du som kan!

*****


Andra bloggar om: ,

onsdag, juni 25, 2008

Jag inser plöstligt... (II)

.. att jag glömt tipsa om denna krönika i gårdagens DN.

Även om jag inte alltid delar krönikörens åsikter, så var detta huvudet på spiken. Här tolkar hon skandalen precis på samma sätt som jag gör.

Synd bara, att "gammelmedia" vaknat långt efter att klockan ringt. Kanske hade saker och ting sett annorlunda ut om opinion skapats tidigare.

*****


Andra bloggar om: , , , ,

Hoppsan

Löneförhöjning. Inte dumt.

*****

Jag inser plötsligt ...

.. att jag inte hållit ett löfte. Studiomannen har utmanat mig. Och jag har glömt.

Han tycker att jag skall ta befälet och rya åt omgivningen på de mest ihärdiga sätt. Det skall handla om saker, som jag vill... nej som bara SKALL hända.

Okej! Här kommer mina befallningar:
  • Fixa en ny version av juni, och kör den i repris. Den här utgåvan har massor av buggar!
  • Skicka hit Sally. Hon skall få gå in mina nya fjällkängor. De skall vara klara den 8 augusti.
  • Ge mig ett fast jobb.
  • Stoppa ner alla snöskotrar, fyrhjulingar, vattenskotrar och andra fossilbränsleslukande leksaker i någon övergiven gruva och gjut igen ingången med sjudubbla betonglager.
  • Riv upp FRA-lagen. Det skall vara gjort innan veckan är slut. Alla som röstade ja skall dessutom pryglas på Stortorget i huvudstaden. Så kan jag återfå min värdighet som svensk medborgare.
*****
Andra bloggar om: , , ,

Födde



*****

tisdag, juni 24, 2008

Alltså...

.. jag måste säga att ibland är det väldigt kul att läsa DN.



Bara så du vet!
*****
Andra bloggar om: , ,

Vi tar väl en till då



Vad är detta för växt?

*****
Uppdatering: Grattis till Ingela. Se även kommentarer.

Andra bloggar om: ,

måndag, juni 23, 2008

Glädjande


Bottenviken mår bra! Bättre och bättre.

Jag säger bara det.

*****


Läs mer!
Läs ännu mer!

Andra bloggar om: , , , ,

Vad tyst det blev

Har stormen bedarrat. Ligger Sverige i baksmälla fortfarande? Inte på grund av midsommarhelgen. Jag menar ... FRA-skandalen!?

Visst krusar det sig lite på ytan fortfarande. Särskilt i bloggvärlden. Rykten går. Belgien anmäler oss till Europadomstolen. Jodå, så är det. Tvärsäkert. Eller var det till EG-rätten? Hm!? Vad var det de sade i det där 7-minutersreportaget i belgisk TV. Man trodde man förstod. Och slutsatserna drogs. Svenska så kallade "gammelmedia", däremot, skrev inte ett ord om det, vad jag har sett.

I själva verket var det nämligen bara någon som spekulerade om att man kanske borde.

Det kan jag faktiskt hålla med om.
Man borde anmäla.
Vi borde skämmas.

Jag gör det.

*****


Andra bloggar om: , , , ,

söndag, juni 22, 2008

Vilken växt


Den här växten hittade jag i en dikeskant på en av mina promenader.

Vad är det för en?

Vinn ära och berömmelse.

*****

Fint besök



Ibland stannar alla andra mänskliga aktiviteter upp, bara för att koncentrera sig på en enda punkt, ett enda besök. Det är när Makaonfjärilen gör sin entré i paradiset. Det hände igår, när solen sken och vinden tillfälligtvis gick till vila.

Undrar hur vi såg ut, där vi for runt huset för att se vart den tog vägen. Den, liksom de flesta andra fjärilar är ju inte känd för att ta det lugnt och sitta ner och pusta ut, precis. Och eftersom den inte är särskilt ofta förekommande, så vill man ta chansen. Den har hittills saknats i min fjärilsfotosamling.

Men jag slog mig ner vid en lavendelplanta och inväntade. Jag hade lagt märke till att den kort intresserat sig för just den tuvan, när den passerade på sin snabba rundflykt varv på varv runt huset.

