Finland går före

Kommer du ihåg inlägget om tåg för en tid sedan? Där diskuterade vi priser och jämförelser med flyg och framförallt med Finlands järnvägar.

I bästa Kunskapskanalen går nu en serie (Jag tror den gått förr också.) som heter Natursköna järnvägsresor i världen. Igår visades ett avsnitt, som berättar ungefär det jag skrev i mitt inlägg, nämligen hur järnvägen i Finland fungerar. Statlig och inte utsatt för privata experiment, som i Sverige med känt resultat. IG, alltså.

I programmet får vi följa med på en resa från Helsingfors till Kemijärvi, en sträcka på cirka 100 mil. Fräscha tåg. Panoramavagnar. Utmärkt restaurangvagn. Lekvagn för barnen, med mera. Året om i kall vinter med snö. Här i Sverige ställer vi ju in om det hamnar löv på banan. Och standarden på våra tåg vittnar snarare om fångtransport istället för behaglig resa. Jag tänker nu närmast på nattågstrafiken från norr till söder och vv. I södra Sverige är det väl något bättre standard. 

Tyvärr är det bara dagtrafik vi får följa. Det var ju det natursköna vi skulle se. Här får vi också lära oss om de större städer och orter vi passerar. En del krigshistoria också. Men det hade varit kul att få följa nattågstrafiken lite också. Den lär vara perfekt.

Se det strålande exemplet här.
 

*****

Tomprat

Jag gillar att åka tåg. Eller snarare gillade. För i mina trakter är det ingen barnlek. 

Idag hörde jag en intervju med SJ:s VD Monica Lingegård, som mycket kom att handla om deras kris med bemanning; brist på lokförare bland annat. Intervjuaren koncentrerade sig också på prissättningen. Det är dyrt att åka tåg, kostaterade hon. Varför?

VD:n försökte hela tiden hävda att priset var 450:- Stockholm - Göteborg. Och detta var den sträcka hon envist återkom till i hela intervjun. Jag blev bara mer och mer irriterad.

Här har vi inte ens SJ som operatör. De har svikit oss för Norrtåg och norska Vy. De förra har hand om "lokaltrafiken". Och med lokaltrafik i detta enorma landområde räknas 30-milasträckan Luleå - Umeå, eller 50-mila upp till Narvik. 

Norska Vy tar hand om fjärrtrafiken söderut mot Svealand. 

I somras planerade vi att åka tåg till Stockholm. Det föll. Priset var förstås inga 450:-, det har jag full förståelse för. Här gäller ju nattåg, med sovvagn eller liggvagn. Vi föredrog sovvagn. Egen kupé. Priset för enkel resa uppgick till hårresande 6200:- för två personer. Enkel resa!!!

Så det blev flyg.

Å andra sidan vete sjutton om vi hade vågat ta tåget ändå. Maskinparken är minst sagt eftersatt. Järnvägen likaså, och det har inneburit många oregelmässigheter den senaste tiden. Senast igår var tåget från Stockholm tre timmar försenat. Anledningen var en uppförsbacke norr om Umeå, som tåget inte kunde ta sig uppför på grund av blöta spår. (??!!!)

Sverige är ett u-land när det gäller tåg. Det har vuxit fram efter att någon borgerlig regering fick för sig att tågtrafiken skulle konkurrensutsättas. Som enda land i Europa, och med inspiration från Storbritannien. Där blev det snart ett fiasko, vilket vår regering aldrig observerade, utan raskt klev vidare i klaveret.

Och apropå regering, så har vi fått en liknande modell efter årets val, så det ser inte ljust ut. Det stora projektet Norrbotniabanan kanske går i graven också. 

Se här!

Så att hela landet ska leva är nog bara tomprat.

*****

Här kan du lyssna på intervjun med SJ:s VD Monica Lingegård