torsdag, februari 16, 2006

Vad vill man

Om man utvandrar till ett annat land, eller flyr, med hela sin familj för att bygga en ny framtid; varför skickar man då tillbaka ett barn till "hemlandet" för att gå i t.ex. koranskola, eller uppfostras av släktingar där? Barn som ibland överges och blir mer eller mindre rättslösa, utan hjälp, utan chans att ta sig tillbaka.

Kan någon förklara? För jag förstår det inte!

Ansvar

Det finns två alternativ när det händer något jag har ansvar för:
  1. Jag tar ansvar och försöker rätta till det som gått fel
  2. Jag avgår och låter någon annan ta över skräpet
Med anledning av KU-förhören kan man ställa sig frågan vilket som är bäst.

Alternativ 1 ger ju den ansvarstagande en möjlighet att, genom sina egna erfarenheter av det som gått snett, jobba fram en plan för hur samma fel skall kunna undvikas i framtiden. Om nu samma, eller en liknande sak händer en gång till.

Alternativ 2 är den lättaste vägen ut, för att låta någon annan, som inte är så insatt, ta över och rätta till sakernas tillstånd.

Inget av alternativen hade underlättat för insatserna under det akuta skeendet efter tsunamin. Den bara hände, och vad som hade varit bäst att göra vet ingen.

Inte ens du eller jag.

Är det inte bättre att man nu inriktar sig på att dokumentera vad som gjorts för att förbättra vår krisberedskap sedan dess.

Vem har ansvaret för det jobbet?

Inte vet jag! Vet du?

Kanske är det det svaret vi borde efterlysa istället.



Andra bloggar om: , , , ,

onsdag, februari 15, 2006

Biolåg

Norrbottningarna fixade så att biobesöken minskade med 22% under 2005. Det är den största minskningen i landet.

Själv kan jag inte säga att jag var flitig biobesökare förra året. Men det beror helt enkelt på alldeles för mycket amerikansk skitfilm som sköljer genom salongerna.

En annan orsak är ät- och drickmanin, som de flesta verkar drabbas av, så fort dom skall på bio. Det smaskas, prasslas, sörplas, tappas och snackas.

Jag har bestämt mig för att kräva slantarna tillbaka, nästa gång jag inte trivs i salongen på grund av olämpliga biobesökare.

Så'n skall jag bli.




Svara gärna på min lilla ovetenskapliga enkät om biobesök. Se högermarginalen!

Stå emot

Jag är skrämd av hur religionen har tvingat sig in på en framskjuten plats i samhället idag. Det ger inte utveckling, att hyckleri och skenhelighet tillåts styra våra liv. Var och en har rätt att forma sin egen tro. Men den skall vara privat. Och den får aldrig någonsin kallas Sanning.

Så skrev jag i en kommentar hos Annika Bryn igår.

Vad händer när religiösa fanatiker nu försöker få, till och med FN att ta upp frågan om begränsning av hur man får kritisera en tro?

Hans Bergström i DN har idag en artikel, där jag skulle kunna skriva under på allt.

Vad innebär detta? Uppenbart är att det inte handlar om att garantera trosfrihet, det vill säga varje människas rätt att bli salig på sin egen fason. Dels respekteras inte denna rätt av nästan något "muslimskt land" ut-över Turkiet. Dels finns den redan inskriven i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Där proklameras trosfrihet redan i inledningen.

Vidare;

FN har alltså sedan 57 år fastslagit

1) att ingen människa ska få diskrimineras på grund av sin tro,

2) att varje människa har rätt att fritt få välja tro och utöva sin religion.

FN:s medlemsstater bedöms på denna grundval av FN:s organ, däribland självfallet av kommittén för mänskliga rättigheter.


En del länder i den muslimska världen väcker nu frågan om utökat skydd för religionen. Vad de vill är inget att tveka om.

De stora etablerade religionerna ska få en rätt till "respekt", formulerad som ett "förbud mot kränkning" - och då inte enbart från regeringar och stater utan även från massmedier och medborgare jorden runt. Vad som är brist på respekt ska uppenbarligen avgöras av de religiösa; om de känner sig kränkta, är de kränkta.


Skall vi bli tvugna att backa på våra mänskliga rättigheter att ifrågasätta gamla vidskepliga föreställningar, som lever kvar sedan den tid då jorden ansågs platt och dessutom alltets centrum?

Aldrig!

Läs artikeln i sin helhet.