Slutligen fick jag utdelning för min strategi. Vet inte hur många bilder jag tog, men det var nog den mest fotograferade individen den dagen.

Makaonen är egentligen ingen sällsynthet. Den förekommer över hela landet vid kust och i inland och även upp mot fjällkanten. Men den är fåtalig. Populationen är inte så stor. Hanen och honan är i stort sett lika, så jag kan inte avgöra om det är herr eller fru, som jag förevigat.

Arten har ett rätt märkligt beteende för att föra släktet vidare. Hanarna samlas gärna högt upp på bergskanter, klippor och liknande i rätt stort antal. Där sitter de och väntar på att honorna söker upp dem. De är skickliga flygare och parningsleken är en snabb dans, som stiger högt upp mot himlen, tills de inte är synliga längre. Sedan sker parningen.

Njut!

*****

Klickbara bilder.
Förstås!

Andra bloggar om: , ,

Ängdalsro


Smaka på det där namnet i rubriken. Det låter som något hämtat ur en handbok för svensk sommar, om nu en sådan skulle finnas.

Ängdalsro ligger i kustbandet mellan Luleå och Piteå och där har midsommarhelgen firats, hos goda vänner.

Vädret har varit förvånansvärt bra, med tanke på SMHI:s förutsägelser för några dagar sedan. Det ihållande regnet som skulle drabba oss på själva midsommaraftonen visade sig som ett lätt strilande i ungefär en timme. Det blev inte ens blött på marken. Det kunde vi lätt överse med. Den svaga vind, som också utlovats, var däremot rejält förstärkt. Krabb och skummande havsvik blev vår utsikt både midsommarafton och midsommardag. Och när temperaturen inte ville krypa upp särskilt långt över 15-16 grader, så var det inte upplagt för något direkt mysande under den blå himlen. Njutningarna fick, så att säga förläggas inomhus till största delen.

Här följer en kortfattad matrecension: Hur gott som helst.

Vad sägs om
  • stor sillbuffé med snaps
  • kallrökt lax med limemarinerat äpple, fårost och honungsvinägrett
  • lättgrillad älgfilé med fefferonirostade rotsaker och sötpotatis. En senaps- och sliwovicssås därtill. Och mustig Amarone.
  • kladdkaka med grädde
Det var midsommaraftonen.


  • Sharonsallad
  • rosmarinmarinerad kyckling, med tryffeldoftande ärtkräm och grönsallad med rostade pinjenötter och lönnsirapsdressing
  • kardemummakryddad rabarberwok med turkisk youghurt.
Så framleds midsommardagen. Förutom fika och annat gott, förstås.















Bland aktiviteter i övrigt märktes särskilt en varmkompostetablering, samt en hammockmontering. Mycket lämplig sysselsättning för både gäster och värdfolk. Här ses Mats, Elisabet och Håkan i bryderi över vilken sorts bult, låsbricka eller skruv, som skulle användas. En del mutter (Obs vitsen!) hördes också.

Och helgen är ju inte slut ännu.


*****

lördag, juni 21, 2008

Jodå


Vi fick ta sillunchen inomhus.

Blåsigt, mulet och en stund senare kom regnet.

Men till middagen var det sol.

*****


Andra bloggar om:

fredag, juni 20, 2008

Lästips

bra!


*****

För behövande



Tänk så bra att bo i bostadsrättsförening. Där delar vi med oss av överflödet.

Sillunchen räddad för någon i kvarteret.

Själv kommer jag att rapportera från annan ort.

*****

torsdag, juni 19, 2008

Gå hem

Lugnt på jobbet i eftermiddags.
- Gå hem, säger min gruppchef.

Van att lyda, så går jag.

Och nu har jag hunnit med allt, för att kunna fira en fin midsommarhelg. Dessutom skall jag hinna sova igen lite förlorad tid från förra natten.

*****

Och så ställer vi oss alla upp...

.. och sjunger nationalsången. Seså!

Du gamla du ofria fjällhöga nord....

*****


Andra bloggar om

Ibland

Tung dag.

Och jag menar inte fotbollen!

*****


Andra bloggar om: , ,

onsdag, juni 18, 2008

Här funderas det...

