Idag började vi med en ny rutin. Ja, egentligen rätt invand, men ändå. Under sommaren börjar vi ju dagen med en fyra kilometers promenad för att hämta tidningen. Innan frukosten, alltså.
Hemma i stan har vi tidningen utanför dörren, så det blir ingen längre luftning att hämta den där.
Det är rätt skönt att komma igång, innan dagen tar vid på allvar, och det var anledningen till att vi idag tog en rejäl rundtur i stan, det första vi gjorde.
Sedan blev det frukost.
Denna rutin ska vi nu försöka hålla oss till, utom tisdag och torsdag, då gymbesök står på det stadiga programmet. Jag har redan varit saknad. Fick ett mejl häromdagen om det. "Vi saknar dig Bert". Det manar till samvetet, men det är också så att jag haft gymkortet avställt juni, juli och augusti. Det är en förmån som vi pensionärer har. Men nu drog de minsann av avgiften för september, och då är det bara att ställa upp.
Men vi fortsatte hurtbulleriet. För på eftermiddagen gick vi en riktig långpromenad. Sommaren är ju kvar. Med risk för riktig panschovarning stannade vi också till vid ankdammen på Östermalm. Men vi hade inget gammalt bröd med oss, så de snabbt framrusande änderna fick tji, och "muttrade" lite missnöjt, när de insåg att de inte hade något att hämta.
- Tjenare grabbar.
En kille som kommer emot oss känner jag först inte igen. Jag har solen i ögonen. Men det visade sig vara en bekant, inte närmare bekant, men han har funnits runt våra vänner i många, många år.
- Nämen hej, sa vi. Det var länge sedan.
- Jo, sa han. Men hur är det med er då?
- Bara fint.
- Få se nu ... Jobbar ni fortfarande.
- Nej, Benke fyllde 65 i somras, och själv fyller jag det nya "50" nästa år.
- Va!? Ärligt. Det kan jag inte tro, sa han.
- Men så är det, sa jag. Vad gör du själv då?
- Ja, jag har återgått till mitt gamla yrke, så nu är jag flygkapten igen. Flyger i hela landet för flygbolaget BRA. Kiruna i norr till Malmö i söder. Det tänker jag göra till jag fyller 60 om sju år.
En mil på fötterna blev det idag. Drygt. Men så belönade vi oss också med en fika på stan. På Le Croissant. Hallon-lakritscheesecake och kaffe slank lätt ner där vid fönsterbordet med utsikt över alla människor som passerar. Att sitta och glo på folk är en givande sysselsättning.
*****