Andra bloggar om: , ,

Nog är vintern skön....

... men visst kan man längta till andra årstider.


Bilden visar vyn efter man passerat Mårmapasset sydöst om Abisko. Vi är på väg mot Stuor Reaiddavaggi (dalen i bakgrunden) och Nallo (det spetsiga fjället i dalens mitt). Augusti 2002.

(Bilden är, klickbar för närmare studium. Kvaliteten är lite si och så. Utvecklingen har nått längre på bara några år.)

Fakta

Ten Top Trivia Tips about Bert!

  1. Bert is the world's tallest woman.
  2. In 1982 Time Magazine named Bert its 'Man of the Year'!
  3. Koalas sleep for 22 hours a day, two hours more than Bert!
  4. Finding Bert on Christmas morning is believed to bring good luck!
  5. Pound for pound, hamburgers cost more than Bert.
  6. To check whether Bert is safe to eat, drop him in a bowl of water; rotten Bert will sink, and fresh Bert will float.
  7. If you lie on your back with your legs stretched it is impossible to sink in Bert.
  8. Bert can turn his stomach inside out.
  9. The smelly fluid secreted by skunks is colloquially known as Bert!
  10. Some birds use Bert to orientate themselves during migration!
I am interested in - do tell me about


Försök själv, så får du se vem du egentligen är!

Aaaha

Enligt planerna skulle fågelinfluensan inte anlända till Sverige förrän framåt mars eller april,

...säger Leif Denneberg på Jordbruksverket, apropå att den redan tycks finnas vid Tysklands Östersjökust.

"Enligt planerna..."... ???!

tisdag, februari 14, 2006

Avgjort

Här är lösningen. Som flera varit inne på, är det telispjuck. Men hur ser man det? Jo - Dels finns en säkerhetsögla och dels finns böjveck över tårna.



Grattis Janne!


Janne har dessutom prickat in märke och modell. Starkt!

Hade han dessutom haft en egen blogg, så hade han åkt in på min länklista, med stora bokstäver.

En kvarts poäng vardera till Emil och Tiina för goda försök.

Tävling

Vad har jag har fått som alla-hjärtans-dags-present av mig själv?

Vad skall det användas till?

Hur ser man det?


Rätt svar får ära och berömmelse.

God kamp!

Röd dag

Kolla vad jag fick idag!
Av mig själv.

Nu börjar vintern!






Snurrigt

Just nu befinner jag mig högst upp. Jag tänker nämligen i cirklar. Inte alltid förstås, men ibland. När det gäller år är det så.

Tänk dig en klocka. Då har jag sista februari där tolvan finns. Alltså är jag snart där. Sen går det utför. Mars, april, maj, juni. Konstigt nog är månaderna kortare på våren respektive hösten. Därför ligger juli längst ner, någonstans mellan klockan fem i halv och fem över halv. Sedan fortsätter året med några korta månader. Nyår ligger ju nämligen redan klockan tio.

Hänger du med?

Då tar vi nästa grej. När jag tänker tal tänker jag också i cirklar. Men de är inte slutna. Tänk dig en klocka igen. Talet 1 ligger där klockan 1 finns. Så fortsätter det förstås till 12. Men där händer något. Då sticker talen iväg rakt upp. 13 finns alltså rakt ovanför 12. Och 14, 15 fortsätter uppåt, men böjer av vid 16, som är högst upp på en båge som sedan böjer sig neråt mot 20. Och här börjar det liksom om. 21 ligger vid klockan 2. Sen blir det en ny båge mot 30, som ligger ungefär klockan 9. Sen börjar en ny båge neråt........

Nä - Det här går inte att beskriva, trots att det är fullt logiskt och mycket intelligent.

Eller hur?(Klicka för större bild!)

Någon gång skall jag berätta vad som händer efter 100.
Om du berättar hur du har det i ditt huvud!




Andra bloggar om: ,

På jobbfronten intet nytt

Förrän nu. I förrförra veckan en utvärderingsrapport, som blev färdig i fredags. Levererad och klar. Då har jag redan en underhandskontakt för nästa eventuella jobb. Sushi-lunch med uppdragsgivaren om några timmar, för att höra mer. För en kvart sedan ringer reklambyrån och vill ha en copywriterinsats. Skall vara klart första veckan i mars. Med intervjuer, skrivjobb, och tryck.