.. och spekuleras. Vad skall hända. Skall man ha flytväst. Får vi se matchen. Hur tänker du vara klädd. Var det kvart över fem?

Sommarfest med jobbet ikväll.
Hemligt, hemligt.

*****

tisdag, juni 17, 2008

Anständighet

Vem kan man lita på? När man läser nedanstående citat kan man ju undra.
Försvarsminister Sten Tolgfors statssekreterare, Håkan Jevrell säger:
Lagstiftningen är inte unik i världen eller i Europa. Amerikanarna har en liknande och mer långtgående lagstiftning.

En representant för integritetsfrågor inom Google, Peter Fleischer, säger:
Vi har gjort klart för svenska myndigheter att vi aldrig tänker placera några Googleservrar inom Sveriges gränser om det här förslaget går igenom...
...Det här förslaget liknar något som hittats på av Saudiarabien och Kina. Sådant bör helt enkelt inte ha någon plats i en västerländsk demokrati, sade Fleischer.

Så var har då Google sina servrar placerade? Inte i USA i alla fall, om man skall lita på försvarsdepartementets tvärsäkra kunskaper och väga det mot Googles åsikt.
---

FRA har, enligt SVT:s Rapport troligen redan gjort sig skyldiga till brott mot bland annat personuppgiftslagen och är nu polisanmälda.

Kan det bli annat än ett svidande nej för regeringens förslag?
Eller åtminstone en rejäl bakläxa.

I anständighetens namn.

*****


Andra bloggar om: , , , , , ,

måndag, juni 16, 2008

Rånlandet 16 juni kl 21.23. Efter regnet.



*****

Kort möte

- Hallå fotografen!
En kvinna, hejdar mig på gågatan. Jag hinner tänka: Aha, en bloggläsare, som känner igen mig.
- Vad tyckte du om filmen. Visst blev den bra?
Ett kort förvirrat tillstånd uppstod i mina hjärnvindlingar. Damen var mycket bekant, men kopplingarna funkade inte. Jag var dessutom halvt om halvt ansiktsförlamad efter en rotfyllning, och ville helst inte träffa på någon. Man kunde ju tro att jag var full mitt på blanka eftermiddagen, eftersom tungan inte riktigt ville forma de ord som jag hade tänkt att de skulle låta. Men så blixtrade det till. Jag förstod vad det handlade om. Och med total kontroll och hur naturligt som helst kunde jag svara på hennes frågor.
- Jo, den blev ju väldigt fin till slut, fick jag fram utan alltför stora svårigheter med tungan.
- Ja, det tyckte jag också. Verkligt fina bilder, sa kvinnan. Har du pysslat med sån't förr?
- Njae. Jo, jag har ju förstås en videokamera, men det blir ju inte på samma sätt. Och den har jag inte använt på flera år. Tekniken har sprungit ifrån.
- Jaha. Nähä. Men här har du ju lyckats väldigt bra. Det var kul.
- Jo. Kul jobb, sa jag.

Jag sög förstås i mig av de fina orden. Kvinnan var producent till den film där jag stod för själva kameraarbetet i vintras. En kortfilm. I och för sig har jag träffat henne förr, men just i det här fallet har vi inte haft direktkontakt. Jag jobbade tillsammans med regissören bara.

Det blev ett rätt kort samtal, mest på grund av mina tillfälliga talsvårigheter.
Jag tror inte jag dreglade heller.

*****

Att köra om...

.. en tre meter bred och fem meter hög, vinglig timmerbröte i 110 kilometer i timmen.... känns inte bra!

Fler järnvägar åt industrin!

*****

söndag, juni 15, 2008

Sommarsöndag



På ett i stort sett blankt hav glider vi ut mot Piltreven. En kortare utflykt för att spana på säl. Luften är ljum och solen bränner i nacken. Det är en överraskande fin dag. Så här var det inte utlovat. Det är bara att tacka och ta emot.

Vi ser säl på avstånd. En ligger och gonar sig på en sten som knappt når vattenytan. Det är den säl som vi ser hemifrån vår strand, om vi tar till stora tubkikaren. Längre ut ser vi två huvuden framför kajakerna. Nyfikna tittar de upp, för att sedan sjunka tillbaka ner i vattnet, vara borta en stund och sedan titta upp igen. De håller koll. Närmare än 50-75 meter kommer vi dock inte. Där går gränsen. Sälarna dyker och blir borta.

