Nog tyckte jag ...

Klipp från Dagens Nyheter

.. att den här översikten såg lite märklig ut, när jag läste den i dagens DN.

Matpriskollen har gjort sammanställningen av livsmedelsprisernas prisökning och -sänkning.

Jag kan konstatera att det bland de varor som ökat mest endast finns en, som vi köper ofta, nämligen broccoli och blomkål. Så det får vi väl tugga i oss då. 

Billiga päron har vi dock haft tillgång till under i stort sett hela hösten. Kan inte tänka mig att de har blivit dyra.

Kan också konstatera att jag aldrig mer ska köpa pulvermos. Har jag inte gjort det på 50 år, så kan jag nog vara utan även i fortsättningen.

Bland varorna som minskade(?) mest köper vi mer. Och det låter ju jättebra. Men det jag reagerar över; är det verkligen med sanningen överensstämmande. 

Smör, crème fraiche, mjölk och ost hör enligt listan till de varor som minskat mest i pris. Och jag brukar ofta reagera över priset på smör och ost. Det tycker jag har ökat betydligt. 

Var har jag fått det ifrån, undras. 

Kan en sån som jag verkligen ha fel?

*****

Diskriminerad

Varför är våra vanor fel? Jag upplever rätt ofta att saker som jag vant mig vid att kunna köpa i livsmedelsaffären plötsligt inte finns längre. Det kan gälla både det ena och det andra. 

Den godaste havredrycken, som vi hittade härom året är den finska Aito. (Kul namn, egentligen. Mjölk heter ju maito.) Väldigt rejäl, inte så tunn och blaskig som de flesta andra. Länge hade vi köpt Oatlys ekologiska variant och tyckt om den, men den diskvalificerades när jag fick veta att det fanns kinesiska intressen i det företaget. Då framstod Aito som vinnare. 

Men den försvann plötsligt från hyllorna. Ingen vet varför. Inte ens butikschefen på vår närmaste Coop. Inte heller fanns den kvar på Stora-varianten av samma kedja. Åker jag nån gång till Finland, ska jag köpa på mig ett lager. Numera blir det Änglamarks havredryck i det här hushållet.

Vuxenvälling ingick för flera år sedan i vårt frukostsortiment. En viss sort. Den försvann också, men har efter många om och men kommit tillbaka. Faktiskt.

Hel bulgur går inte att finna längre. Bara krossad, som vi inte gillar. 

Det finns annat som också försvunnit. Santa Marias kryddburkar har förlorat sin praktiska kork. Nu måste man leta rätt på en lite räfflad sida av korken för att därifrån pressa upp locket. Sånt hittade man med förbundna ögon förr. 

Häromdagen kom nästa bakslag. Vi har i decennier använt Seltin, som är ett natriumreducerat salt. På Coop fanns det inte kvar och skulle heller inte tas in igen, enligt personalen. Någon förklaring fick jag inte. 

 - Nåja, tänkte jag. Jag går väl på ICA och kollar.

Sagt och gjort. Men här var det samma sak. Många olika varianter av salt stod i hyllorna. Men Seltin lyste med sin frånvaro.

Har jag konstig smak?

Inget Seltin i sikte

*****

Somna om

Nu aktualiseras det igen. Hur ska vi minska matsvinnet. I ett inslag i Ekot igår pratade en representant från livsmedelsverket om hur vi ska komma tillrätta med slöseriet. Själv litar jag på mig. En pålitlig person som inte låter bäst-före-datum bestämma. 

Mina många besök i Norge har också låtit mig få se idéer som vi borde anamma här hemma också. Till exempel en liten upplysande text, som påpekar att "bäst före" inte betyder "sämst efter".

Kanske måste vi popularisera begreppet. I Ekots inslag pratar livsmedelsverket om att bäst-före-snooza. Vi är ju så rasande duktiga på anglifieringar.

Hur gör du själv?

Här en länk till Ekots inslag.

*****