På väg ...

.. till tidningslådan i byn träffade vi en minigroda. Den var dock inte på väg åt samma håll, utan förmodligen vidare i livet. 

Jag försökte visa den mot diket. Det är inte bra för en så'n liten krabat att hålla till på vägen, även om den är lågt trafikerad. Är man bara 1,5 cm lång syns man inte så bra.

Den här filuren ville dock gå sin egen väg. Och vi skildes åt. På återvägen såg vi inte till den.

Livet hoppar vidare. 

*****

Så var det det här med ...

.. regler och förordningar som vi måste rätta oss efter. På ett styrelsemöte i bostadsrättsföreningen blev jag ålagd att skapa anslag för delar av sophanteringen. Det är det område som jag har lite mer som ansvarsområde.

 

Nu gäller det textilier. Från och med januari är det nämligen så att textilmaterial ska återvinnas i största möjliga utsträckning. Därför ska man inte kasta det i restavfallstunnan, dvs brännbart. Kläder ska istället lämnas in på återvinningsställen. För second-handförsäljning, men också trasigt som kan återvinnas. 

 

Jag tog i lite extra för att sätta mig i respekt och skrev att det var lag som gällde. Korrekt är att det är en förordning. Men ibland måste man ta i. 

 

Vi i vår förening har också väldigt lätt för vår del. Vi har nämligen ett återvinningsställe i samma kvarter som vi bebor. Inga ursäkter gäller alltså.

 

Men sedan slog det mig; ska verkligen textilier från kinesiska skräpfirmor som Shein och Temu återvinnas? Tycker det är tveksamt. De har ju nyligen presenterats som giftiga. Å andra sidan - vad händer med gifterna om de bränns upp? Nej, bästa sättet är nog att svenskarna slutar med sitt missbruk att beställa kläder från dessa två företag och gärna från flera andra också.

Kemikalieinspektionen har funnit flera olika giftiga ämnen bland produkter från både Shein och Temu, bland annat dessa: Ftalater: En grupp ämnen där alla inte är skadliga. Vid stickprov har man bland annat funnit ftalaterna DBP och DIBP som kan påverka reproduktionsförmågan.19 aug. 2024

Jag blir också nästan mörkrädd när jag läser att vi svenskar slänger 15–20 kg kläder/textilier per person och år. Själv har jag gjort mig av med 3-4 hekto förra året.

Hur gör du?

Nu sitter de där, anslagen!

*****

Det tog ett tag ...

.. innan jag lärde mig att man kan spärra upp korklocket med en extra knäpp. Men från början blev jag irriterad på den där 'pandemin' som svept över förpacknkngsvärlden de senaste månaderna. Den som resulterat i att så gott som alla förpackningar av vätskor fick korkar som satt fast.

Egentligen undrar jag vad det skulle vara bra för. Det där med korkar har jag behärskat i 7 decennier.

Jag är faktisk lite mer bekymrad med det här påfundet. En lös kork var enkel att slänga i plaståtervinningen. Den här modellen gör nog att korken får följa med i kartongsoporna. Folk ids inte slita loss korken.

Hur gör du?

*****

Plast

Varje gång jag går iväg till vår inlämningsstation (finns i huset) med senaste dagarnas, ja kanske en veckas plastavfall, blir jag nästan förskräckt. Men också lite fundersam.

Jag förstår att plast är väldigt praktiskt i många fall. Men nog finns det tillfällen där jag tycker det är väldigt överdrivet använt. Alla förpackningar av små varor på Clas Ohlson till exempel. Ibland nästan omöjliga att öppna, utan att man skär sig. Om man nu överhuvudtaget tar sig in. 

Plast är på många sätt en miljöfara. Våra hav innehåller inte bara dumpade plastsopor. Det finns även mikroskopiska plastartiklar som via fisk, når oss när vi mumsar i oss en torsk. Vi är snart så plastpåverkade att vi säkert kommer att se ut som Clas Ohlsonförpackningar. Omöjliga att få kontakt med.

Jag raljerar förstås. Men något ligger det i det.

 

Men det finns också annat som jag funderar över på min väg ner i soprummet med en full påse i min hand. Hur tas soporna omhand, egentligen? Blir de bara uppeldade, eller blir de återanvända? Sistnämnda vore ju förstås det allra bästa.

 

Jag tror jag ska ta ett 'snack' e-postledes med vår avfallsfirma här i stan och få raka besked. Lumire är det tjusiga namnet. Ibland tjusar vi till det till Lumière.