Medan vi legat stilla på vattnet och tittat på sälarna har den svaga vinden fört oss nära ett fågelskär. Plötsligt kommer vi över en gräns där också och en hel koloni måsfåglar lyfter under ljudliga protester och flyger ut över oss.

- Nästan som Hitchcock, tänker vi.

Men ljudet är bekant på ett positivt sätt. Det är inte det vanliga skränandet, utan ett fint, lite visslande läte. Skäret befåglas (Ja, man kan inte skriva "befolkas"!) av dvärgmås. En av mina absoluta favoriter i fågelvärlden.

Dvärgmåsen är liten som en koltrast, nästan helt vit, men med ett kolsvart huvud. Inte som skrattmåsens mörkt chokladbruna. Vacker och lätt flyger den och visar då sina mörkt antracitgrå, ja nästan svarta vingundersidor med vit kant. Har du aldrig sett någon, beror det på att den i Sverige bara finns på ett par, mycket begränsade områden. Öland och Gotland lär ha en del. Men sedan är det Norrbottenskusten som fått förmånen att härbergera den.

Vi njuter av den fina fågeln en stund, men inser att vi stör och glider vidare runt ön. Vår tur har blivit längre än planerat och vi börjar bli hungriga. Dessutom har det börjat blåsa lite mer.

Hemfärden blir en saltstänkt historia med rätt stora vågor och krabb sjö, som sköljer över kajaken. Sidvind gör färden över den stora öppna fjärden tillbaka till vår stuga till en gungande och guppande historia.

Vi är mer än nöjda med dagens lilla utflykt.



*****


Andra bloggar om: , , , , ,

Första frukost...

.. serverad.



Andra frukost severad.



*****

lördag, juni 14, 2008

Trodde du ...

.. att en slända är en slända? Nähäpp! Så är det inte. Av trollsländor finns inte mindre än 60 arter i Sverige. Det är rätt många att hålla rätt på.

Sländor tillhör högsommaren för mig. Prasslande vingar, när dagen är het och luften stilla. Sländorna jagar, eller svävar absolut stillastående i luften. Stora, skimrande och fascinerande.

En slända kan vara spanande eller patrullerande. Den här krabaten tillhör spanarna. Närmare bestämt segeltrollsländorna. De sitter ofta stilla, som här på en tallstam och spanar efter byte. Just denna är en fyrfläckad trollslända, en av våra vanligaste, och tidigaste. Börjar ofta flyga redan i maj. Ståtlig, eller hur. Åtminstone till man hör det latinska namnet. Som ett skämt låter det; Libellula quadrimaculata. Håll dig för skratt.




*****


Andra bloggar om: , , ,

fredag, juni 13, 2008

Rånlandet 13 juni kl 21.57



Jag går ner till stranden.
Bara för ljuset.
Ser hur det ständigt varierar.
Spelar över stenar och vatten.
Och ger mig ro.


*****


Andra bloggar om: , ,

Nå...

.. Hur har du bemästrat paraskevidekatriafobin idag?

Själv hade jag det bara rörigt.

*****

Vem hör, vem ser

Debatten om huruvida vår statsmakt, i form av Försvarets Radioanstalt (FRA) skall få möjlighet att avlyssna all kabeltrafik, är het i dessa dagar. Själv har jag av någon anledning missat "upploppet" och inser att det nu är skrämmande nära att Riksdagen håller på att göra Sverige till ett föregångsland, en spjutspets som riktas fel, och slutligen borrar sig ner i helt fel jordmån. Inget annat land i Europa kommer att ha så långtgående insyn i sina medborgares göranden och låtanden på nätet.

E-post, nätsurfande... Allt kan kartläggas. På individnivå!

Många har skrivit om detta. Många är mycket mer insatta i frågan än jag.
Men det lilla jag ser och hör, ger mig rysningar.

Här följer några lästips.
Stoppa FRA-lagen.
Farmorgun
Gabrielles blogg.
Ms Garbo.
Ærø with a view over the world.

