Åter i grottekvarnen

På ett sätt så är det skönt att olympiaden är över. Det blev lite för mycket framför tv:n ibland. Visst - det var kul. Särskilt när Sverige visade sig på vinnarhumör. Sorgligt med herrarna skidåkare, som var mer än lovligt svaga. Kanske ska de göra som tjejerna, nämligen att strunta i Landslagsträningen och istället sköta det med individuella och självvalda tränare. 

Nu återgår tv:n till sitt gamla format. Det blir ordning i kanalerna och man känner igen sig. Det finns en sak som jag irriterar mig på. Nya serier, t.ex. kommer först att sändas i play, innan de dyker upp i tablån. Vad är det för dumheter? Borde det inte funka tvärtom? Premiär i vanlig tv, och sedan valfritt repriserande i play, ifall man har missat något. Så tycker jag. (Jag är medveten om att det finns saker på play, som aldrig kommer att dyka upp i tablån.) Istället träjlas det för playtjänster, vilket känns lite förvirrande. Speciellt när vi är i stugan i skogen vid havet, där vi kör med en fantastisk teknik där bild och ljud kommer genom luften!!! Wow.

En nymodighet som dykt upp den här vintern är Sverige live. En mastodontsändning från 16 till 19.30! Fullt av flams och en del trams. Hysteriska programledare ibland. I detta block dyker det upp snuttar av gamla program lite då och då. Dumheter!

Mycket kritik har SVT fått. Berättigat, enligt mig. Snuttifiering är inget jag gillar. 

Så grottekvarnen är förändrad. Tyvärr.

*****

Det börjar 'holländska-till-sig' ...

.. här i stan. De holländska skridskomästerskapen ska ju avgöras på våra isar igen. Som varje år sedan många tillbaka. Men ännu dröjer det någon dag innan tävlingarna startar.

Som förspel går numera Sea ice marathon av stapeln innan skridskorna blir aktuella. Idag var det dags. 800 deltagare från 35 olika länder hade mött upp för att springa på isen 42, 21, 10 eller 5 kilometer. 

Jag är ju ingen framstående sportjournalist, vilket visade sig med all tydlighet när jag kom ner till Södra stadsfjärdens is för att få en stunds tävlingsatmosfär. Loppet var över, när jag dök upp. 

Nähäpp, tänkte jag och tog istället en promenad längs banan i det vackra vintervädret. Solsken, svag vind och 8-9 minusgrader. Nu börjar den riktiga vintern.

 

Här kan du läsa mer.
*****

Bara en bild

Solglimt.

*****

Miniatyr

Jag vet att julen är förbi. Under den högtiden har väl en och annan amaryllis hittat hem till oss. Oftast som 'förbrukningsvara', eftersom de oftast tappar geisten rätt snabbt. Om man funderar på att odla dem vidare kräver de ganska mycket utrymme. Dessutom är det inte garanti för att de blommar om. Det har hänt, men ... näe!

Julen 2024 kom en ny variant. Den fick det bli. En miniatyrmodell med 4 lökar i samma kruka. Den blommade rätt länge och höll formen. Efter blomningen åkte krukan ut på balkongen och glömdes mer eller mindre bort. Krukan blev stående i ett hörn bara för att väcka min nyfikenhet sent i höstas, då den fick en liten vattenskvätt. 

Tro det eller ej. Några små blad dök upp och jag tog in den i värmen. Och inte nog med det. Knoppstjälkar började visa sig i slutet av januari. Krukan fick minimalt med vatten, och nu har inte mindre än 10 knoppar berett sig på att slå ut. 

Ingen julblomma, alltså. Nu blommar den mer naturligt.

Snygg, eller hur?

35-40 cm hög. Det räcker.

*****

After work

 - Men inte kan väl ni gå på AW. Ni jobbar ju inte.

Det har jag hört flera gånger.

 -  Precis. Vi har alltid After work.

Så blev det ikväll när goda vänner tipsat om en tornedalsk sådan.

God mat. Särskild meny. Tornedalsk.

Och till det en för mig okänd begåvning som underhöll med fin sång på svenska och meän-kieli. Trevligt mellansnack med berättelser från hennes liv. 

Förstås även trevligt snack med våra vänner också.

*****

Tittar på ...

.. de svenska damernas kamp mot Kanada. Curling, alltså.

Och jag förstår inte ett smack.

Sverige vann. 

Och även högsta 'jääävla-poängen' (säkert 12 st.) under segerintervjun, som dessutom gav 1 'faaan-poäng' också.