 

Luleå miljöresurs ska det utläsas. De fungerar bra. Hoppas bara att de är ärliga också.

*****

Sopor

Tänk - jag trodde att detta att skilja matavfall från övriga sopor var en generell bestämmelse i Sveriges kommuner. 

Nu skärps reglerna från och med 01 januari. Kommunerna och därmed du själv måste separera komposterbart från övrigt avfall.

Av Sveriges 290 kommuner är det fortfarande ca 100 som nu begär dispens för att slippa. De får okej, men bara i två år.

Vi försökte tänka efter när vi började sortera. 

 - För 20 år sedan, minst, sa jag.

 - 25 tror jag, sa Benke.

(Det visar sig senare att det är dryga 30!)

Skärpning ni 100 eftersläpare! Och skäms i högst två år till.

*****

Ingen idé

Pudrat

Det är frömjölstider, pollen alltså. Ett lager lägger sig på allt vi har utomhus. Fönstren blir 'immiga', fönsterblecken likaså. För att inte tala om hur bilen ser ut på sin parkering. Ingen idé att tvätta den förrän någon gång i juli.

Det är inte björkpollen. Den tiden är ju förbi. Här handlar det om tall. Vi har gott om dem här. Och de blommar med tusentals blommor både på tomten och i trakten.

Vad jag finner märkligt är att inga pollenrapporter varnar för tallpollen. Vad beror det på, kan man undra. Med tanke på alla reaktioner på björkens spermier, undrar jag vad just de har för beståndsdelar som tall inte har.

Berätta!

*****

Underbetyg

Vad ska man reagera över i dagens nyhetsflöde? Det är egentligen så mycket att man inte orkar med att reagera alls, snart. Naturligtvis följer man utvecklingen i Turkiet och Syrien och den jordbävning som drabbat regionen. Men den är ingens fel. Den har bara hänt. Sedan kan man kritisera den turkiska staten för att vara långsam att ta till tillräckliga resurser för räddningsarbetet, förstås.

Men vad jag reagerar över på mer lokal nivå är idag två saker.

En pakistansk flicka blir bortgift med en 19 år äldre man. Hennes ålder ändras till 18 för säkerhets skull. Hon blir med barn så småningom. Ett övergrepp.

För att inte denna dotter ska råka ut för samma öde som sin mamma, beslutar mamman att fly från Pakistan. I Sverige hamnar hon i Gällivare och föder där sin dotter. 

Detta hände 2010. Dottern är alltså nu 12 år gammal. Hon har förstås anpassat sig till svenska förhållanden, aldrig varit i Pakistan, känner ingen där, och har ingen aning om den kultur som gäller i det landet. 

Nu har Migrationsverket beslutat att mamman och dottern ska utvisas till Pakistan på måndag. Till ett land, där dottern inte har någon som helst förankring. Detta har förstås rört upp känslor. Kommunpolitiker i Gällivare har reagerat. 27000 namnunderskrifter har presenterats för verket. Alla fördömer påhittet.

Tolv år har Migrationsverket haft på sig, utan att komma till något beslut. 

Jag tycker att det är ett kraftigt underbetyg till myndigheten. Mycket kraftigt! Det borde finnas någon gräns för hur inhumana de kan vara. Har man inte kommit till beslut inom, säg 2 år, så borde man få stanna. Särskilt när man förmodligen vet vad de utvisade kan råka ut för när de stiger av flyget i Islamabad.

Läs mer här.

---

Ärende nummer två i dagens flöde gäller regeringen. Nu skär de ner verksamheter inom miljövården så att det går helt på tvärs mot vad de borde göra. De har helt och hållet lagt ner Miljödepartementet. Bara det är en indikation på det ointresse man har för den biologiska mångfalden och vår miljö. 

 

Idag kom också nyheten om att man drar ner på anslagen till länsstyrelserna som syftar till att bekämpa invasiva arter. Ett hot mot mångfalden. Regeringen verkar både okunnig och ovillig i frågan.

 

Sverige blir också hårt kritiserat internationellt för den väg som regeringen slagit in på.

Här kan du läsa mer.

Underbetyg även här, alltså.

*****

Att höra ...

.. regn smattra mot fönstren, i januari månad, är inget annat än deprimerande.

Vinter ska vara vinter. Ingenting annat, tack.

Det är väl bara att försöka somna ifrån det.

Gonatt!