*****


Andra bloggar om: , , , , , ,

Snobberi

Tänk så enkelt det skulle vara om folk visste vad de heter och hur de stavar sitt namn.

Det skulle ha inneburit en bättre start på min arbetsdag.
Grrrrrrrrrr!

*****

torsdag, juni 12, 2008

Ur livet

Denna shopping. Jag jobbar i en omgivning, som i mitt lilla hörn av arbetsplatsen består av kvinnor. Killar finns, men de är glest spridda. En företagspolicy säger att vi karlar måste ha full överblick i alla hörn av huset. Hur skulle det annars gå.

Nåväl - Denna shopping, som sagt! Det går inte en lunchrast, utan att någon av de kvinnliga medarbetarna kommer tillbaka med en påse. Antingen är det lösgodis, eller också en ny kjol, klänning, byxa eller annat plagg. Och naturligtvis skall det omedelbart upp ur påsen för besiktning, varvid alla utom jag flockas kring bytet.

Givetvis skall det också provas. Gärna av ett par stycken, som har ungefär samma fysionomi.

- Njae. Den här smårutiga vet jag inte. Jag ser ju ut som en mjölkerska.
- Äsch. Det gör du väl inte, säger åskådarna.
- Sätt dig på en pall så får vi se, säger jag.

*****


Andra bloggar om ,

Kännetecken

Ser du någon med ett blåmärke precis i gropen under revbenen idag, så är det någon av mina kolleger, eller jag.

Här har övats.
Heimlich manöver.
Hjärt- lungräddning.

Skratt och allvar.
Det blir som bäst, då.

*****

onsdag, juni 11, 2008

Och redan några minuter ...

.. över sju ringer syrran. Precis när jag ätit en extra trevlig frukost.

På jobbet sjöng Gudrun per telefon. Birgitta ringde och Anders likaså. Ett och annat SMS bland annat från Jan. Några kramar fick jag också. För att inte tala om lunchen, som jag blev bjuden på av Anders, så kom Håkan förbi och bjöd på tryfflar.

En vinflaska stod på mitt arbetsbord, när jag kom från lunchen. Från Britt-Marie, Madelaine och Therese.

Jisses!

*****

tisdag, juni 10, 2008

måndag, juni 09, 2008

Ledtråd 2

Jaha - Vi fortsätter väl gissningsleken.

Man kan väl säga att en namne till en del av namnet kan användas i berusningssyfte. Ursprunget till den namnen återfinns dock inte här utan på lite mer sydliga breddgrader. Namnen finns i tre färgvarianter, vilket också kan sägas om "min växt". Två av färgerna, sammanfaller, medan den tredje avviker starkt. Starkt inleds också med samma bokstav som växten.

Fixa det nu, då!

*****
Uppdatering:

Vi har en
vinnare.

Grattis iZac!

Ring ring

- Hej, det är T. ...... Du, jag kan ringa tillbaka om två sekunder.
- Ja, vad bra att du ringer och talar om det.
- Hej.

*****

Ledtråd

Eftersom du behöver hjälp med detta problem, får du härmed en ledtråd till.

Jag är säker på att de flesta av mina läsare i Sverige har kommit i kontakt med denna växt, trots att praktexemplaren så gott som alltid återfinns i landets norra del. Det är ingen raritet. Växer även i trädgårdar.

*****

Dagar skola komma

Så här har vi det inte, men nog är det rätt fräscht ute även här i Luleå idag.
*****


Andra bloggar om

Sverige

Fyrtiotvå procent av alla journalister i det här landet, bor och verkar i ett område som bebos av 21 procent av befolkningen.

Inte undra på att Sverige ser ut som det gör.
Snett!

*****


Källa: SR P1, Kulturkrönikan.

Andra bloggar om: , , , ,

söndag, juni 08, 2008

Förtroende

Egentligen var det tranbärsblomningen jag var ute efter, när jag vandrade ut i skogen och till den lilla myr, som ligger någon kilometer bort. Givetvis skulle jag heller inte bli missnöjd om tranan vore hemma. Men det skulle jag bara se som grädden på moset.

