onsdag, maj 11, 2011

Bevare mig

Jag har gått och blivit Folkpartist. Hemska tanke!

Men ungar och ungdomar har skolplikt.

Då ska de vara i skolan.
De ska komma i tid till lektionerna.

Allt annat är fel, och ren mjäkighet från skola och föräldrar.

Och de vuxna (bl.a. Barnombudsmannen) som säger att barnen förlorar sin självkänsla av att få det dokumenterat i betyget behöver nog terapi.

Mig måste det vara något fel på. Jag har aldrig någonsin skolkat. Fick ordnings- och uppförandebetyg, och varenda frånvarotimme (giltig sådan) nedplitad i betyget från
klass 2.

Och jag har haft självkänsla i hela livet.

Vart är vi på väg?
Berätta det för mig!

*****

PS För att undvika alla missförstånd: Jag är verkligen inte Folkpartist.

21 kommentarer:

Elisabet sa...

Jag har skrivit om precis samma sak upptäcker jag nu. Dessutom har jag varit Folkpartist.

Bert sa...

Elisabet: Som sagt!

Ingela sa...

Närvaro och passa tiderna är självklart. Men att ha frånvaron i betyget kan vara känsligt t.ex. för en elev med sjukdom som leder till högre frånvaro än han/hon annars skulle ha haft. Ogiltig frånvaro i betyget - OK för mej. Ickefolkpartist som jag är.

Ingela sa...

Fast det finns ju ogiltig frånvaro som rentav kan bero på att skolan inte lyckas med att erbjuda en trygg tillvaro där. Då blir det svårt. Allting blir svårt om man tänker ett varv till.

Maja sa...

Det är ju inte alltid hos själva ungen problemet ligger när den inte dyker upp i skolan...

I övrigt citerar jag Euskefeurat: "innerst inne är vi alla Folkpartister" (f-n tro't).....

Sven sa...

Jag är inte så säker på att allt som var förr var bra. Björklunds återgång till kateder-disciplinskolan tror jag inte ett skvatt på. Idag är det en väldigt bra artikel i DN av en vanlig lärare. Jag tycker att han beskriver det så bra http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/skolan-blir-bara-battre-och-battre 

Anonym sa...

Må vara att barnen har skolplikt och att de ska vara i skolan när de har lektion. Men att tro att man för att man skriver in frånvaron i betyget stoppar den, det visar på sin höjd att man är naiv. Eller folkpartist. Vilket väl ofta är ungefär detsamma.

Bert sa...

Ingela: Men giltig frånvaro skulle ju egentligen inte behöva stå i betyget överhuvudtaget.

Bert sa...

Maja: Nej, det inser jag. Men någon press borde sättas på föräldrarna. Nu verkar det bara ryckas på axlarna.

Bert sa...

Sven: Jag menar inte att allt var bättre förr. Men jag undrar vart vi är på väg. Är det bara axelryckningar vi ska ägna oss åt när något är snett?

Bert sa...

Anonymous, som skrivit "Må vara att barnen har skolplikt och att de ska vara i skolan när de har...":

Jag vet inte vad som hänt med din kommentar. Den verkar försvunnen. Du får gärna skriva om den om du har lust.

Bert sa...

Anonymous: Man är naiv om man tror att blott och enbart en notering i betyget hjälper. Men som jag skriver åt Sven nedan, så är väl heller inte axelryckningar något som räddar situationen. Att det nämns i betyget borde väl få föräldrar att reagera åtminstone. Inte alla - Det förstår jag. Men många.

Och folkpartist kommer jag aldrig att bli. ;)

V sa...

Jag håller med dig Bert.
Om en lärare idag säger ifrån på skarpen åt ngn elev så kan dom ju gud bevars bli kränkt ;)  och rent av anmälda av elevens föräder!!

Jag är i fyrtioårsåldern och mina lärare kunde vara gode hårda både verbalt och ibland var det lite mer handgriplig hjälp ut från klassrummet för en del elever men man lärde sig snabbt vilka lärare man inte skulle trilskas med och att ens komma på tanken att skvallra hemma att man fått skäll för att man gjort ngt dåligt i klassrummet var ju inte att tänka på, då fick man ju sig en till avhyvling av föräldrarna. Med all rätt!

