fredag, mars 22, 2019

After work

 - Du kan väl inte gå på after work. Du jobbar ju inte.

Nä - just det. After work.

Alltså gjorde vi det på närmaste kvarterskrog. 200 meter bort. Härligt att bo centralt.

God buffé. Gott vin. Vi började med cava och fortsatte sedan med sydafrikanskt.

Krogägaren kom och pratade en stund. Det var trivsam stämning.

Nöjda promenerade vi hem, till kaffet och Skavlan.


*****

9,3

Vi lämnar stan via Norra stadsfjärden den här gången.
Förunderligt väder. Det har ingen sagt något om. Istället hade vi förväntat starka vindar. För det är vad prognoserna har berättat. Liksom oväder imorgon. Vi stannar i stan.

Nu blev det istället djupblå himmel, svaga fläktar och strålande sol. Det var bara på med solskyddsfaktor och solglasögon och ut på isarna. Vi var inte ensamma. Det skrinnades, sparkstöttades, cyklades, skidrades och promenerades. Barn, vuxna, barnvagnsförare och andra.

Vackra vidder på Luleälvens is.

9,3 kilometerblev det för oss innan vi var hemma igen. Vi stannade på Kulturens hus för en fika också.

Skön vinterdag.

*****

Något är på gång ...

.. uppå vår balkong.

(Och det rimmar till och med.)



*****

torsdag, mars 21, 2019

Åhej - åhå

Gymmet på morgonen. Träffar gammal (ja - 71 år fyllda) kund, som jag inte sett på säg 20 år.
 - Hej Yvonne.
Hon rycker till och vänder sig om.
 - Men ... Visst är det Bert, säger hon.
 - Stämmer bra.
 - Jo, jag känner igen dig.
 - Och jag känner igen dig, sa jag. Det var väl tur.
 - Kanske har vi inte blivit så gamla då, ändå.
Vi blir stående en stund och pratar gamla minnen och bekanta, innan jag går hemåt för att ragga ihop lite lunchsällskap via messenger.

Det lyckas inte så bra. 
 - Vi är på Savoy, säger Anders.
 - Buuuu, säger jag. Vi är på väg till bistron.
Efter en stund kommer andra besked.
 - Det blev Friends.

Hemåt igen för en vilostund på maten. En bra torsk, blomkålspuré och bacontärningar.
Klockan ett har jag ett möte med en rådgivare, som ska se över min pension och hjälpa mig planera inför att en del utbetalningar upphör nu snart, efter fem års uttag.
 - Jag tycker du kan äta middag på CG:s i fortsättningen, säger hon efter att ha gått igenom mina förutsättningar.
CG:s är stans finsmakarrestaurang.

Det lät ju bra och upplyftande. Vi tar en del beslut och fixar, så att jag går skadeslös förbi 70-årsdagen. Skönt!

Firar med fika på stan. Där minsann sitter Greta och Sverker, ett par som var med på vinprovarresan i höstas, och även på englandsresan förra våren. Det blir prat om det, förstås, och "ska ni ut på något äventyr snart då". Jag tipsar om ett eventuellt resmål i oktober. En liknande grupp som de där två vi haft gemensamt med dem.

De drar snart vidare i sina liv, men ersätts snart av Håkan, vår kompis, som tittar förbi och väntar på Elisabet, som ska hämta honom för hemfärden. De ska begrava Håkans far i helgen. Inte så kul.
 - Men nu ska jag gå förbi på Espresso House och prata med grabben.
Grabben jobbar där.
Vi säger hej och trevlig helg av bara farten, men jag hinner tänka att det kändes lite malplacerat i sammanhanget.

Och vem dyker upp vid nästa bord om inte Anita och Torkel. När de fikat färdigt sitt, kommer de förbi och ger oss kramar.
 - Jaha. Är ni pensionärer båda två nu?
 - Jo, så är det.
 - Men visst är det skönt, säger Torkel. Man vaknar på morgonen och tänker; hm ... vad ska vi hitta på idag då. Köpa mjölk, måste vi göra.
Vi skrattar.
 - Ja, säger jag. Och på kvällen när man går och lägger sig kommer man på; visst ja ... vi glömde köpa mjölk.

Hemåt genom gatorna som myllrar av folk. Det är knallemarknad i stan. Och jösses vad vi shoppar. Nä - skulle inte tro det.