*****

Inte händer det ...

.. något - allt flyter bara på. Det är gymet på morgonen. Det är lunch på Bistron, som ligger i anslutning till Norrbottensteatern. Jag är ensam idag eftersom mina vanliga lunchkompisar är upptagna med annat; avtackning vid pension, träff med gamla kolleger m.m.

Men jag känner mig inte ensam. För där hejar Gunilla Röör på mig, liksom Karin Paulin och några till. Min raggmunk smakar bra, och jag sitter bara och tittar på folk. Det gillar jag.

I England arresteras f.d. kungligheter. Det är hårt läge för monarkier i Europa i dessa tider. Det får andra sköta, så jag går ut på en liten runda i stan. Vädret är grått, men inte så kallt.

Nere på Södra stadsfjärden rustas det för kommande evenemang. Infrastruktur behövs dels för de kommande holländska skridskomästerskapen, dels för den efterföljande 'festen' Luleå on ice. 

Då händer det lite mer i livet.

*****

Jag vet inte ...

.. vad tulpaner sysslar med på nätterna. 

Men jag hoppas de har kul.

*****

I min smak

Författarafton blev det idag. Robin Olovsson, historielärare med rötter i Arvidsjaur, mötte upp på kulturhuset Ebeneser, i samtal med Marianne Söderström. En dryg timmes samtal om hur Norrlands historia ofta försummats, och fortfarande förbises. 

Den första delen av de två böcker han skrivit,  handlar om tiden från istid och framåt. Del 2 handlar mer om nutidshistoria. Och då menas från mitten av 1800-talet och framåt genom industrialiseringen. 

Mycket intressant, och helt i min smak, eftersom jag känner igen författarens tankar som helt följer mina egna funderingar och åsikter om hur den dryga norra halvan av Sverige koloniserats. Funderingar som lever kvar.

Läsvärda böcker. 

Fullsatt och trevligt, med god mat under kvällen.

*****

PS. Det finns fler överraskningar sedan någon månad tillbaka. 

Värmebölja

Schwettigt idag.

*****

Vi spräcker ...

.. OS-bubblan, som det är så lätt att hamna i, dessa dagar. Visserligen var det -28 här i Luleå tidigt i morse. Men solen skiner och luften är stilla. Och när det är dags för oss att ta oss utanför dörren, så har det blivit 7-8 grader varmare. 

Vi byltar på oss ordentligt. Det behövs ändå. Dessutom uppvärmda av Ponsiluomas guld och Sara Hectors fjärdeplats i första åket storslalom, så känns det bra. Sedan får vi försöka stå ut med herrarnas stafetthaveri. Men det blir vi inte medvetna om förrän vi kommit hem. Vad är det för fel på de svenska herrskidåkarna?

Tack och lov att vi inte stannade i bubblan, utan gick ut i friska luften istället. 

Efter en rejäl runda på isen kliver vi iland vid Södra hamnen, och fortsätter en bit till.

*****

Vi har undrat ...

.. varför vi får dammsuga och sopa golv så ofta den här vintern. Men nu förstår vi. 

Mig veterligen har jag aldrig sett hygrometern gå ner under 20% luftfuktighet. Säkert rätt ovanligt, eftersom skalan tar slut där. Nu tycker jag det ser ut som ca 18%. 

Den här långvariga (sedan nyår) kylan ger sig inte, verkar det som. Förmodligen bidrar denna 'torka' till raspiga stämband, ibland torra näsor och dammig lägenhet.

Ska man måsta skaffa städrobot?
 

 

 

 

 *****

Lokalproducerat

Kvällskonsert ingående i Klassiska serien, på Kulturens hus blev vårt mål för dagen.

Norrbottens kammarorkester hade ikväll en extra krydda i form av sångsolisten Jennie Abrahamson. Ingen kändis för mig, men oj vilken överraskning denna tjej utgjorde. Utbildad vid musikhöskolan i Piteå och hunnit med många olika sidor av musikvärlden. Har samarbetat bl.a. med Peter Gabriel, Zara Larsson, Laleh och Radiosymfonikerna m.fl. Hon har även sjungit i På spåret.

Vilken röst som fyllde salongen. Vilken spännande musik. Först spelade orkestern den tredje satsen av Music for strings av Arthur Bliss. Inte heller han var känd för mig. Musiken skriven 1935.

Därefter gällde Jennies musik. Vacker, modern, lyrisk pop skulle jag kanske kalla den.

Härlig kväll.

*****

Eftermiddagsengelskan, ...