*****

Utmärkt

På dagens runda upptäckte vi ett nytt litet hus på Södra hamnplan, som väckte vår nyfikenhet. En stuga med sydfasad i glas, för bästa ljusinsläpp.

Det visade sig vara ett experiment; ett litet växthus. Här ska det bl.a. odlas tomater. Och där klimatet inte räcker till, så kommer fjärrvärmenätets returvärme att nyttjas.

Luleå kommun har landets lägsta avgifter för värme och varmvatten. Det konstateras i en undersöknkng som offentliggjordes i veckan. Det kommer sig av att vi nyttjar den spillvärme som de stora industrierna annars bara skulle släppa ut i luften. Den värmen räcker även till de uppvärmda  gågatorna i centrum. Snöröjning behövs så gott som aldrig.

Och nu växthusvärme alltså. Bra idé!

Tyvärr lite suddigt.

*****

Gomorron

Idag har luften bråttom. Varmluften. Förmodligen känner den på sig att den är jagad och har mer normal luft i hasorna. 8 plusgrader såhär i mitten av november är ett tecken på att något är fel.

*****

A B C

Vi börjar med C. Kol och koldioxid och kanske även koloxid. Det är en känd förstörare av vårt klimat. Värmekälla. Som ett täcke över jorden, som bara blir varmare och varmare. Det hotar hela livet för många av våra viktiga medresenärer på den här planeten. Redan har konstaterats ett mycket stort utdöende av såväl insekter som däggdjursarter. Inser vi det?

Så tar vi B. Bränsle, bensin, olja, diesel. Nödvändigt ont, i alla fall tillsvidare. Men det behöver begränsas, så långt möjligt. Själv kör jag en dieselbil. Skäms lite över det, men när den köptes för snart tretton år sedan, var den en miljövänlig sak. Vi fick till och med bilskattefritt i fem år. Det var en fördel som gjorde att fler lockades att köpa en sådan bil istället för bensinbil. Sedan kom etanolen. Tankar någon etanol nuförtiden?

Nu betraktas vi som värsta sortens miljöförstörare.

Vi kör inte så mycket eftersom vi bor i centrala stan. Det blir till stugan i skogen vid havet, och sammanlagt har vi under åren tillryggalagt knappa 10000 mil. På tolv år, alltså.

Slutligen A. Den senaste tiden har det börjat dyka upp en annan typ av fordon på våra vägar. Bränslesnåla är de förmodligen inte. Inte heller går de på el. Den senaste tiden har antalet ökat och fortsätter att öka. Jag talar om A-traktorer. Jag gillar inte dem särskilt mycket. De ställer till en del problem i trafiken, speciellt när de rör sig utanför tätbebyggda orter. På landsväg, alltså. De får köra högst 30 km i timmen. Vad händer då ute på E4:an, där det finns mitträcke. Hamnar man bakom en a-traktor är det ganska irriterande och det skapar köer där bara en fil finns. 

Idag har Transportstyrelsen presenterat en utredning om vilka regler som bör gälla för dessa fordon. Inte populära bland förarna. Krav på säkerhetsbälte, vinterdäck med mera. Inte heller förespråkas höjd hastighetsgräns.

Bra, tycker jag. Förbjud dem på landsväg. Det rapporteras om ökande antal trafikolyckor. 

I tätorter funkar de någotsånär. 

Men framförallt; hur har 15-16-åringar råd att dels köpa en a-traktor, dels förse dem med bränsle? Här finns familjer, folk som pendlar i glesbygd, som kanske inte kan bo kvar på sitt ställe för att kunna ta sig till arbetet utan att bli ruinerade. Själv får jag betala 1600 spänn för en full tank. Varifrån får ungdomarna dessa pengar? Veckopeng?

Jag bara undrar.

*****

Då var det slut ...

.. på oktober. Också! Vad är det som har hänt med tiden? Den rusar. Snart är det jul - såg en stor uppblåsbar tomte idag. Tre meter hög och med fyllig figur. Säkert "made in China", för det var på Clas Ohlson.

Vad är det som stressar folk så, att man måste "fira" allt på en gång. Måste julen komma in i den där, av mig hatade traditionen halloween, som just nu översvämmar stan. Det är uppenbarligen fel på folk. Något som saknas. Något som måste fyllas på, tills det rinner över. 

Rinner över gör också jag. Av glädje. Förhoppningsvis har vi sett det sista av Trumpkopian Bolsonaro i Brasilien, som om allt går som det ska, ersätts av Lula da Silva. 