Köper tulpaner. Vi blir eventuellt hemma i stan i helgen. Ny "snösmocka" och "stormvindar" har utlovats redan i eftermiddag. Nu skiner solen för fullt och svag vind råder.

Nyheterna berättar om KD:s öppna dörr till SD.
 - Maka söker kaka, tänker jag, och ryser.

*****

onsdag, mars 20, 2019

Så har jag sagt ...

.. hej och lycka till, till min första språkadept. Den iranske it-specialisten som jag träffat en gång i veckan för att han ska träna svenska. I nästan ett år har vi haft kontakt.

Det har varit lika intressant för mig, som jag hoppas att det har varit för honom. Och hans svenska har tagit höga skutt i höst och vinter.
- Det är på grund av dig, säger han.

Nu har han fått nytt jobb - i Västerås. Där behöver de AI, artificiell intelligens, som han är specialist på. Så nu flyttar han, om en vecka.

Jag säger lycka till, Arash.

*****

Isländsk krigare




Eftermiddagsbio när vädret är ogint. Det passar bra.

Idag blev det isländskt. Woman at war. Föga isländsk titel, men allt annat är i original. Det handlar om en kvinna, körledare, som i smyg kämpar med drastiska medel mot miljöförstöring och storföretagens inflytande över det lilla landet.

Spännande. Rolig. Thrilleraktig. Allt med ett allvarligt budskap. Fantastiskt skådespeleri. En tät och nära film. Ansikten och miner säger ibland mer än ord.

Se den om du får tillfälle.



*****

Rådgivning önskas

Här rasar pengarna in. Liksom det gör för det äldre par i Örebrotrakten (tror jag det var), som höstade hem en spelvinst på dryga halvmiljarden kronor härom dagen. 500 000 000 kronor! Vad gör man med så mycket pengar? Jag vet att de som plötsligt överöses med liknande summor får hjälp av utbetalaren att planera för förvaltningen av pengarna, men ändå.

Men jag kan alltså minsann berätta, att även jag råkat ut för något liknande. Kolla bara på senaste hyresavin (Jo, jag vet att det inte kallas "hyra", när man äger bostadsrätt.) för april månad. 526 heta kronor i avdrag. Du såg rätt; femhundratjugosex spänn!

Det beror på att vi gjort av med mindre el än vad som planerats, och betalats för. Då får man tillbaka.

Men det är inte bara det. Jag har deklarerat också. Minsann. Snabbt som ögat (Det var möjligt från och med igår.) för att Skatteverket inte skulle ångra sig. En nätt liten summa får jag tillbaka.

Å andra sidan fick jag punga ut med över 11 000 i restskatt för två år sedan, varför jag bad pensionsmyndigheten att dra mer skatt i fortsättningen.

Så nu är vi kvitt.

Vad ska jag göra med pengarna? Någon hjälp med planeringen har Skatteverket inte erbjudit. Hur ska jag placera?

Jamen - jag försöker väl själv då.

*****

Man ska nog ...

.. inte vara höjdrädd om man ska jobba med snöröjning. Det gäller att lita på den där svajande hydrauliska armen.

(Jag tror det är tredje gången på kort tid, som jag ser det, utanför och ovanför vår balkong.)


*****

tisdag, mars 19, 2019

Vi tar vägen ...

.. ut på fjärden. Solen beslöt sig slutligen att komma fram. Och så var det ju utlovat.
 - Eftermiddagskaffe på Gråsjälören, frågar jag.
 - Jo, gärna. Men bara om solen kommer fram.
 - Vi kan ju alltid vända och sitta i hamnens sittgrupper om det skulle bli trist.

Klicka för större bild. Om du vill, alltså.
Sagt och gjort. Kaffe i termos. Bulla i burk. Allt tillsammans i ryggsäck plus sittunderlag och solglasögon. (Vi vågade inte ta på oss dem direkt, för då hade det fortsatt med moln.)

Det tar en stund att komma till närmsta ön, men snart är vi där, och vi vågar byta glasögon. Sätter oss vid en solig vägg. Där sitter redan en göteborgsmamma med sin dotter, som läser på universitetet här, får vi veta. De har åkt skridskor hit ut till ön. Ett annat par gör oss också sällskap och vi byter några ord.

Det här är Luleå. 

I fjärran skymtar stan
 *****

måndag, mars 18, 2019

Och varför ...

