På vårt kontor behöver vi byta golv. Heltäckningsmattan har antagit en ton av grav depression och välkomnar inte våra fötter med något mjukt fjädrande längre. Snarare ett rätt neutralt "jaha - är ni här och nöter på mig nu igen", när man kommer på morgonen.
Planen har varit att det skulle ha fixats under december månad, då vi normalt har lugnare än vanligt.
Nu råkade några slarviga och nonchalanta bankirer borta i USA fixa så att åtstramning blivit nödvändig. Sparpaket. Så vi har beslutat att avvakta denna investering. Vi inser att vi inte kan lägga en kvarts miljon på det just nu.
Samma kris har även lett till oväntade realisationserbjudanden. På skor, bland annat. Vår medarbetare A är väldigt förtjust i skor. Häromsistens kom hon glädjestrålande till jobbet med sitt senaste fynd: Ett par silverglittriga lyx-slippers, som genast åkte på och stannade på hennes fötter. Jag måste säga att det gav en viss glamour åt vår i övrigt rätt beigebruna omgivning. Man blev lite glad åt att se henne röra sig ute i lokalen med dessa gnistrande fotbeklädnader.
Det bär sig nu inte bättre, än att små, små silverkristaller stundtals inte vill hänga med på hennes raska promenader till skrivarrummet, eller upp till fikat. De hoppar av. Här och där kan man se spåren av A i mattan. Som snökristaller glimmar det till. Rätt snyggt!
- Du chefen, sa jag. Jag har en idé. En besparingsidé.
- Intressant, sa chefen och lade pannan i veck, för att lyssna.
- Jo, kom här. Titta. Ser du så fint det är på golvet här, särskilt kring A?
- Nämen kolla. Vad fint! Chefen skiner upp till synes glatt överraskad.
- Ja, alltså. Nu tänkte jag att vi låter A springa omkring lite extra här i lokalerna, så kanske vi kan spara in på mattan. Hon kan sprida silverglans åt hela inrättningen.
- Hm. Inte dumt!
- Men jag tror att hon då förväntar sig en viss ersättning. Skorna kostade 24,75.
- Jaså!
Nu trodde jag att jag var körd. Det skulle bli en investering i alla fall. Inte bra.
- Nä, men det där var ju en strålande idé. Chefen lyste upp. - Ta reda på var hon köpte skorna.
- Jaha?!! Ja, det kan jag väl göra, sa jag.
- Jo, för då kan jag tänka mig att vi köper in silverslippers till hela personalen.
Inom en snar framtid kommer besökare hos oss att se ett speciellt skimmer.
I dunklet under vart bord gnistrar det som av diamanter, från medarbetarnas fötter.
Heltäckningsmattan får en lyster som av nyfallen snö.
Och A får tjufyra-å-sjuttifem.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.