Några tranbärsblommor hittade jag inte. Tydligen för tidigt på säsongen. Men våningen ovanför tranbärsrankorna blommar roslingen. I överflöd. Hela den lilla myren var kantad av miljoner rosa klockor. Inte min favoritfärg förstås, men imponerande, trots allt.
Jag vänder hemåt efter en liten skogsväg. Plöstsligt hör jag fiskgjusens varningsrop och jag ser hur den lyfter från sitt bo ett par hundra meter bort. Förmodligen har den från sin upphöjda position sett mig och vill nu kolla vem jag är och vad jag vill. Gjusar är extremt störningskänsliga. Den siktar in sig på mig. Cirklar runt. Varv efter varv. Jag hör vingslagen ovanför mitt huvud, när den närmar sig. Helt stilla står jag. Kanske tappar den intresset för mig då. Kanske återvänder den till boet. Det är det jag vill. Det är tecknet på att den ger mig sitt okej. Jag utgör ingen omedelbar fara.

Det tar tid. En halvtimme, gott och väl, står jag där med kameran höjd. Gjusen gör några extra lovar.









Men till slut, till slut beslutar den sig och landar på boet, lugnt och stilla. Kommer till ro. Det känns som den nu har godkänt mig. Det känns bra.


När jag fortsätter hemåt ligger den kvar.
Jag ser den. Den ser mig, även längre bort efter vägen.
Allt förblir lugnt.






















*****


Bilderna är förstås klickbara för större format.

Vad är detta för växt


Du vinner ära och berömmelse om du berättar.

Uppdatering: Växer vild i Norrbottens skärgård, norska fjordstränder och svenska fjäll. Men då en röd variant.


*****

Hm!

- Oj, jag glömde av mig.

(Mamma sover gott i gästrummet, när jag knackar på vid niotiden och meddelar att frukosten är serverad. Att hon somnat om, var det inte tal om.)
*****

lördag, juni 07, 2008

Sommarfest

Lördag eftermiddag. Öppet hus hos E och H i Unbyn. Hon uppvaktas. Han har brutit armen. Men det funkade ändå. Vädret var något kylslaget och vi flyttade omkring i deras trädgård alltefter hur solen vandrade. Trevligt sällskap. God mat. Tjälknöl, lax, pajer, sallader, frukt, tårta, champagne, whisky, cognac.... Allt fanns där. Unga och gamla.

Nu är vi rätt tröttkörda tillbaka i stugan.



*****

Slabbgöra



*****

Vad är väl enklare

Inte kan man bli arg när göken väcker en. Genom det öppna fönstret ovanför min huvudgärd (Fint ord, va?) koko-ar den glatt. Klockan är kvart i sex. Himla bra med naturlig väckarklocka, för snart börjar ju Naturmorgon i P1, och det måste man ju höra varje lördag. Skönt att ligga kvar i sängen och höra fältreportern sträva på där ute i någon avlägsen skog, på någon myr, eller på ett vindpinat fjäll.

Men idag kommer rapporterna från närbelägna Brändön här i Luleå skärgård. Intressanta historiska fakta blandas med ögonblicksskildringar. Man lär sig mycket.

Emellanåt slumrar jag till, mellan inslagen.

Nyheterna berättar om återfunna dykare öster om Bali. Strömdrivna till öde ö. Och den svenska polisen sänder beundrande tankar till New York-kollegerna och vill strunta i småbrotten och istället jaga stora bovar.

Har de redan glömt, att det var just småbrotten som NYPD tog itu med för inte så länge sedan. Nolltolerans gällde. Och konsekvenserna blev att storboveriet minskat rejält. Den svenska polisen vill tydligen börja i andra änden. Kanske ger det högre hjältestatus.

---

Nu vaknar huset och frukosten väntar en trappa ner.

*****


Andra bloggar om: , , , ,

fredag, juni 06, 2008

Stora, starka fotbollskillar

Sickna fegskitar de är. Skrajsna för vad ett, i sammanhanget, litet företag kan ställa till med bara genom sin blotta existens.

Jag skrev om historien redan i april, och skyllde på jätten glufsglufs. Då fick jag veta att det istället var fotbollsfarbrödernas fel.