.. bara det senaste inlägget kommer upp här på bloggen, vet jag inte. Vill du se mer, klickar du på "Äldre inlägg" nederst på sidan. (I mobilen klickar du på bakåtpilen på samma ställe.)

Hm...?


Problemet fixat.

*****

Stort och smått

Tänk, att alltid finns det något att fundera över. Världsläget: Terrordåd i Christchurch och Utrecht, märkliga politiker (Läs högerextremister.) miljön m.m. Man kan bli bedrövad för mindre.

Även om det är svårt, kan man ju förstås strunta i det där. I alla fall för en stund.

Jag kan till exempel kolla min bloggstatistik. Det är ibland rätt intressant att se varifrån ens läsare, eller besökare kommer. Sedan kan man ju undra varför en del har varit inne på bloggen. Ta exempelvis den "person" som mellan klockan 07.02 och 07.09 klickat in sig inte mindre än 20 gånger. På sju minuter. Någon som sitter i Ashburn, Virginia, USA. Spion? Hackare? Algoritm? Någonting med Amazon var också inblandat, och då blir jag nästan arg. Amazon som företag gillar jag inte.

Men man kan ju också förundra sig över den stora konferens som tydligen ägt rum i Denver nyligen. Den som besöks av så kallade "Flat-earthers". Alltså människor som på allvar hävdar att jorden är platt.

Allt annat är påhitt av en elit som ljuger om allt;
"Månlandningen, 11 september-katastrofen, Sandy Hook-massakern – och till och med regnbågen."
En kvinna berättar att hennes man vill skiljas, för att hon är en flat-earther. Rörelsen har nu börjat sprida sig över världen.

Fördjupa dig gärna i frågan här.

Hörde idag om att en cyklon över Mocambique och Zimbabwe dödat ett tusental personer. Den har alltså redan passerat!

Cykloner i USA får man förhandsrapporter om flera dagar i förväg. Det kan man också tycka är gåtfullt. Men det är ju klart. Den där i Afrika drabbar väl bara vildar. Förstås.

Och det finns mycket mer, att fundera över. När jag sitter med en kopp kaffe på eftermiddagen ser jag duvorna och undrar varför de så hysteriskt samlas på ett tak i närheten. Och i nästa sekund lyfter alla på en hundradels sekund och försvinner, för att sedan återkomma 15 sekunder senare. Det upprepas en bra stund. Varför?

Alla teorier välkomna.


*****

söndag, mars 17, 2019

Vi sjappade

Redan efter frukost hade vi tagit beslut om att åka hem till stan. Det hade snöat en del. På vår infart låg 7-10 centimeter, när jag var ute för att borsta av bilen, för att sedan koppla i motor- och kupévärmare.
 - Ingen fara, tänkte jag.

Men så fel det blev. Någon timme senare när vi skulle iväg, slog verkligheten till. I den långa backen upp till "byvägen" var det snarare 25 centimeter. Plus rena isfläckar i underlaget som hade kommit fram vid gårdagens plogning.

Jag backade ut med glatt humör och backade ner till vändplanen för att få lite fart.

Inte en meter kom vi, när jag med lätt gas tänkte börja hemfärden. Inte en chans. Plogningen från gårdagen hade polerat fram blankis som låg under snön.

Vi skottade och skottade, men hade nog i tankarna att ge upp. Men jag var envis och lade ut  "antihalkgaller" och lyckades ta mig framåt en halvmeter i taget. Flytta gallren, och så en halvmeter till. En till. Och en till.

Men sen gick det i ett huj och jag lyckades komma upp för hela backen. Pust!

Sedan var det bara att köra hem. Trafiken på E4 låg i 70-80 km/tim. Det var faktiskt omdöme som härskade.

E4 oplogad. Ingen vågade sig på omkörningar.

*****

lördag, mars 16, 2019

Går det an?

Kan det vara tillåtet med fredagsmys en lördagskväll? Säg inget!

Det blev tacos. Svenskarnas nationalrätt.
Med norrbottnisk skruv. Nachosbröd av samiskt snitt fylldes med renfärs och västerbottensost. Övriga tillbehör samma som dina, förmodligen.

*****

Tecken i tiden

Skogen står tyst i det lätta snöfallet. En järpe är det enda djurliv vi ser. Som vanligt upptäcker vi den när den kommit på vingarna och redan befinner sig på avstånd. Det vore kul att få se den på nära håll någon gång. De är ju så vackra.

