.. vad jag har fått...... eh...köpa!22 år. Så länge har mina gamla fjällkängor hängt med. Men nu är de förtjänta av pension. De orkar inte längre stå emot. Klarar inte vassa stenar, kalla vad. Inte heller kommer de att få uppleva mjuka fjällhedar, känna mossan kittla i sulmönstret, glatt hoppa på stenblock, eller stå och torka i den varma fjällsolen utanför tältet.
Jag måste ta bort dem. Snyft! Hur gör man? En spruta hos skomakaren, eller? Och sedan till återvinningen. Säkert går delar av dem att använda till något nyttigt. Mina fjällkängor har skrivit på. Ja, donationsmedgivandet alltså.
De nya står där och bara väntar. Darrar ivrigt. Vill komma iväg. Jag har inte haft hjärta att visa dem för mina gamla trotjänare. Det vore alltför grymt.
Nu väntar insko(l)ning, innan det riktiga eldprovet kommer framåt höstkanten.
Undrar om de tänker hänga med i 22 år.
Tills jag blir 81.
Tja...?
Den som får se, lever.
*****
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Välkommen att kommentera.