Sedan trodde jag inte att det blev något av, eftersom det verkade klinga ut och Max konkurrent inte verkade bry sig.

Nu läser jag hos Nya Äventyr om att Luleåföretaget har fått vika sig ändå. På grund av utpressning.

Så ädelt uppträder idrottsrörelsen.
Så fint.
Så danande.
Så kriminellt.

Stäm dem, Max!
Stäm dem.

*****


Andra bloggar om: , , , , ,

Ändan bak


Så har vi då fått en ny helgdag att glädjas åt. Observera - inte en extra helgdag. Annandag pingst är ju borta som röd sedan några år. I år har vi däremot berövats en extra ledig dag. Det ovanliga fenomenet med Första maj och Kristi himmelsfärds dag, som inföll på samma torsdag var ju trist.

Näringslivet måste vara till sig i trasorna och kan öka direktörsbonusarna två snäpp till. April och maj har aldrig varit mer helgfria än i år, vad jag minns. Det ökar säkert vinsterna med kopiösa procenttal. Åtminstone låter det ofta som katastrof, när helgerna någon gång ger maximal arbetsbefrielse under ett år. Vi förlorar miljaaaaarder.

Men nästa år... Då tar vi igen det. Första maj en fredag. Utmärkt! Kristi Himmelsfärd en vanlig torsdag. Förträffligt! Och nationaldagen...... Jäklar!
En lördag.

Hm!

*****


Andra bloggar om ,

torsdag, juni 05, 2008

Nationaldagsafton

Vad skall man kalla kvällen innan, om inte Nationaldagsafton. Givetvis firar man lite i den varma sommarkvällen ute på altanen.

Gamla mor är utbjuden till stugan och vi sitter med ett svalt glas rosévin och pratar, medan maten lagas. Förföriska dofter smyger ut genom altandörren.

Luften är fullständigt stilla. Drillsnäppan piper nere vid stranden. En humla surrar förbi och flugsnapparen jobbar på med sina ungar.


Till rödvingesång serveras gräddbakad hajmalfile fylld med västerbotten- ost. Tillsammans med enkel vårsallad och kokt potatis blir det som bäst. Ett grekiskt assyrtikovin. Tillfälligt fynd på Systemet, serveras därtill.

Dessert blir det också. Men eftersom jag är middagsfri ikväll vet jag inte vad det blir.

*****

Logik

- Men allstå, nog undrar man. Jag tycker tjejernas kjolar är alldeles för korta. A beskärmar sig efter ett tjänsteärende på stan. - De går ju knappt nedanför rumpan.
- Jamen - det är ju där killarnas brallor börjar.

*****

onsdag, juni 04, 2008

Män är djur

Kommer ni ihåg rabaldret. Jag tog verkligen åt mig. På ett positivt sätt, förstås. Vi så kallade människor är en djurart. Inget tvivel om det. Det finns djur som är närmare släkt med oss och det finns slemmiga saker som man helst inte vill identifiera sig med.

Hundar är trevliga. Dessutom lever de nära människan. Väldigt nära.

Man kan undra hur hunden upplever oss. Det sägs ju att de ser oss som flockmedlemmar, som gelikar, om än i lite olika rang.

Utanför mitt jobbfönster sitter en liten hund parkerad. En glad typ. Varje passerande människa möts med en glad uppsyn och intensiv svansviftning.

Undrar om den undrar varför de som går förbi inte gör detsamma.

Vi är nog rätt underliga djur.

*****

"Vi umgås ihop"...

.. sade radiorösten.

Tänk - Det gör jag också.
För det mesta.

*****


Andra bloggar om:

tisdag, juni 03, 2008

Kolla in den där lilla lusen

Som jag har jagat den och dess kompisar. Ända sedan förra hösten, då den började dyka upp på de övriga växterna ute på balkongen. Hårda som sten, tyckte jag. Men jag klämde sönder dem. Sköldlöss. Ingen idé att spruta, och det är jag i vilket fall alltid tveksam till.

Nu upptäckte jag plötsligt flera stycken på fönsterglaset och började fundera vad lössen hade att hämta där. Insikten kom som en blixt. Vilken blåsning jag gått på. Fram med lupp och kamera. Skarpt läge, kan man säga. En lus fick komma in och tillbringa en liten tid på ett vitt papper. Inte rörde den sig ur fläcken, hur jag än provocerade.