.. eller Afternoon english talk som jag håller på med var fjortonde dag, bestod idag av analys av en text skriven av John Steinbeck. Inte helt enkel, men utmanande. 

Vi diskuterade innehållet i en novell The chrysanthemums, som var rätt knepig. Dels var det ganska mycket talspråk, dels hade jag lite svårt för att upptäcka den lite 'hemliga' undertonen i handlingen. Men det redde vi ut tillsammans i gruppen. 

Här är några nya ord som jag lärt mig idag:

• Clod-hopper shoes
• Trowel
• Aphids, sowbugs, cutworms
• Terrier fingers
• Smugness
• Burro
• Steer
• Pumice
• Blundered
• Speck
• Limply

Du kanske vet vad alla betyder. Utan att fuska!

Nästa gång är det Hemingway som får stå för texten.  

Efter nästan två timmars prat, passar det bra med en avslappnande promenad i Södra hamnen. Vackert som vanligt.

 *****

Efter att ...

.. vi sett Lindsey Vonns ruskiga krasch under störtloppet i Bormio, ger vi oss ut på en 

D-vitamintankning. Det är, som vanligt nuförtiden, kallt. Men att luften ligger i vila gör att det är drägligt ändå. 

Det blir ändå ingen av de längre rundorna. Att gå ut till närmsta ön för att fika med våfflor är nog ingen idé. Det är många som är på väg dit och kön lär vara lång. Vi viker av tidigare och vänder så småningom näsan åt ett annat håll, som gör att vi hamnar längs Storgatan och hemåt till go'fika och mera olympiad. 

Så får det bli ibland.

*****

Någon påstod - ...

.. ja, jag tror till och med att det var någon invigningstalare vid olympiaden, att spelen skulle få en lugnande effekt på världen och dess folk. Vi skulle låta oss uppslukas av det som händer i norra Italien, att oron över världsläget skulle avta. 

Kanske är det så, men det blir väl i så fall bara under en period av några veckor. Visst skrapas mycket elände åt sidan och en bubbla växer till; låt oss ta vara på den. 

Men det finns annat man kan fundera över, trots allt. Logiken kring elpriserna har ingen - absolut ingen - människa kunnat få mig att förstå. Vi får högre pris (rekordpris) i norra Sverige för att vi säljer el till grannarna i öst via en ny el-ledning, den s.k. Auroralinjen. Logik, tack.

Nästa fundering gäller den svenska skolans betygssystem, som nu regeringen vill 'bygga om' igen. För vilken gång i ordningen man ändrar vet jag inte. Men jag hänger inte med. Det som nu gäller, är att betyget F (underkänt, tror jag.) ska strykas i skalan. Vad blir resultatet av det? Alla blir godkända. Jaha, så blev alla duktigare. Eller ...?

Mera utbildning strävar många elever efter. Söka till gymnasiet vill man göra. Men det är ju mer komplicerat än någonsin. Det finns tydligen ca 1000 olika gymnasielinjer att söka till. Va?! Ungdomar som är i 15-16-årsålder ska alltså försöka pricka in en linje, som ska passa dem för ett framtida liv. 

 - Få se nu. Jag vill ju bli växeltelefonist ... Var finns den linjen?

När jag sökte vidare till gymnasiet kunde jag välja mellan humanist-, latin-, handels-, teknik-, och kanske någon annan linje. Det blev handelsgymnasiet. Det gav många praktiska kunskaper. Exempelvis när jag kunde polera lite mer och välja handelsgymnasiets språkliga linje, när jag hade gått där första året. Den utbildningen fick jag mycket glädje av. Tänk bara att jag sitter här och skriver på datorn utan att ens titta på tangentbordet. Det har jag haft mycket nytta av i den bransch jag hamnade i, nämligen resebranschen. Av ren slump. Där fick jag sedan utvecklas på många sätt och blev både chef och dataspecialist, för att sedan bli HR-människa. Hamnade på ställen runt om på vår jord av olika anledningar. Alla världsdelar utom Australien. Det fanns ingen gymnasielinje för det.

 

En sista fundering handlar om den där märkliga lagen som skickar ungdomar som blir myndiga till ett främmande land, bara för att föräldrarna flyttade/flydde hit till Sverige en gång i tiden. Född i landet. Uppväxt här. Skolan avklarad. Och plötsligt fyller man 18. Som present blir man utvisad. 

 

Återigen - logik, tack.