Ett litet vårtecken brukar dyka upp såhär i mitten av mars. Som du ser på bilden nedan har vi fått trottoar på sidan av skogsvägen. Men det är en bedräglig sort. Idag plogades snökarmarna ut. Det sker för att smältvatten från kanterna ska hamna i diket istället för ute på vägen. "Trottoaren" är alltså icke att beträda och framförallt inte att komma upp på med bilen. Då blir man fast och får ringa någon kompis som kan komma och bogsera upp en från diket.

Bilden är bearbetad för ökad kontrast.
Varning gick ut i områdets Fb-grupp i morse.
*****

fredag, mars 15, 2019

Det börjar närma sig ...

.. middag. En liten whisky passar bra medan jag väntar. Och några finska chips. Eller sipsiä, som de heter där.


*****
Vi åker ut till stugan i skogen vid havet. Till friden och lugnet. Där allt är inbäddat i ett mjukt täcke. Nollgradigt. Grått. Dimma.

Eld i Tulikivin. Kaffe och kanelbulle. Radion står på. P1 kultur.

En vilostund på soffan.

Utsikt från köket.

*****

På p-platsen ...

.. bakom snödrivan, i väntan på att det ska handlas godis på Biergo.


*****

Nu förstår jag ...

.. varför det ser så tunnsått ut i Riksdagens bänkar ibland.

Med tanke på de dåliga lönerna och villkoren, måste ju riksdagsmännen ha sidouppdrag. Hur skulle de annars klara uppehället.

*****

torsdag, mars 14, 2019

Vad ska vi göra ...

.. åt England? Eller rättare sagt Storbritannien. Sedan snart tre år har en del av befolkningen bestämt att landet ska lämna EU. Ett datum bestämdes något halvår senare. Den 29 mars 2019 skulle det vara tack och adjö.

Men vilken röra det har blivit. Förhandlingsrundor i parti och minut i Bryssel. Och förhandlingsrundor internt i det brittiska parlamentet. Inte kommer de någon vart.

Nu vill de dessutom utöka tiden. De törs tydligen inte ta steget om två veckor, utan vill vänta med det till efter midsommar.

Under tiden ska britterna försöka fila lite mer på avtalet.

Men alltså, britter ... Nu tycker  jag vi gör såhär.  Strunta i brexit. Stanna kvar i EU. Det blir lugnast så. Sedan kommer vi alla 26 andra länder att skicka en smaskig faktura till er. Ett krav på betalning för alla de kostnader ni förorsakat oss andra på grund av er velighet. Alla förberedelser som gjorts med tanke på ett eventuellt utträde.

Vi har inte råd att hålla på att gardera oss för era nycker.

Och blir det nu så att ni ändå beslutar er för att inte vara med, så bör ni veta att då blir det ännu dyrare. De kostnaderna har ni förorsakat själva. Betalt får ni ta av ert eget näringsliv och er egen befolkning.

Grattis, dumskallar!

*****

Vad gör du på torsdag

Den här dagen verkar bli som vilken annan dag somhelst. Träning på gymmet, som gick dåligt av någon anledning. Kanske för att jag missat tre gånger i och med finlandsresan och stugdagarna på Rånlandet. Kanske för att jag kände mig lite slö.

Vägen hem från Konsum
Dagen fortsätter med kompislunch på bistron. En god lax med skirat smör och gröna ärter. Och då får jag lite dåligt - inte samvete, men lite tveksamhet, eftersom laxen jag äter förmodligen är norsk. Den norska laxindustrin har börjat ifrågasättas rätt kraftigt den senaste tiden. Hur "nyttig" är den, egentligen? För miljön. För oss. För laxen som art. Jag har läst flera initierade artiklar om detta. De gör mig ibland mörkrädd.

Resten av dagen går i lugnets tecken. Svåra torsdagskrysset i DN avklarat. En sväng till affären i snöyran.

Så går tiden.

Noterar också att torsdagar är den dag i veckan då jag har minst antal läsare som besöker min blogg. Så har det varit i alla tider.

Vad gör du egentligen på torsdagarna?

*****

Ur magasinet Filters senaste nummer:
Sportfiskaren Mikael Frödin är dömd till fängelse för att ha filmat några laxar. Vad är det den norska laxindustrin absolut inte vill att du ska få veta?