Forskningen gav resultat. Det är ingen lus. Det är ett frö. Ett ogräs, som följt med ett citrusträd har spritt sig i flera krukor. Det är någon sorts väppling. Väpplingar är kända för att kunna spränga sina frökapslar med stor kraft för att sprida sin avkomma. Så har det gått till.

Kanske kan jag börja sälja.

*****


Andra bloggar om: , ,

Fikasnack

- Hörru, jag är född sjuttitre, och jag är inte gammal.
- Hörru du. Därom råder olika meningar.
*****

Evigt ung

Har jag inte använt den rubriken förr? Men det är väl inte så konstigt, eftersom den så bra beskriver mig. Ständigt blir jag påmind.

Och nu har det hänt igen.

Jag är snuvig. Lite lätt, sådär. Och det går i vågor. Nyser gör jag också. Flera gånger om dagen. Emellanåt får jag dessutom klåda i ögonen.

Visst! Redan i barndomen, närmare bestämt den totala solförmörkelsens år 1954, inledde jag min hösnuvekarriär. Vi hyrde hus i Mjöfjärden (alldeles i närheten av min nuvarande stugplats.), och jag hängde mest på bondgården intill och åkte hölass. Det var bärgningstid. Ingen visste då vad allergi var. Distrikstläkaren i Råneå skrev ut borsyrelösning att användas för att badda mina igenklibbade ögonlock på morgnarna. Det var inte mer med det.

Med åren har den där allergin klingat av mer och mer, vilket tydligen följer mönstret. Ju äldre man blir, desto mindre besvär. Så har det varit. Jag har numera bara nässpray och ögondroppar i "akutväskan" om behov uppstår, så att säga. Behovet uppstår bara under kort period i juli, då timotejen blommar. Och knappt ens då.

Men se nu har jag nya symptom. Månntro det är björken, som jag aldrig varit känslig för tidigare. Den frömjölar sig extremt mycket, och jag snörvlar och kliar.

Slutsats: Ny allergi - Ung på nytt.

Det växer väl bort.
Med åren.
Kan jag tro.

*****


Andra bloggar om: , ,

måndag, juni 02, 2008

Jaha - Och vi andra då.

Beach-08 närmar sig med stormsteg, även i denna landsdel. Snart kommer lata dagar, när man då och då kränger sig upp ur hängmattan och flippfloppande släntrar nerför stigen mot havet, för att ta sig ett dopp. Finns det något bättre än att ligga där och låta det ljumma Bottenvikenvattnet omsvepa en, liggande på rygg och studerande de lätta sommarskyarnas stilla flykt över himlen.

Eller en snabb simtur längs stranden bort till grannarna längst ut på udden och tillbaka. Bara för motionens skull.

Men vad tar man på sig, innan man tjusigt springer ut mot de salta, eller i mitt fall bräckta vågorna, och likt en säl låter sin brunbrända och slanka kropp utan ett enda plask snabbt glida ner i böljorna.

Tidningarna fylls nu med badmode, strandmode med matchande tillbehör. DN:s Söndag vill inte vara sämre. Inte mindre än sju sidor ägnas dessa minimala, men ack så betydelsefulla plagg. Det är volang, jordgubbstryck, stickat, silkigt, heltäckande, magvisande, prickigt, randigt, blommigt, pistage, citron, romantik, 50-tal och Flower Power.

Så vad skall då jag svida om till, för att passa in? Kan jag få svar på den frågan. Men se där gapar sidorna fullständigt tomma. Inte en stavelse, inte en tanke, inte en endaste liten ledtråd om vad som gäller för oss grabbar. Vad är detta för förtryck. Var finns jämlikheten?

Så skyll er själva! Jag tänker minsann inte anstränga mig, eftersom jag inte vet hur.

Och jag vill inte höra ett enda knyst, inte ett enda andetag om hur mina 16 år gamla badbrallor från Panos har fallit ur smaken.

Jag försvarar mig med en riktig klassiker.
Jag tar de små svarta.

*****


Andra bloggar om: , , ,