På ngt underligt sätt verkar jag ha undgått att bli traumatiserad av denna skolgång och får erkänna att självkänslan är det inget större fel på heller ;)

V sa...

<span>Jag håller med dig Bert.  
Om en lärare idag säger ifrån på skarpen åt ngn elev så kan dom ju gud bevars bli kränkt som elev  ;)  och rent av anmälda av elevens förälder!!   
 
Jag är i fyrtioårsåldern och mina lärare kunde vara gode hårda både verbalt och ibland var det lite mer handgriplig hjälp ut från klassrummet för en del elever men man lärde sig snabbt vilka lärare man inte skulle trilskas med och att ens komma på tanken att skvallra hemma att man fått skäll för att man gjort ngt dåligt i klassrummet var ju inte att tänka på, då fick man ju sig en till avhyvling av föräldrarna. Med all rätt!  
 
På ngt underligt sätt verkar jag ha undgått att bli traumatiserad av denna skolgång och får erkänna att självkänslan är det inget större fel på heller ;) </span>

Sven-Olof sa...

Även om J.B. är folkpartist( vad det nu har med saken att göra) så försöker han göra något.
Han har ju inte bara ryckt på axlarna. Varför inte samtidigt bygga låsbara fack i korridoren
där varje elev fick lägga ifrån sig mössa och mobilen.
Inte folkpartist, men heller inte enögd.
Mvh Sven-O.

Bert sa...

V: Precis. Jag har många kolleger som berättar om liknande händelser och de är helt oskadda.

Bert sa...

Sven-Olof: Oj! Nu är du inne på väldigt minerad mark. Ska eleverna lägga ifrån sig mobilen??? Hur ska då de stackars föräldrarna kunna kontakta dem under lektionstid. ;)

Det där sista är inget skämt. Jag har hört det argumentet från flera föräldrar.

Hur gjorde man förr?

Anonym sa...

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13018814.ab

Bert sa...

Anonym: Tack för länktips!

Ja - Den stackarn har väl hemska hemförhållanden, förstås. Eller något annat trauma. Mobbad kanske. Av partikollegerna. Eller också tycker han att det är tråkigt.

Men jag tror att grunden till hans skolk är att han är kränkt. Givetvis är det så. Kränkt för att inte alla tycker som han. Alltid! ;)

Béatrice Karjalainen sa...

Ibland är det inte barnet själv som kan påverka sin skolmiljö, är man ex borta för att man blir mobbad. Inte orkar gå till skolan så kanske det är rätt jobbigt att dessutom få frånvaron i betyget? Om man uteblir från lektioner för att de tråkar ihjäl en eftersom man redan kan det som gås ignom och skolan inte har tid att individanpassa undervisningen så att även högpresterande/särbegåvade får en utmaning är det nog heller inte så roligt att få det upptryckt i nyllet via betyget. Samma sak gäller barn som behäver extra stöd och hjälp men inte får det, inte helt ovanligt att de ger upp och skiter att gå dit. Och är det inte lite sent att informera ex. föräldrar via betygen när en hel termin har gått? Vilka är det man tror kommer att befinna sig mer på skolan? På vilket sätt kommer man se till att de som skolkar med annan anledning att det är coolt att skippa skolan får den hjälp de behöver med att skriva in frånvaron i betygen. Jag har liksom svårt att se hur det kommer göra skillnad. Har det gjort någon skillnad i de kommuner som haft det frivilligt?

Bert sa...

Béatrice Karjalainen: Visst är frågan mångfacetterad och svår. Och naturligtvis finns det ingen som helst mening i att notera ogiltig frånvaro i betyget om det inte leder till åtgärder. Föräldrakontakt, eller annan. Är man "ihjältråkad" för att man får lära sig sådant som man redan kan, bör det väl också synas i betygen i form av VG trots en massa frånvaro.

Dokumentation är nog rätt bra. Men det är bara ett steg på vägen, och löser förstås inte alla skolproblem. Någonstans måste man börja.