 

Nä, nu kryper jag in i den olympiska bubblan igen. Och kanske också i Mellovarianten. Det är kanske nyttigare, trots allt. 

*****

Knappt har ...

.. julen lämnat oss innan alla hjärtans dag kan nyttja utsmyckningen. Rationellt, eller hur?

*****

Hur det än är ...

.. så händer inte mycket. Inte här i alla fall. Men efter några ärenden på stan (det blir ingen längre promenad i kylan), spontanfikar vi på Smedjan.

Och där dyker en dam upp, som vi inte känner, men har delat bord med vid något tillfälle. En glad 75-åring som gärna pratar. När hon står i kön för att beställa, dyker ett par upp, som gärna vill ha hennes bord. Men vi avvärjer samtidigt som Benke ser att det är en kollega från förr. Vi berättar att det är damen som står där borta i kön som har markerat plats. 

 - Jaså hon. Men henne har vi träffat härom dagen på ett annat fik. Hon är från Baskeri, eller Axelsvik om man ska vara noga. Och därifrån är ju jag också, säger han. 

Frun gick och frågade om det var okej att ta plats.

 

När allt var klart. Fikat står på bordet, så börjar Axelsvikdamen att prata om Baskeri. Och vips så var det en annan dam vid ett bord intill, som reagerade.

 - Jaså är du från Baskeri också.

Och så var ytterligare en person inblandad i prat. Just då dyker en annan dam upp vid vårat bord. En resenär från vår Irlandsresa. Pratar en stund. 

Vem står där borta i entrén och vinkar. Jo, det är ju Birgitta som vi också rest med. Hon kommer och vi erbjuder henne att sätta sig vid vårt bord. Inte dröjer det länge förrän en granne till oss dyker upp också. Han ska inte fika men slår sig ner ett tag medan han väntar på sin son. En sambo till min kollega Barbro vinkar ett hej till mig. Ytterligare en f.d. kollega till Benke kommer och kramas.

 

Ja - sådär snurrar det på. Ingenting händer??? Jo, det gör det oftast. 

 

Förresten; i hörnet sitter en stamgäst, som vi bara brukar heja på. Hon hämtar snart en påtår och stannar till vid vårt bord och pratar. Om ditt och datt. Hon hinner också rekommendera en TV-dokumentär om Hitler, Hitlers DNA, som hon rekommenderar. 

 - Man bör lära sig om honom. 

Vi tackar för tipset. Jag har sett att den serien har gått, men inte hoppat på den. Det kanske man måste göra. 

*****

PS. Baskeri är Båtskärsnäs på svenska. 

Om man ...

.. går och stirrar ner i sin mobil hela tiden, som många gör på sin promenad, så kan man missa att exempelvis snö kan vara riktigt vackert.

Glad att jag själv aldrig går omkring med näsan i mobilen. Men som kamera duger den. 

Norra stadsfjärden, som den ser ut när man går på Mjölkuddsbanken.

*****

Nostalgi ...

.. eller åtminstone återblickar var det som dagen kom att handla om.

Det började med en Nymanslunch. Nymans, för att det handlar om att träffa jobbarkompisar från Nyman&Schultz-tiden (Sedermera American Express). Det blir mycket snack, mycket om minnen, om vad som hänt med alla medarbetare som vi kan dra oss till minnes. Några har flyttat, förstås. Andra har gått ännu längre, om man så säger. Och andra har inte haft möjlighet att komma just denna dag. Den här träffen inträffar sporadiskt. Men det brukar bli sisådär en gång i kvartalet.

Man blir lite uppdaterad på den del av mänskligheten som man samexisterar/samexisterat med. 

Mer minnen och återblickar följer på eftermiddagen, då vi under Nymanslunchen fick veta att en nuvarande arbetskamrat på NEX (min sista arbetsplats), skulle avtackas eftersom det var hans sista arbetsdag. Nu blir han pensionär. 

Detta ägde rum på den nya adress dit NEX Travel flyttat i början av sistlidna december. Det blev kaffe och tårta och presenter och tal, och trots att jag numera känner kanske hälften av personalen, så blir jag och en annan pensionär varmt välkomna. Sist nämnde är en gammal vän till mig. Vi fyller båda lika mycket i år. Gick i samma klass från första till femte klass, bodde i samma kvarter. Och så har vi alltså jobbat ihop i olika skeden av våra arbetsliv. Så vi känner varandra rätt väl.

Men en sak är säker; har man trivts  med sitt arbete och sin arbetsplats, så är det kul att göra återblickar.

Nu blir det lugn fredagskväll.

*****