Bolsonaro var ju på väg att helt förstöra det där landet. Göra ett Ungern, Ryssland, Polen, av det. Mer och mer enväldeshärskartakter. Inte ta några intryck från omvärlden. Utplåna Amazonas regnskogar och därmed en av våra största syreproducenter. 

Tack till Brasiliens vettiga människor!

Nu träder vi in i november. Osäkert och trevande. Framtiden är allt annat än lugn och trivsam. 

Tyvärr!

*****

Svettigt

Jösses - hade jag vetat vad jag gav mig in på, så hade jag nog struntat i det. Men jag behöver ett par nya jeans, innan de gamla blir för moderna, dvs får hål på knäna. 

Visst har jag flera par jeans, men nu ville jag ha något att "växa in i" som passar för stugliv. Det innebär bl.a. att jag vill ha jeans med lite stretch, för att man ska kunna röra sig lite friare. 

Två olika inrättningar besöktes. Jag har alltid köpt storlek 32 34 (Ni jeansare vet vad det innebär.). Men jag måste ha blivit kortare, kunde jag konstatera, och jag vill inte vika upp jeansen nertill. Det ser lite töntigt ut, tycker jag. Så jag provade ett par 32 32. Men de blev inte heller bra. 

Tre olika varianter, men jag tackade nej och gick vidare till butiken Jeansbolaget. 

Här möttes jag av servicevilliga unga damer, som förhörde mig angående storlek, förstås. Men också vilken typ av stretch jag ville ha. 

 - Inte vet jag, sa jag. Finns det olika?

Jo, det fanns minst tre olika stretchgrader, eller vad man ska kalla det. Jag provade och prövade och provade. Det blev fem svettiga omklädningar innan allt stämde. Och gissa vad - de som passade var de dyraste. Förstås. Men jag slog till.

 - Det är våra bästa jeans, sa tjejen i kassan. Absolut bästa. Är du medlem?

 - Nej, sa jag.

 - Vill du bli?

 - Nejtack.

 - Är du pensionär. 

 - Jajamensan, sa jag. 

 - Då blir det 10% rabatt. Men hur gammal är du?

 - Fyller 73 om några veckor.

 - Va!? Då måste jag nog ta leg, sa hon och skrattade.

Det blev alltså en komplimang. 

 

Tänk - förr gick jag in på min vanliga jeansaffär, uppgav storlek, och behövde knappt prova ens. Det var enklare då.

 

Så nu är jag hemma efter den svettiga sejouren. Tittade lite närmare på jeansen och fick se en lapp på bakfickan där det stod:

 

 - Va, tänkte jag. Är dom begagnade?

*****

"Känd som en av världens bästa ...

.. fågelhandböcker". Jo - det epitetet gäller den svenska Fågelguiden som jag bläddrat i många gånger genom många år.

Nu har den kommit i ny utökad och reviderad version.

 - Den där har varit mycket populär de här dagarna. Men det är väl säsong nu, sa den alltid så trevliga killen som tog betalt i bokhandeln.

 - Jo, man måste ju ha den senaste, sa jag. Det kommer ju nya fågelmodeller då och då.

Skratt.

 - Men du är väl medlem här, va. Så jag drar av 50 kronor på priset.

Så nu är det bara att börja skåda. 

*****

Apropå ...

.. miljövänlig (Se föregående inlägg nedan!) så fick jag en trevlig hälsning via e-post igår. Jag blev lite ställd, faktiskt. Den var så personlig. En hel liten film. 

*****

Skitvinter

 Det har sett rätt bra ut tidvis, hittills i vinter. Men de senaste tio dagarna har det spårat ur, fullständigt. 

Vi hade bara 5,5

SMHI rapporterade i prognosen klockan fem i sju: Stockholm 2, Malmö 3 ... och slutligen Luleå 6 (varmast i landet) grader. Samtliga på plussidan.

Det var bättre förr.

*****

Tacka vet jag ...

.. o-ehandel. Butiker är bäst!

Min bästa dunjacka har råkat ut för något. Jag vet inte vad, men den läcker dun ur ett litet, litet hål. Att sy igen det är det inte tal om inser jag. Vad göra?

Jo, jag gick till den affär där jag en gång köpte jackan för 7-8 år sedan. En av de ledande butikerna i "äventyrsbranschen". Där bakom disken stod en ung kille och hälsade välkommen och undrade vad han kunde hjälpa till med.

 - Jag ska inte köpa något, men undrar om du kan ge mig ett råd.

 - Låt höra, sa han.