Alltså - Nu vet jag inte vad jag klarar? Förhoppningsvis båda de nya uppdragen. Parallellt (såg ni? Jag kunde stava det!).

Blir det bra?

Avgörande sker i eftermiddag.




Andra bloggar om: ,

måndag, februari 13, 2006

Så vitt jag vet...

... så är det nästan alltid blått.

Logik

Måste man bli centerpartist? Ja inte vet jag, men i detta fall håller jag med. Heja Stefan!




Andra bloggar om:

Rikstäckning


Det går framåt för Metro. Tre veckor efter det att tidningen började distribueras här i stan har även redaktionen upptäckt det.

När allt stannar

Ibland slås jag ut. Totalt! Det kan vara en vacker vy, en vacker människa, eller en andlöst vacker melodi.

Det hände igår. P2:s Klingan är en guldgruva, som man inte behöver gräva djupt i. Allt hissas upp till dina öron, till ditt inre.

"Musik med mycket luft och mellanrum i", som programledaren säger.

Lyssna på första låten i gårdagens program, så förstår du.

söndag, februari 12, 2006

Men skärp er

Alltså, nu är jag sur. På SMHI igen.

Igår hade vi en svindlande vacker förmiddag med sol och klarblå himmel. Men lite för kallt för trivsam skidåkning. Nästan minus 20.

Dessutom mässar SMHI: Norra Norrlands kustland och inland. ( Typ 25% av Sverige. Min anm.) På eftermiddagen mulnande och eventuellt någon snöby. Imorgon åter klart och sol. 6-10 minusgrader.

Bra, tänkte vi. Då gör vi en lång skidtur imorgon istället. Det låter ju perfekt!

Gårdagen gick. Inte en endaste liten molntrasa kom. Kvällen klar med fantastiskt månsken. Inget mulnande här inte.

Söndag morgon: Grått, jämnmulet och urtrist. Vi åkte ut på skidor ändå. Men njutningen blev det väl lite si och så med. Sen kom dimman! London fog - stick och göm dig.

Inte med ett ord, kan dom erkänna att dom haft fel. Att "norra Norrlands kustland och inland" är ett hiskligt stort område, som inte kan ha samma väder över hela ytan.

Ännu mer uppretad blev jag av rapporten idag.
"Södra Värmland och östra Närke får moln".
Va! Har dom börjat specificera vädret för sommarstugetomter i södra Sverige?

Grrrrrrrr!

fredag, februari 10, 2006

Försiktigt smyger sig skymningen på



Trevlig helg!

Sparklåda

En åkomma som folk med mycket pengar lider av?

Njae - det var inte det jag hade tänkt. Jag har gott minne. Även från småbarnsåldern. Och minnena triggas lätt av sådant som jag råkar se på stan. Idag såg jag nämligen för första gången på länge en sådan tingest. En sparklåda.

Min var av enklare typ på ett sätt. Byggd av plywood och masonit, skulle jag tro. Men jag har ett mycket tidigt minne av när jag låg nerbäddad i min låda och susade fram över snövita gator. Tydligen hade jag sportmodellen, med vindruta. Denna gång var det den som irriterade. Vindrutan var nämligen oval och infattningen var rätt bred. Nederkanten skymde alltså sikten för mig där jag låg, knappt två år gammal.

Jag var nyfiken på livet redan då. Därför blev det ett snabbt beslut att göra något åt min situation. Vanligtvis sov jag nog i den där lådan, när vi var ute på sparktur. Men den här gången var jag vaken.

Således använda jag mina små korta armar och knuffade omkull vindrutan. Den var nedfällbar. Fick fri sikt. Men se det passade inte mamma, som snabbt fällde upp den igen, förmodligen för att skydda mig mot kalla vindar.

"Trams", tänkte jag, och knuffade ner den igen. Med samma resultat. Mamma fällde upp den. Ja, så där höll vi på den gången och jag minns faktiskt allt väldigt tydligt. Hur det slutade vet jag inte. Antingen kom vi hem och jag lyftes upp, eller också somnade jag väl av utmattning. Jag kan närsomhelst frambringa synen, eller känslan, av att inte få som jag ville.

Undrar vilka skador detta fört med sig.

Undantag

Morgon-TV är inget för mig. Tar för mycket uppmärksamhet och tid. Radio är melodin, istället.

Men när en före detta kollega skall dyka upp i rutan, och dessutom är klippt och skuren för uppgiften....

Klart man tittar!