 

Han såg lite frågande ut, när jag började ta av mig jackan. Men han förstod snart, när jag visade upp det lilla hålet på jackans ryggstycke. 

 - Vad kan man göra, frågade jag.

 - Lustigt, sa han. Jag hade precis samma problem igår.

 - Va, sa jag.

 - Jo - och då gjorde jag såhär.

Han sprang runt disken och till en monter i affären. Kom snart tillbaka med en förpackning.

 - Det här är reparationslappar. Bara att klistra på. 

 - Men så bra. Det köper jag.

 - Och tänk så bra att du inte behöver köpa ny jacka. Vi ska ju vara rädda om våra plagg.

 - Men det blev ju en sämre affär för er, sa jag.

 - Nja. Jag vet inte det, sa han.

 

Och när jag tänkte efter, så blev denna affär, som kostade 100 kronor, en rykteshöjare för affären. Jag är övertyga om att jag kommer att utnyttja just denna butik nästa gång jag behöver göra en större investering i ett vinterplagg. 

Lika varmt inne som ute. Varm jacka behövs.

*****

Boom

För ca 10 år sedan köpte vi en dieselbil. Den har nu gått ca 12000 mil. De första fem åren var den skattebefriad, eftersom den betraktades som miljöbil. 

Den drar väldigt lite bränsle; 0,47 l per mil i snitt. Nu är den plötsligt "miljöbov". Jag undrar om inte elbilsboomen kommer att få samma utveckling. Batterier är inga miljövänner. Långtifrån. De kostar på miljön där sällsynta metaller ska brytas. Och ingen, absolut ingen, vill ju ha en gruva i närheten av bostaden. De måste alltså importeras. Från Kina, kanske, som ju är en sådan trevlig partner. Hm!?

Dyra är de också. Och att köpa begagnad elbil kanske innebär batteribyte. De verkar vara i prislägen uppåt 200000 kronor. 

Det finns alltså flera sidor av saken. Titta gärna från alla håll.

*****

En vanlig man ställer också berättigade frågor om detta.

Rapport

Idag skrev jag till Länsstyrelsens naturvårdsenhet. Jag skickade med två bilder, som jag tog på min långrunda idag. 

I Norra hamn, upptäckte jag viss rörelse i vattnet. Jag hade väl aldrig upptäckt något där, om inte ett tråkigt faktum "hjälpte" mig. 

Laxar, sjuka laxar. Det har vi hört talas om i år. Men inte i Lule älv. Däremot rapporterades det om detta gällande Torne älv. Det är en svampsjukdom, som drabbar laxen. Den heter UDN (Ulcerös dermal nekros). Laxen får först cirkelrunda utslag i huden. Dessa infekteras i steg II av en svamp som gör att fisken får stora vita fläckar som är lite "ludna". Det var de vita fläckarna som gjorde att jag upptäckte fiskarna. 

Om man nu får upp sådana som ser ut så när man fiskar, ska man inte äta dem.

Tråkigt! 

*****

Så sant ...

.. jag heter Ove, visserligen som andra namn, men ändå. Jag har varit gnällig idag. Två "myndigheter" har fått veta att de lever. Ja, åtminstone fått veta att jag gör det.

I det första fallet gällde det ett gammalt ärende, som jag inte godkänner resultatet av. Slarvigt och halvhjärtat, skrev jag till dem. Dessutom lade jag till att det ser nästan lika bedrövligt ut på andra sidan av detta P-hus.


Det andra ärendet gäller en helt annan sak. Radioutsändningen av SR P1 låter bedrövlig i vår radio i vardagsrummet. Det skrapar och skorrar och ibland försvinner ljudet helt. Och det påverkas av hur vi rör oss i rummet.

Det sker ibland, och symptomen började i vintras. Dessförinnan har det varit utan anmärkning. Och tro inte att jag har fel frekvens inställd. Vi har två olika master att välja på här i Luleå och radion är inställd enligt den frekvenstabell som Post- och Telestyrelsen ger ut.

Jag vet också att jag riktat anmärkningar mot dem en gång för länge, länge sedan, och då visade det sig att de sände ut just P1 med lägre effekt "eftersom det är en kanal som inte så många lyssnar på". Struntprat, sa jag.

Utan anmärkning är konstigt nog kvaliten på ljudet i övriga kanaler. Alla Sveriges Radios och alla kommersiella stationer.

Så nå't mysko är det.

Nu får vi se hur det går, när dessa två instanser ställer sig på tå.

*****